tommy_järvatalDet var i Västerort som jag kom att få det som så många har fått, bygga ett livets kompass från A-Ö! Långt ifrån allt var positivt mer än vad det drogs till -och blev destruktivt. Bristen på den så annars självklara grundläggande identiteten gentemot Hem, Familj och Arbete – hela ens existens – nationen och som 9 av 10 av oss kände så starkt från (mor &)farföräldrar, var i Sverige otroligt nog belagt med skuld, skam -och (själv)förnekelse. Jag har till dags datum inte träffat någon människa – alldeles oavsett – vad denna med ord säger, som lockas mer till en självförnekande identitet, kön -och nationslös mentalitet före en som känner stolthet, trygghet, bevarande -och prioriterande av det och dem egna. Jag känner ingen som förespråkar allt åt alla själva köpa fler julklappar till grannens barn, om ens lika många eller ens fråga vad dessa önskar sig till Jul. Få frågar rent av hur deras Jul är, hade de så endast frågat inte minst dagens barn -och unga i Västerort är det inte ens säkert att de får svaret av “julefrid”. Det är fel religions högtid.

Det var där som jag byggde band för livet och livets alla ABC, men det var ifrån min (mor)mors hem jag också lärde mig dess 123. I en sammanslagning fanns allt det rotlösa som så många känt under hela uppväxten och som tog de första spadtagen till att istället finna en stolt trygghet, gemenskap, identitet -och tillhörighet gentemot egna bostadsområden. Likt den våra (mor)föräldrar kände för sina hemländer. Dock med en stor skillnad – vi hade inget grundsamhälle som visade vägen av den obeskrivliga skillnaden mellan kärlek & stolthet mot det egna och hela ens existens, utan vi såg och kände ett grundsamhälle som automatiskt såg all stolthet och kärlek mot landet våra föräldrar – av oavsett orsak – en gång valde som våra länder. Före alla länder och samhällen, i världen. 90% av dem var både glada, stolta och trygga med den enorma uppoffring de gjort mot egna rötter och lämnande av sina länder för Sverige. Vad deras barn dock snabbt mötte och förstod var att från svenska “ledare” sågs snarare en slags självförnekelse mot den egna kulturen, folket och samhället – man till och med pratade om att förbjuda sin egen flagga och nationalsång. Istället för att se igenom en helt världsunik mentalitet som inte existerar någon annanstans av alla de länder och folk jag haft nöjet att lära känna samt träffa under åren, så tappades också snabbt respekten och områden började snart att slitas loss. Idag och sedan länge har både “Sverige och svenskar” mer fungerat som ett skällsord och genomgående under 40 år har landets eget folk, till en början, lämnat område efter område. Idag lämnas det i samma takt som då men pga, kulturella, religiösa eller etniska skäl. Intoleransen och rasismen är inte heller någonting som någon av dessa 7 ledare, någonsin, ens har velat se eller tro existerar. Precis allt och alla var så mycket bättre, starkare och finare än Sverige och svensken enligt dem – trots att våra egna föräldrar valde båda att leva i -och tillsammans med före något annat. Vad vi dock inte har sett är att samma förespråkare för en mångkultur i fritt fall för andra, vidöppna gränser där vem som helst kan knalla in -och bestämma vad som helst om sig själv – själva ytterst sällan har valt att leva i sina förespråkade områden, med en totalt likgiltighet och tystnad mot mänskligt lidande, självsegregering, odemokratiska förtryck och mycket annat som lett till parallella samhällen.

Det var inte det Sverige mångas (mor & far)föräldrar en gång valde, men idag lever med. Liksom med en konstant oro över sina barnbarns tillvaro som framtid och med vetskapen om att deras barn var med och lade grunderna för isoleringen. Snart 40 års tid… Men trots allt detta och mycket mer som är rena självklarheter ser man på en första Ledare någonsin som tycker, tänker -och säger precis samma saker som ca 100% av alla jag känner, känt och träffat. Inte minst i Västerort samt liknande områden -och människor med utländsk bakgrund. Ytterst få har, precis som Jimmie Åkesson, ansett att det inte råder några skillnader alls mellan vare sig kvinnor och män eller att det inte existerar olika kulturer. Jag har aldrig träffat någon som attraheras mer av en könsneutral skyltdocka än en (i egna ögon) manlig man eller kvinnlig kvinna. Ytterst sällan träffat någon som inte anser att stolthet, trygghet, gemenskap, tillhörighet och prioritering gentemot egna familjemedlemmar, vänner som – för en nation – medborgare inte ska prioriteras. Jag har träffat och vet om många som kände sig vara “invandrare” i både föräldrars hemländer som i Sverige. Om vi var invandrare där, då bli våra barn än mer rotlösa turister – här som där, med rådande mentalitet och politik. Det är något vi delar med svenskfödda barn, inte heller ens de har fått växa upp med en nationalistisk kärlek och identitet gentemot sitt Moderland – tillsammans kan vi skapa “integration” på riktigt, med hjärta, ansvar och identitet före dumförklaringar, självförnekande och lego. Det är trots allt i Sverige vi lever och bor, de flesta med alla de sina.

Det är snarare så, allt vad Jimmie Åkesson säger är sådana självklarheter i resten av världen att det knappt ens debatteras. Skulle en politiskt ledare i exempelvis Libanon säga att “Jag älskar Libanon & Libaneser är bäst”, skulle folk snarare undra om det brunnit i huvudet på honom, varför han ens lyfter sådana självklarheter. Likaså i Polen, Indien, Italien, Indonesien, Mexiko – i stort sett i varenda Muslimland som Kristet, Hinduiskt samt  Buddhistiskt. Men plötsligt här…?  Fula ord och s.k. beröringsskräck… Våra egna s.k. “ledare” har istället applåderats för åsikter som att vi inte har några kön, vi bär ingen stolthet, vi har ingen eget identitet -och vi har inget eget land. Landet våra (mor & far)föräldrar en gång valde för oss och våra barn… är en örfil mot de, deras uppoffring och val! Genom decennier ett stort dumförklarande genom att titta ner på dem och tro för en sekund att de är så pass lättkränkta att landets egna folk, kultur, flagga, nationalsång – hela identitet och existens – skulle göra dem “stötta”… de vet mycket väl varför de valde Sverige men vad ingen ledare ens har förstått är “varför”.

Förutom en! Och när han stod på scenen samt återbesökte Västerort i helgen var det många av våra föräldrar som applåderade honom. Jag hade förväntat mig att få se några fler av deras söner & döttrar – mina systrar & bröder – men det var en ära att inför våra mödrar, på vår allas hemmaplan få presentera upp Jimmie, vår Ledare, upp på scenen. Han som säger ohotat mer likt vad vi tycker, tänker -och själva anser. Mer självklart än av ren trots av att vilja få allting till att vara det minsta fult, fientligt eller på något vis stötande. Vi har länge nog applåderat högre till en mentalitet som i praktiken säger att man – automatiskt – “hatar” alla andra familjer och kvinnor, bara för att man älskar, är stolt över -och prioriterar sin egen. Vi applåderar vansinne och fantasiteorier före både vetenskap och det mänskligt självklara. I andra länder applåderar dock de allra flesta endast Jimmie och har en “beröringsskräck” emot att få sin egen existens, kön, identitet, trygghet samt tillhörighet både förminskad som förnekad. Jimmie Åkesson drog trots allt publikrekord! Även där alla skulle se vara hans största bortaplan – inför glada och stolta föräldrar till massor av mina bröder och systrar återger han den verklighet som – också – ska föreställa vara ett svenskt samhälle, med svenska lagar, regler och miljöer precis så som de upplever den. Under ett halvår har han passerat alla de torg som övriga 7 s.k. “ledare” endast har stannat vid, för att lyssna till sina egna röster. Dvs, dagar efter långa debattartiklar om att de ska åka till dessa torg. För att möta dit tvingade förskolebarn vinka och vifta med en flagga som många knappt ens vet vilket land den tillhör. Jimmie möter många Föräldrar

Oannonserat och via personliga kontakter satt Jimmie hemma hos de boende själva – i deras vardagsrum och kök. I hjärtat av varje familjs hem och vare moders stolta borg där hon lär sina barn livets 123, efter att de har byggt kompass av livets abc på gårdarna utanför. Kompass som lika tydligt som tidigt lär dem innebörden av respekt, lojaliteter, tillhörigheter, bidragande -och gemenskap. I synnerhet gentemot just “egna”. Där bjöds Jimmie på både mat som kaffe och oavsett hungern, insisterades på att äta sig mätt med hemlagad mat av kärlek från världens alla hörn. Märkbart det var en speciell gäst – som lyssnade till deras röster. Som han igår på scenen b.la. cementerade i hjärtat av segregationens Sverige med sin egen:
“Det ska inte vara så i Sverige, att man inte får sin uppbrutna dörr utbytt eller lagad med svaret av att det ändå kommer att ske snart  igen…!”
Tillsammans med allas friheter som berövas och rättigheter som kraftigt begränsas. Ändå fram tills igår kväll ringde -och skrevs meddelanden om Jimmies återbesök och tal på Spånga IP. Veckans final var inte igår, utan i lördags när vår Statsminister höll sitt tal för -och med oss samt lockade rekordpublik.

Människor som aldrig tidigare har applåderat vare sig politik eller, än mindre, någon politiker började nu applådera. Ännu fler insåg att Jimmie ännu en gång har överbevisat -och gått, inte endast halva vägen, utan hela vägen till oss – för oss! Och att det börjar bli hög tid för oss att också börja gå. Igår förstod jag kanske för första gången att än fler börjar resa sig upp, vakna upp ur en dimma av vansinnesteorier och rena fantasier om vad som är vad, samt vad och vilka vi är. Jag kan omöjligen tänka mig att där skulle existera någon större “rädsla” för vad folk som inte bidrar med någonting till ens liv, men tala om hur man ska tycka och tänka – ska tycka och tänka…! Inte heller att någon “rädsla” existerar för proffs-demonstranter, utifrån – Långt efter rädslan av att inte backa upp en vän som person, vårt enda hopp till “Ledare” -och våra egna föräldrar vars bild av sin uppoffring kan visualiseras genom endast hans ord. Våra egna Hem och Familjer. De som lärde oss att 1 + 1 alltid blir 2 och kan aldrig kan bli 3 – men vi har applåderat när detta rent av kan bli både 5 som 15…!

Det börjar helt enkelt bli hög tid för att åter minnas vem vår Moder är! Inte minst, väldigt många av våra barns!

Dela & Diskutera:

Manchester är inte en “händelse” som folk drar “politiska poänger” ifrån -och indirekt ska skuld & skambeläggas för att de kritiserar, lyfter, beklagar, uttrycker oro eller väcker frågor gentemot vad som idag är det (återkommande) största hotet mot oss själva! Som lika återkommande manifesteras bland våra barn, i våra samhällen. Det är en i raden (inte heller sista) som fler ansvarstagande politiska poänger -och insikter borde dras ifrån ännu mer -och någon gång börja manifesteras bland våra barn, i våra samhällen! Med en nolltolerans av järnhand före tystnad, skuld -och skam! Det är återkommande dödliga attacker emot oss själva vi pratar om, till stor del underlättad och matad pga. svekfulla tidigare “politiska poänger” -och egna teorier gentemot det egna svenska demokratiska samhället som har bidragit till detta! Tillsammans med ökad otygghet, död, terror, intolerans och direkt utvecklade parallellsamhällen där denna ideologiska uppfattningen rent av finansieras!

Där finns alltså alla tänkbara både politiska som privata ansvarstagande och insiktsfulla “poänger” att dra! Vilket till och med är det minsta som bör göras! “Känsligheten” borde snarare ligga i en likgiltighet av att inte väcka några politiska misslyckanden eller poänger inför morgondagens alls, gentemot även denna “händelse” av ren terrorattack -och massmördande av inte minst barn! Den tystande samt skam och skuldbeläggande mentaliteten av att istället slå ner på höjda röster har genom alla år snarare matat den radikalisering vi ser resultat av idag och som drabbar oss alla. 
Vi verkar fortfarande inte förstå två fundamentalt viktiga saker. Det ena är att det finns hundratusentals människor, i Sverige som i vår direkta närhet,  tillsammans med ca 170 miljoner likasinnade människor världen över som inte bara föraktar oss och vill se oss utplånade – deras hela ideolgi som de lever utefter har sedan ett bra tag förklarat krig emot oss! Attackerna av detta krig kan vi se upprepade gånger per år, i Stockholm inte minst för endast några veckor sedan, Paris är en av våra mest drabbade städer och återigen attackerades staden Manchster igår, med 22 döda som följd och ett otaligt antal människor vars liv är krossade. Vårt svar är direkt häpnandsväckande – “inte dra politiska poänger”, samla till kramkalas -och skuldbelägga de som inte känner för att kramas efter ytterligare en attack mot oss själva samt skambelägga de som vill väcka politiska poänger…
Redan när huliganismen var landets kanske största och mest påtagliga extremism (endast några år sedan) var det snarare ett självklart faktum att man inte kunde föra “dialog” med -eller krama ihjäl odemokratisk sinnade som inte vill föra dialog eller kramas. Vad hände med terrorismen? Då går det inte ens att jämföra hoten för medborgare och samhälle mellan dessa två extremister. Varför ser vi inte ens elden, tystar de som sen den -och ber rent av våra egna att krama om den? Hur tror man, utöver egna medborgares trygghet, säkerhet -och morgondag att människor som en gång flytt den, känner sig trygga och fortsatt “skyddade” i Sverige under sådan fullständig ansvarslöshet?
Att inte peka på ytterligare ett massmord pga. ren intolerans och terror – dessutom med barn som främsta måltavlor och offer – är i mina ögon detsamma som att peka bort ifrån samma faktum och därmed själv göra de kanske största politiska poänger av att denna intoleranta förtryckande extremism och ideologi inte existerar, inte utgör något hot (idag som i morgon), endast är ett “isolerat undantagsfall” samt – framförallt – menar på att samtliga 22 offers död är lika oskyldiga som en naturlig död och att dessa kunde ha avlidit där och då ändå. Däremot kan vara hög tid att sluta upp med att tysta andra höjda röster som faktiskt ser och kallar en spade för att vara en spade och som på riktigt står upp för det egna svenska samhället för sina egna medborgare och det övriga demokratiska samhället för resten av Europas. Det känns däremot vara hög tid att sluta upp med att inte dra politiska slutsatser eller “poänger” alls! Det är inte de som väcker politiska poänger pekandes emot ytterligare ett terrordåd som, denna gång, har sprängt 22 oskyldiga människor i luften, varav 12 barn.
Det är terroristen. De har bara skrivit sina poänger i ord, oftast på sociala medier… Vad är värst? Vad är det många liberala krafter slår ner på allra mest och högst?
Vem gör då dels flest politiska poänger av vad? Vem är det som skyddar och “står upp för” vad, gentemot vem?

Skäms!

Dela & Diskutera:

Vilken förälder eller “ledare” skulle be sina egna barn eller sina egna medborgare att krama om en eld, i tron om att eldan skulle slockna? Vilken skulle applådera till ett kramkalas i kärlekens namn endast dagar efter egna barn eller medborgare brutalt har sprängts i luften eller blivit överkörda av en lastbil? Det är vad Svenska “etablerade politiska ledare” samt terrorister har gemensamt. De skulle -och de gör. Inte för den egna skullen, så kort efteråt når en människa aldrig den grad av försoning med sina egna känslor gentemot “de sinas” öden. För terroristen kan kramkalas hållas då man på riktigt lever i en tro om att ev. barn som har utfört attackerna nått ett paradis i himlen. I Sverige verkar råda en tro om att det “goda” innebär att aldrig slå ner på, kritisera, fördöma eller visa handlingskraft emot. I synnerhet inte emot någon budbärare av direkt odemokratiska som intoleranta -och förtryckande trosuppfattningar eller ideologier, om dessa bär en annan hudfärg än vit, bakgrund än svensk eller trosuppfattning än kristen. Trots att hundratusentals endast i Västerort och Norra Järva genom åren är levande kvitton på raka motstsen. Trots att vår omvärld brinner i länder där människor bär annan bakgrund än svensk, hudgärg än vit samt trosuppfattning än kristen.

Nonchalansen, ignoransen och okunskapen blir lika total som slående när det endast talas om SD´s 30 år gamla “rötter” i termer av “hotet mot svenska samhället och demokratin”. I i stort sett samtliga invandrares länder de kom från, igår som idag, skulle Jimmie Åkesson och SD vara direkt applåderade självklarheter precis lika mycket som retoriken, mentaliteten och politiken ifrån resterande “etablerade” skulle vara otänkbar. Där man finansierar, försvarar, bortförklarar, finansierar och till och med erbjuder direkta hot emot det egna folket, sahället och landet belönande särlösningar som inte ens erbjuds egna medborgare. Det enkla faktum att Islam som religion inte är förenlig med demokratiska öppna, fria och jämställda samhället så som allt detta innebär och skall efterlevas i Sverige, till och med förnekas och bortförklaras. Dess terrorister säger man ingenting har med Islam att göra. Överhuvudtaget.
Precis som den gamle jihadisten och terroristen Maajid Nawaz från den brittiska tankesmedjan “Quilliam” säger, så är denna liberala uppfattning och ursäktande en dubbelmoralistisk hållning som bottnar i liberala födomar, okunskap -och lägre ställda förväntningar mot just Muslimer. Precis som om ingen muslim vill leva i demokrati och se sin religion som sekulär.

I vilket annat fall eller avseende som helst när extremister ur något läger slår till, ges skulden och ansvaret på att dess rot skall leda arbetet emot. Detta gäller dock inte när det kommer till vänsterpartier eller just Islam. Men skulle däremot en högerextrem säga någonting sjukt, faller skuggan på vad SD skall göra, liksom lika frånvänt när en fotbollshuligan slåss i sitt lags namn – faller skuggan på fotbollslaget. Där finns alltså en förväntning – hur felaktiga kopplingarna än må vara – av att dessa ändå står upp för demokratin och kan ta ansvar, medan muslimer och liberaler tydligen inte kan detta. De måste genast ursäktas med att “ingenting har med något att göra”. Det räcker med att se till “moderata” Islam i det svenska samhället och hur väl stora delar själva vill integreras i det – detta oavsett hur många miljarder som av socialister eller liberaler kastas i sjön av att måla husfasader i parallellsamhällen rosa eller bygga nya bibliotek i dessa.

Värderingsskillnader som är direkt inpräntade i människors ryggrad sedan barnsben och som skiljer sig enormt ifrån svenska värderingar samt synsätt har det dock aldrig ens satsats ett ord på från dessa “etablerade” att vilja se, höra eller ens inse existera. Därav har också extremism och radikalisering endast kunna öka, växa, rekrytera samt idag utgöra det största hotet emot både svenska medborgare som hela landet. Inte endast utifrån – minst lika mycket, om inte än mer, inifrån. Det finns inga “ledare” i världen som erbjuder människor som krigat emot det egna samhället bostäder, körkort eller skattafinansierad skuldsannering. Det finns få länder i världen som utgör den fristad för terrorister som Sverige idag utgör, helt baserat på vansinnig uppfattning om att värderingsskillnader inte skulle existera. Med andra ord, så skulle hela världen se ut som det gör på Stureplan? Dock är Sverige och Stureplan rätt unikt i världen med sina liberala vansinnesanalyser.

Det är inte SD som “endast ser Sverige”, kritiken har ofta legat emot att ingenting annat ses än Sverige. Faktum är att SD fullt rimligt prioriterar det egna landet och medborgarna främst – Sverige, för att sedan ha såväl öron som ögon mot omvärlden och sätta dessa verkligheter av hot och kontraster emot det svenska samhället, demokratin samt folket i en kontext av hur detta skulle vara förödande för Sverige. Det är precis detta som “etablerade” mer naiva har misslyckats med, och sett till hela världen samt allt och alla i denna vara precis som Stureplan i Stockholm eller Hjo på västkusten. Vi har redan elden igång på vår bakgård, den inte bara sprider sig utan brinner krtaftigare än kanske någonsin tidigare. Med både påtagligt hat, förakt och förtryck mot oliksinnade och oliktroende. Attackerna i Manchster var en i raden och om två utgör den också en i raden. Frågan är dock om vi fortfarande tror det är SD som kör ihjäl egna medborgare samt spränger grannländers barn och kvinnor i luften – eller inser att SD och JImmie Åkesson vill försvara både egna medborgare som Europas ifrån detta? Genom att slå ner på dess ideolgier och budbärare.

I Sverige kan detta kännas tokigt, då man inte har förstått ännu år 2017 att odemokratiska förtryck och terror inte är en svensk företeelse som endast kan utföras av vita människor med svensk bakgrund. Dessa tillsammans med oss andra svenska medborgare med annan bakgrund, hår -och hudfärg samt trosuppfattning är dess måltavlor. Alldeles oavsett kön, ålder eller någonting. Alldeles oavsett hur många som än drabbas i andra delar av världen så ligger Sverige topp 4 i världen på att “producera” stridande jihadister – så pass involeravade är Sverige i varenda attack som sker mot Europa. De senaste attackerna om åren har alla haft direkta kopplingar till Sverige. Attacker har planerats, finansierats, rekryterats och rent av letts ifrån Sverige. Trots att människor varit på svenska myndigheters radar. Sen kan vi ställa med hur mycket kram-kalas som helst, men jag tror dock att Jimmie Åkesson och SD närvarar på dessa kramkalas direkt efter terrorattacker emot oss själva den dagen då vi åtminstone har insett vad det innebär att både stå upp för det svenska samhället som demokratin och “egna” medborgarna samt slutar att försvara allting vi säger oss vara “emot”.

Jag tror till och med att kramkalas kan bjudas in till den dagen då den radikala och religiösa terrorn inte längre utgör någon ursäktande eller bortförklarande samt belönande fristad i vår eget – demokratiska – land. Där är västerort en väldigt bra början, med start i mitten av juni – som jag ser det handlar det egentligen endast om två saker. Stå upp för det svenska demokratiska samhället och applådera detta, eller applådera raka motsatsen som snarare vill se detta krossat och förintat. Detta är, trots allt, Sverige med allt vad det innebär och bör inte, precis som för så otroligt många i deras egna länder, ens kunna uppfattas vara någon annanstans på denna jord. Jag kan förstå att radikala terrorister växer, försvaras och skyddas i religiösa länder såsom SA – jag kan inte förstå hur lilla Sverige kom att bli dess huvud -och fristad i Världen. Men med tanke på alla kramkalas efter terrorattacker emot egna -och en vägran om att se saker för vad de är, så börjar ändå många inse varför. Synen på den egna “godheten” spränger alla gränser av nonchalans, lika mycket som den fasas över bland människor Sverige en gång har skyddat och inte minst – egna medborgare! Samma syn på den egna godheten inte endast tackas för, den nästan chockartat känns för bra för att vara sann bland radikala krafter – i Sverige! Sådan är vår verklighet mot det vi säger oss “vara emot”. Det vi säger oss vara “emot” vet mycket väl att vi föredrar att ge de kramar, före att slå ner på med all kraft och slänga ut ur landet. Vilket de däremot får erfara i de flesta andra länder (för sina samhällen och medborgare) – som de även utgör det största hotet emot.

Att “stå upp för” demokrati innebär precis lika mycket, om inte mer, att även mer högljutt än tyst stå emot -och slå ner på alla hot och kontraster emot demokratin. Alldeles oavsett budbärares hudfärger, bakgrunder eller trosuppfattningar. Odemokratiska värderingar & förtryckande intolerans är inte kopplad till vare sig svensk bakgrund eller vit hudfärger. Vad som är känd så har en vit med svensk bakgrund rest för att ansluta sig till IS – hundratals med andra. Svensken är terrorist, andra är vilsna ungdomar som stått för länge i arbetsförmedlingens kö. I SD´s ögon ska ingen medborgare – vare sig på Stureplan, Hjo eller Västerort få någon av dessa som grannar! Detta är vad Jimmie Åkesson och SD slår ner på, så tänkt bara på en sak, vilken ledares logik, lojalitet, omsorg -och mentaliet är mest talande för din egen – mot dina egna? Den av att du inte endast håller tyst om -och förnekar eldens faror och tändvätska, utan även ber dina “egna” krama om elden – i tron om att den ska slockna, för att sedan bjuda in till kramkalas? Eller den som talar om för “egna” att det brinner, att elden sprider sig -och varnar för dess tändvätska, vars orsaker ni gemensamt bör släcka. För att därefter tala om något firande eller kramkalas när egna medborgare återigen finner en trygghet i Sverige, snarare än känna sig behöva fly eller drabbas av samma terror samt orsaker som andra nationer står i brinnande lågor pga -och dess medborgare fördrivna, förtryckta som mördade?

Det är inte Sverige – men sker i det som en gång var svenska samhällen, men numer liknar dessa länders innan de stod i lågor. Det är inte att vara “ond” att se, slå ner på eller kritisera hot och kontraster emot ens egna – det är snarare det godaste och mest ansvarsfulla man kan vara emot det. Eller är det verkligen så illa, att man bryr sig mer om en radikaliserad terrorist som vill spränga oss och våra barn i luften – som tror på/ vill detta in i ryggmrägen och ser sig efteråt komma till paradiset – tar illa upp för att motståndet emot honom och hans odemokratiska ideologi hårdnar? Där har vi även svaret på varför deras paradis även finns på jorden -och idag heter Sverige.
Tack och lov har vi dock idag en politisk Ledare för Henne, med både känsla för lojalitet som ansvar, och som äntligen kan stänga igen det paradiset för andra -och förvandla det till ett för “egna” medborgare istället.

Dela & Diskutera:

Likt förra inlägget av motsägelser samt fördomar, av lägre ställda förväntningar, på både muslimer och människor med annan hudfärg än vit eller bakgrund än svensk ifrån Liberalt håll när det skriks att “Islam inte har något med Islam att göra”, så kommer här det allra kanske största motsägandet och dubelmoralen, mot inte minst Jimmie Åkesson och SD kontra förortsmentalitet och dess “politik”. Ifrån både socialt, feministiskt samt liberalt håll, men även ifrån många som vuxit upp i förorter och s.k. “utanförskapsområden”. Som i grund själva besitter en mer socialkonservativ syn, med inte minst “nationalistisk grund”, än vad de mer ens kan förstå någon av dessa tre. Många “etablerade” liberaler, feminister eller socialister kan inte ens reletera till den stolthet, identitet, prioritering  -och gemenskap som både hörs ifrån förorten ifrån “egna” området liksom ifrån Jimmie Åkesson och SD gentemot det “egna” landet. Men de förklarar vad som gått snett med mångkulturen i det egna landet, medan i stort sett samtliga ifrån det liberala “etablerade” hållet försvarar allt detta, ser inte situationen för så många som inte ens får 112 garanterad men i slutet av dagen själva väljer bort att leva i hjärtat av “mångkulturen” av precis samma orsaker som Jimmie och SD står upp för – men vare sig applåderar, försvarar eller har skapat. Precis på samma sätt få skulle applådera eller ens indirekt skulle försvara direkta vansinnen i “egna” områden, bland egna familjer och vänner. I alla fall fanns en tid då få skulle det, idag kanske även dessa alla stolta har kapitulerat i det tysta…?

Jag pratar om precis samma “patriotistiska” mentalitet – för att inte säga “nationalism” – som Jimmie Åkesson förespråkar för hela “egna” landet. Dock minus det överdrivet romantiserade, extrema och destruktiva ifrån områdenas mentaliteter. Den som (själv)segregerat, isolerat -och hyllat brott. Men trots detta fortfarande applåderas och allmänt accepteras vara någonting identitetsstärkande och starkt. Jimmie och SD pratar endast raka motsatsen till detta destruktiva – för att inte nämna det egna ansvaret och drivet mer än offerkoftan och hjälplösheten hos medborgarna i dessa områden – fast med samma inställning och synsätt som under decennier hörts och acceppterats ifrån förorter – den av dentitet, tillhörighet, gemenskap, prioritering -och den mer självklara stoltheten samt lojaliteten gentemot det och de  “egna”. Trots att han aldrig levt där själv, förstår vi varandra allra bäst och mest.

För många som upplevt detta, mer än endast applåderat och fascinerats av en destruktiv förortskultur och mentalitet, vet inte endast hur stark och viktig den gemenskapen var.
Hur mycket präntas in ifrån tidiga barnsben. Av en orsak eller annan -och är precis lika stora självklarheter som det är i väldigt mångas (föräldras) hemländer. Möjligen också just på grund av en bredare socialkonservativ syn med nationalistisk grund än liberal eller socialistisk, som även förortspatriotismen varit så stark och ses på som rena självklarheter med att prioritera det “egna” (området)? Att vara stolt över, älska, bevara, bidra till samt finna gemenskap i -och en identitet utifrån. Men aldrig hörs denna – automatiskt – vara någonting fult, konstigt eller skulle innebär “hat” emot allt annat.

Vi kan endast gå till ett parti som Fi! Dels vars politik dels inte ens kan förstås av många procent av de jag har känt eller känner över hela Västerort genom snart 40 års tid. Dels vars aktivister skriker ut högt om sin tillhörighet, stolthet, kärlek, bidragande -och identitet. Alltså endast gentemot och född ur ett parti – i Sverige. Som, likt ett område i Sverige, kan vara vad det är i -och endast på grund av Sverige. Det är lite som att säga man skall förakta roten men älska trädets ena gren, utan att den ena har någonting med den andra att göra.
I många andra länder skulle vare sig Fi, dess politik eller aktivister liksom förortsmentaliet ens kunnat få existera. Än míndre skrika ut föraktet emot vare sig mannen, kön eller kärleken mot endats ett område i landet. I väldigt många länder som likasinnade människor skulle Fi´s hela politik vara dels förkastad, dels direkt avrättningshotad i de mer religiöst styrda samhällen – likasinnade och samma mentaliteter som existerar i Sverige och som främst Fi, Mp, V och S men även C försvarar. Med en total ignorans gentemot, inte endast det “egna” landet – Sverige, utan även gentemot förtryckta offer i form av både “egna” medborgare i Sverige – som i vår omvärld.

Logiken av att då säga sig förakta handen som matar, skyddar och föder en – i dubbel bemärkelse – har inte minst i förortsområden betraktats som det ultimata sveket och opålitlighet…
Det är samma intelligenta logik som då menar att en man automatiskt hatar alla andra kvinnor som finns – för att han älskar sin egen. Den största pålitligheten och ryggraden gentemot det “egna” ligger hos Jimmie Åkesson och SD. Skillnaden är dock – gentemot förortsromantiserande patriotismen av kälek och stolthet har låtar producerets, böcker skrivits samt filmer gjorts. Det har även prisats, möjligen allt detta pga en “etablerad” egen skuld och skam av att innerst inne veta om hur man har blundat för mångkulturens baksidor och applåderat den ena “kärleken” mot “eget” område, samtidigt som man har snutskastat en mer självklar? Endast mitt – första – pris sedan jag började arbeta med sociala frågor 1999, gentemot “egna” områden & problematik – dvs. prioritering och bevarande av ett område i Sverige med allt vad det innebär – kom 2 år efteråt på Grand Hotel. “Årets initiativpris”… Syftet med initiativet? Precis det Jimmie och SD både slår ner på, förespråkar -och vill! Fast för hela Sverige!

Huvudorsaken till denna dubbelmoral är givetvis bottnad ur ren okunskap, feghet och rasism. Liksom tystnaden emot densamma i många områden. Där många kom ifrån en annan bakgrund än svensk -och svenskar började fly ifrån dessa efter en intolerans som inte heller har velats ses eller slås ner på. Till och med egna territoriella gränser accepterades, trots att dessa var mer destruktiva och isärslitande från resterande samhället. Dvs. inte alls så enande, bidragande och idenititetsskapande mot en helhet som Jimmie Åkesson och SD förespråkar. Det handlar om stolthet, identitet, gemenskap och kärlek – med en yttre gräns och inte flera parallella samhällen som inte ens påminner om Sverige innanför.
Det kanske godaste som kom ur detta var just det som också styrkan byggs ifrån – ett “vi” samt stolthet, kärlek, identitet och prioritering gentemot endast det förhållandevis lilla”egna” området. Det är och var vårt hem! Våra barndomens gator där våra småsyskon och egna barn ska springa i samma spår vi en gång sprang! Men plötsligt hörs inte den stoltheten lika mycket längre, plötlsigt vill man inte att egna små ska springa på samma gator längre. Men vad görs?

Det handlar plötsligt inte längre om att vara stolt över sin egen hemort, så kallade “bröder” och systrar” – det har tillåtits gå så pass långt ifrån både oss själva men inte minst en skrämmande oansvarig “etablerad” politik, att det idag utvecklats till områden man inte ens känner igen. Precis samma område som man en gång var så stolt över och växte upp i.
Som “skapade” en… Där “systrar” inte längre kan vistas ute eller är sjävklara att stöta på. Det är inte ens en självklarhet längre för boenden i “egna” områden att få 112. Den “etablerade” politiken styrt oss hit i en ohelig allians med odemokratiskt oliksinnade och tillåtit helt andra lagar och regler för oss än vad som skulle accepteras i det egna området. (b.la. religiösa fundamentalister). Det är en ohelig allians emot allas vårt Sverige. Men inte av vare sig Jimmie Åkesson eller av SD, som dock inte heller accepterar detta för oss att leva under.
Utan helt av S eller M, med mindre undergrupper till partier, sedan 30-40 år tillbaka. Med andra ord, dessa kommer inte att vara en lösning eller någon minsta väg tillbaka till Sverige mer än vad de kommer fortsätta att acceptera allt annat förlorade områden och andra lagar och regler än svenska – för vissa. I deras ögon, så är vi inte landets eller deras “egna” -och vi applåderar det…

De har helt enkelt inte den känslan för Sverige, identiteten, kärleken -och/ eller lojaliteten gentemot sitt eget land eller medborgare mer än vad de har vansinniga uppfattningar kring vad som är “rasism” och en förlamande feghet av att yppa minsta minsta kritik emot även terrorism och hela “radikaliserade” områden, bara för att budbärarna har en annan bakgrund än svensk och hudfärg än vit. Vi pratar om människor – beslutsfattare – som inte ens erkänner sin egen kultur, traditioner, värderingar, folk och/ eller språk – utan mer stolt än skamset säger att detta “inte ens existerar”… Är det några du själv skulle lita på, där och när det dessutom behövs som allra mest? Du skulle förmodligen inte ens lita på ett löfte om att de “ringer om fem minuter” från sådana mentaliteter att i en kontext mot ditt eget området – men det är precis vad det är. Än mindre att dess ens kan göra någonting emot andra länders, religioners eller kulturers värderingsskillnader, när de inte ens kan stå upp för “egna” svenska, demokratiska samt jämstälda för alla i landet – över hela landet. De vill inte ens bo där själva!

Trots höjda röster, trots varningar och desperata försök samt vädjan sedan 30 år tillbaka så har område efter område istället givits bort och matats på med fler odemokratiskt likasinnade som direkt föraktar Sverige. Allt under en decennielång proicess av att betydligt fler människor, fullt förståerligt, flytr samt flyttar ut. Även de som skrek sig vara som mest stolta över sitt område “igår” önskar sig idag flytta därifrån. Tyvärr många mer tysta än högljudda protesterandes “varför”. Den röst som dock hörs högst är också den röst som inte har vuxit upp där! Men besitter samma mentalitet och vill att även dessa områden skall vara precis som det på hans egen bakgata. Han har inte heller just där upplevt allt det som det har sjungits om, skrivits om eller gjorts pjäser och filmer kring -och som av resterande samhället applåderats. Han har sett och hört varningarna, påtalat dessa också – för oss – men istället har människor skrivit patetiska låtar om honom igår – för att idag be om ursäkt och skämmas. Skämmas bör det, man hotar eller går inte emot en “bror”.

Skillnaden mellan den brodern och vilken som helst? Han är från en svensk bakgrund, bär vit hudfärg, heter Jimmie och talar om Sverige. Han är också stolt över allt detta med rak rygg, till skillnad ifrån låtskrivaren som både bröt på sitt eget språk och inte ens kunde se vad som skapade honom. Medan den riktiga motorn bakom fasaden satt inlåst… Jimmies med sina motorer har byggt upp en folkrörelse som för första gången någonsin sträcker ut en samlad id-hand även till oss, mer än ser oss vara “utanför” på något vis. Med både förväntingar före oferkoftor och krav före hjälplöshet. Med bidragande till det egna före bidrag ifrån. För detta hörs annat än applåder, även om de blir allt färre.

Jag hoppas många inser vilken trygg, stark, bidragande och sammhörig identitet våra barn både får -och kommer att kunna växa upp med gentemot ett eget land och “egna” bröder” och “systrar” över hela landet, om endast vi skapades av “ett enda område” – i samma land. Det är ingen annan röst än den av Jimmie Åkesson som förstår och greppar tyngden i detta – inte heller kan kan erbjuda oss det. För första gången, tillsammans med resterande landet!  För första gången har vi en ledare som säger – “Var stolta, prioritera, bidra till -och bli sedan prioriterade i det egna landet!” Vart någonstans – i omvärlden eller i något av alla “förortsområden” i Sverige – är detta inte rena självklarheter? Direkt som indirekt.

Sätt den rösten och Ledaren i en kontext av vilken förort som helst! Han tog, tillsammans med sina närmsta, över ett politiskt parti (SD) som för ca 30 år sedan kunde gå åt vilket håll som helst och, precis som de varit helt öppna med, på den tiden innehöll folk med skeva värderingar. Lika odemokratiska som idag präglar hela områden. Chanserna med de förutsättningarna och den stämpeln ifrån hela svenska samhället, som sitter i än idag, att hamna i ett mörkt -hörn av utanförskap var betydligt större än att 30 år senare hamna i Sveriges Riksdag. Än mindre idag utgöra landets största oppositionsparti, med en fullt ut demokratisk politik och skeva värderingar rensade längst vägen. Med sympatisörer ifrån alla kulturer och bakgrunder som hör det självklara i rösten och ser vart han har styrt endast under sina år som Ledare för “sina”.

Till skillnad från många förorter – som stod inför samma utmaningar för ca 30 år sedan, men hamnade leddes allt djupare ner i ett mörkt hål av extremism, intolerans, våld -och utanförskap. Som idag har utvecklats till renodlade parallella samhällen, med egna (odemokratiska) lagar och regler. Där inte endast svensk politik är ännu mer frånvarande utan valdeltagandet är ännu lägre – vilket är en stor grundsten för hela det demokratiska samhället. Där står idag människor utanför valllokaler och förbjuder folk ifrån att rösta, då – demokrati – står i en direkt kontrast till de lagar och regler som där råder och enligt de skall efterlevas. Till och med detta utan kraftfulla nedlsag eller högljudda reaktioner utgöra minsta “hot emot både Sverige, det svenska samhället, egna medborgare – som hela demokratin”. Det “etablerade” svaret och lösningar? Rosa utegym med rosa fasader på husen.

Om man inte själv är en förespråklare av -och bidragande del till det odemokratiska parallellsamhället så är det minsta man kan göra att inse vilken politisk ledare det är som leder oss tillbaka till det mer demokratiska och svenska. Som allihop trots allt en gång valde att flytta till för att leva i, samt gav människor en fristad för de som tvingades fly. Idag erbjuder det snarare ett liv i t.o.m ännu värre odemokratiska spelregler & (lokal)samhällen, med öppnare förtryck än det många lämnade sina födelseländer för. För hur många människor, endast i Västerort men även i områden som Västerort över hela landet,  är inte Jimmie Åkessons röst rena självklarheter när det kommer till det egna (eller föräldrars) födelseland, folk, kultur, eller, till och med, religionen? Liksom det är endast gentemot den egna förorten – i Sverige? Skulle man skrika samma fula ord även till alla de politiska, kulturella, nationella eller religiösa ledarna i alla dessa länder som delar Jimmies röst? Till och med här kräver man “egna” nationella, kulturella som religiösa föreningar och organisationer m.m. medan en svensk likadan dels inte ens går att finna, dels – det sjukaste av allt – ses på som “rasism”…!?

Vad skulle man säga till den som ifrågasatte rösten endast gentemot “egen” förort? Spetsen av idioti är att i sådana fall både stå tyst inför glåpord emot Jimmie Åkesson för detsamma, medan man applåderar de som helt saknar en identitetsgrund eller inser vikten av en sådan rot, tillhörighet och gemenskap. De som endast ser -och prioriterar sig själva!
Endast 10-15 min väster om centrala Stockholm och sådana ifrågasättanden hade setts på med opålitlighet och svek gentemot det “egna” av väldigt många människor.

Hur går det ihop att människor tvingas fly ifrån brinnande skeva ideolgier i vår omvärld, som istället försvaras i det egna landet samt skuld och skambelägger den enda politiska röst som ser ideologi vara precis lika farlig och förtryckande i Sverige – för svenska medborgare – som den var i Irak, för Irakiska? Hur kan någon kunna ta en sådan, i Sverige, försvarande människa på allvar? Då handlar allting bara om en själv samt en feg uppfattning som är byggt på ren rädsla för – ord – som säger att intolerans & rasism endast kan komma ifrån svenskar. Trots att folk ifrån hela världen gärna flyttar och flyr till Sverige – ifrån den. Byggt på en rädsla som gör att man helst vill hålla med en massa av folk, men som man oftast inte ens känner eller som bidrar med någonting annat till ens liv förutom att tala om hur man ska tycka och tänka. Det är våra svenska “ledare” och deras ledarskap är resultatet vi ser och tingas leva med… Vi måste gå halva vägen själva, jag vet att vanan finns av att få mycket serverat och ses på som hjälplösa offer, mer än en politisk Ledares respekten av förväntningar sätts. Men vi har en i Jimmie Åkesson som faktiskt utgår ifrån att vi som vill faktiskt kan tänka själva, göra sjäva -och gå någon meter själva.

Han har visat, gång efter annan, att han är beredd att möta oss och inte är någonting av det svartmålningen har försökt utmåla honom som. Medan andra “ledare” under 40 års tid fastnat på lokala torgen, för att lyssna till sina egna röster och läsa om sina besök i tidningar – har Jimmie Åkesson med sin politiske sekreterare setat ensama i invånares vardagsrum. Över en kopp kaffe lyssnat till deras röster och endast ser tillbaka på dessa möten via privata bilder på sina mobier. Varav någon procent skrevs om på sin facebooksida.

Trots att Jimmie har gått mer än halva vägen för att möta oss, genom mer skit än vad någon svensk politisk “ledare” ens skulle klara av under en vecka, så är det minsta vi kan göra rusa de sista meterna för att mötas. Andra “etabletrade” och applåderande “ledare” sjukskriver sig direkt ifrån sina folkvalda positioner -och förtroendeuppdrag efter minsta kritik – om den så är befogad och väcks efter att de själva har hycklat och fuskat. Direkt blås sina “egna” medboragre. Vi behöver inte fler sådana “ledare”, vi behöver nu endast med nyvässade öron lyssna till vad vår typ av Ledare – själv – säger, för att sedan ev. gå till en vallokal! Vem vet, valet efter det kanske den religiösa val-patrullen mot demokrati inte står kvar utanför även våra vallokaler snarare än blir fler.

Det är nu helt upp till oss om vi vill ta den eller låta de odemokratiska val-patrullerna bli ännu fler. Jimmie Åkesson med sina motorer har gjort sitt, mer än vad som ens hade behövts göras. Han har identifierat problemen ingen annan vågar, han har sett laglydiga demokratiskt sinnade invånare och “egna” medborgare före daltande med förtryckande och odemokratiska. Börjar vi nu äntligen se vad ett svenskt liberalt samhälle av “jag” före ett Sverige av “vi” har resulterat i -och kommer fortsätta stärkas till?
Centerpartiets “ledare” för “hela Sverige” vill inte ens sitta ner tillsammans med Jimmie Åkesson utanför TV-studion, även om det så skulle gynna hela landet och dess medborgare. Dvs. oss! De väljer att gynna sin egen märkliga uppfattning och skydda sin egen rädsla främst. I deras liberala Sverige, där egna uttalade “värderingar” som barnagifte snabbt kan gå ifrån självklart fördömt till att accepteras -och rent av föreslås bli en lag – om det gynnar “andra” religioner och kulturer mer än svenska. Där detta kallas för avskyvärd pedofili – så mycket ser man på våra barn som landets “egna” barn. Det är absolut inte med en sådan moral eller “värdegrund” som jag vare sig känner oss, eller det minsta har kommit att lära känna SD i allmänhet eller Jimmie Åkesson med sina närmsta både politiker som tjänstemän i synnerhet. Men det är oss, man inte vill sitta ner med… det är oss man inte applåderar…

Endast detta jämfört mot en av Jimmie Åkessons närmste, “Svensk lag skall råda i varenda kvadratcentimeter av vårt rike” – Mattias Karlsson, är skillnaden påtaglig vilka det är som “står upp för” det “egna” landet och alla hennes medborgare. Enligt mentaliteten som tidigare har existerat i våra områden, som tidigare präglade dessa, är precis densamma!
Människor som hatar oss och vill krossa allt det vi är och har, förstör våra områden samt förtrycker våra småbarn och “systrar” är inte välkomna! Eller är dessa värden helt övergivna av alla förutom Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och resterande SD? Det fanns en tid då stoltheten låg i att den största rädslan bland folk var för att avslöjas förtrycka sin dotter eller syster, gud förbjude – våldta eller mörda. Inte en rädsla för att någons dottern eller syster skulle bli nästa i raden att spårlöst plötsligt försvinna eller att 112 helt slutade komma dit på nödrop från “egna” människor, i våra “egna” område.

Bara för att den “etablerade” svenska politiken har lämnat walkover, behöver väl inte vi påvisa samma ryggradslösa karaktär före att sluta upp bakom de som fortfarande har en ryggrad och som säger allt det vi alltid har sagt -och vill allt det vi vill? Men inte endast gentemot ett område i Sverige – utan hela Sverige!
Vad gjorde att förortena spårade ur till egna enklaver och blev lika starka i sitt utanförskap som SD spårade in?

Det sägs att kreativiteten och mentaliten drar lika långt, oavsett håll. De måste bara riktas “rätt”. Vilket våra parallellsamhällen som idag råder kanske utgör det största kvittot på när det kommer till “fel”. Det kan gå lika långt åt oavsett håll – och det handlar inte om huruvida det finns rosa utegym eller två bibliotek i ett område. Handlar
helt om drivkraften samt uppriktigheten. Det handlar om – “Heart”… och kärleken för det egna! I förorternas fall spårade det ur fullständigt åt det negativa extrmist hållet – från det positiva! I SD´s fall raka motsatsen, till det positiva!  Så pass att bådas historia och hur det en gång varit inte ens går att känna igen idag! Att jämföra då mot nu i båda fallet är mer av en okunskap och total dumförklaring av sig själv. Men i båda fallen har den “etablerade” politiken fastnat i för 30 år sedan. Mot SD behövs det inte ens nämnas, mot förorterna med att man fortfarande skriker om rosa utegym, slänger miljarder av skattemedel på färgen på fasader -och pratar om fler fritidsgårdar. Samtidigt placeras “egna” pensionärer – landets ryggrad – i kalla containrar… Är detta din egen moral? Är detta en mentalitet du skulle se våra äldre bli bortprioriterade över samtidigt som odemokratiska människor erbjuds allt?

Jimmie Åkesson kan leda oss emot en tillhörighet, identitet samt gemenskap som vi inte har tillhört under de senaste 20-30 åren, det är dags att ansluta till Sverige igen -och stanna där! Ví kan åtminstone ge våra egna barn detta -och en identitet samt tillhörighet som väldigt många saknade under uppväxten. Låt de i alla fall bli stolta svenskar som prioriterar, identifierar sig med, känner stolthet över, älskar samt bidrar till – precis som vi gjorde till ett svenskt område. Men för de till ett helt land! Hur många av oss kände oss inte vilsa över just detta – “vat hör vi hemma?”, “Vilken nation är vår?”, “Vilka är våra landsmän -och kvinnor?” – rot och idenitet!

Vi ses på Jimmie Åkessons återbesök till Västerort den 17 juni på spånga IP! Då inför alla som vill och det är vår tur att lyssna till hans röst!
Det räcker med teatern nu! Välkomna en “bror” åtminstone när han kommer – precis som vi välkomnar så många andra, med precis samma mentalitet, budskap och prioriteringar!
Dvs, oss och “vi!” – det som är grunden till hela uttrycket av “bror”.

Dela & Diskutera:

Det spelar ingen roll om så IS skulle ta på sig attacker eller någon annan (OBS!) Islamistisk terrororganisation, det spelar ingen roll huruvida ex. vår egen Stockholms terrorist säger sig sväraliblead trohet till IS och förklara sig “nöjd” med sin attack, oavsett om den så tog livet av en barn, och sitter i svenskt häkte samt begär en “sunnimuslimskt försvarsadvokat” – röster hörs ändå att vare sig han, influenserna, dåden eller ideologi “inte har någon att med Islam att göra”. Om människor bara såg hur många s.k. “Islamister” själva skrattar och gnuggar händer för deras kanske största försvarare så kanske många också skulle inse att någonstans ligger flera fel.

Då Islamisters “värdegrund” och synsätt inte för en procent är förenligt med vad Sociliaster eller Liberaler idag förespråkar. Kanske skulle vad som ses vara nonchalans före “värdegrund” samt fördomsfulla motsägelse före “humanist” inses av fler själva också? Men jag kan förstå vissa, vet man inte mer om den egna omvärlden, dess folk, religioner, kulturer eller synsätt och värderingar än att utgå ifrån sin egen så blir det nästan mer tragiskt än vad det går att bli förbluffad. Jag kan dock tycka att en blick i vår omvärld, inte minst där en religion har starkt fäste, skulle inse skillnaden mot Sverige. Mängder av väpnade konflikter och står i lågor, just på grund av sekteristiska orsaker inte minst.

Likso det borde räcka med en blick inåt till vad Sverige har utvecklats till att bli idag – exempelvis, topp 4 i världen på att producera stridande Jihadister, att attacker på våra egna grannländer finansierats, planerats, rekryterats eller inspirerats ifrån Sverige eller att ideologin mer förespråkas öppet än dolt, idag präglar hela områden samt förtrycker olikttroende både i som utanför. Genom att inte kalla en spade för att vara en spade blir också Liberaler och Socialister återigen i denna fråga de kanske mest fördomsfulla och ignoranta, gentemot människorna med annan trosuppfattning än kristen, hudfärg än vit och bakgrund än svensk.

Endast i och med detta påstående, att religiös terrorism som vi känner den idag och utgör det största hotet emot landet inte har någonting med Islam att göra. Vilket också tyvärr är ett kvitto på att endast kunna se utifrån den egna horisontens referensramar -och uppfattning, men en liten förståelse för någonting annat eller andra. Skillnaden på att vilja gott och att göra gott, är dock rätt stor men kan också bli förödande om inte heller detta inses. I denna fråga kan man säga sådan mentalitet är som att säga ett barns olämpliga beteende inte har det minsta att göra med vare sig hemmet eller föräldrarna. Ansvarsfullt? Intelligent? När det kommer till precis allting annat, från fotbollshuliganism till familjer läggs skulden på både fotbollsklubbar som föräldrar. Huliganer, som endast för 10-15 år sedan i Sverige ansågs vara landets hotande och ledande extremister tillsammans med vänster och höger. Men när det kommer till – en – religions extremister läggs istället ansvaret på… “vita medelålders svenska män” -och Sverige…?! Enda man kan lasta världens kanske mest välkomnande och toleranta land, Sverige, för är möjligen för att detsamma har skapat en förbluffande naivitet -och idag utgör en daltande fristad för religiös extremism och jihadism. Detta av just liberala och socialistiska styrande partier som politiker. Det blir även fördomar födda ur lägre förväntingar emot just de folkgrupper man ser sig försvara – Muslimer i allmänhet och människor med annan bakgrund än svensk i synnerhet!

Muslimer, människor med annan hudfärg än vit -och/ eller bakgrund än svensk blir indirekt dömda utifrån en syn på dessa – oss – ha en lägre standard, moral och värderingar.
Som om det råder en stark förväntan om att dessa människor inte på något vis skulle kunna vara människor med sekulära och demokratriska synsätt och värderingar. Det är kanske den största formen av fördomar, man inte ens tänker på själv. Men just detta leder också till diskriminering och underminering inom de muslimska samhällena som faktiskt arbetar för att prata med sina följare -och vill arbeta aktivt mot radikalisering inom egna samfund, familjer, samhällen och krestar. Vissa går till och med så pass långt att de säger det vara “Islamofobi” att kalla det för radikalisering – av muslimer. Saken är dock den att att det endast är vi som ser dessa vara “radikaliserade”, för många är de endast följare av sin tro.

Pekandet emot extremism inom religionen samt kritik och krav på ansvarstagande och bidragande till det svenska samhället och dess värderingar, är alltså enligt dessa inte sällan “Islamofobi” och “rasism”. Som “får muslimer/ människor att känna sig utanför”… Hur liten tilltro finns där egentligen till människors egna självkänsla, självinsikter, värderingar, egen förståelse om sin egen tro? Tvärtom! Genom att kalla det för vad det är och lägga ansvaret där det hör hemma – “Islamistisk jihadism”, “Islamistisk extremism/ radiakalisering/ terrorism” samt hos individen själv, så ger man också full legimitet åt de få men ändå existerande krafter inom de egna kretsarna och samhällen som inte endast behöver bli fler. Utan man ger de även full legitimitet till att arbeta emot! Skulle nu Islam säga någonting annat, då också låta de med den grunden fritt kunna känna sig ha rätt samt stöd nog att använda egna verktyg inom religionen för att motarbeta och förebygga. Rosa fasader eller utegym i våra parallellsamhällen, liksom total tystnad, gentemot präglande förtryck kommer inte att hjälpa. Det borde alla veta, då ingen vill bo där själva.

Genom att precis som i alla andra former och problem – lägga ansvaret där det hör hemma & kalla det för vad det är, tillåts också religionens förespråkare & företrädare men även vänner, familj och bekanta i de högst isolerade kretsarna att kunna prata om dessa frågor. Som redan idag är tillräckligt obekväma och svåra att prata om som det är. Om det är så för en Liberal i Vasastan, vad tror då denne det är för en Imam i Husby? Ge denne åtminstone respekten och tillåtelsen att prata om det, utan ett kopierat skuld och skambeläggande försvarstal för odemokratiska värderingar om att det inte har någonting med Islam att göra. Eller ser man sig  även veta mer om dennes religion, appropå termen “bokstavstroende”, än de själva?

Det råder idag massiva problem med just detta inom flera förorter och muslimska samhällen. Hade folk vetat om graden av hur många människor som inte direkt sörjde attacken i Stockholm, exempelvis eller skrattar åt de kramar som skall kväva detta så kanske tongången hade varit en annan. Dock är det inte lika roligt för grannar, invånare eller – för att inte nämna – familjer, släkt och vänner. Utmaningarna är ojämförbart mycket större än extremismen ifrån både höger som vänster och än mer än en “stödtelefon” någon kan ringa till – som besvaras av någon annan som inte har minsta aning om vad religionens ens säger på första sidan. Vi kan endast titta på skillnaderna inom jämställdhet inom de “moderata muslimska kretsarna”, där könssegregering inte uppfattades först TV i Sverige påvisade detta.

Ifrån EN religiös friskola i landet, dock efter en rad exempel genom alla år på förytrycket emot kvinnor -och kvinnors “rättigheter” men som också det blundats för och fallit i glömska, för att fortsätta se den största boven i fullt ut demokratiska SD. 1987 var det första uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Därefter har många fallit offer för förtrycket, könsstympats, gifts bort, hållits isolerade – allt i religionens namn. Den “etablerade” politikens enda svar har sedan dess varit  rosa lappar på flygplanstoaletters dörrar – för offren att själva ta sig loss ifrån sina förövare och ringa till… Med en signal till offren om att denne dessutom förväntas låna sina förövares smart-phone eller smuggla med sin egen.

En Pakistansk känd skådespelerska mördes nyligen av sin egen bror, i ett så kallat “hedersmord”. Vilket var mer förståerligt och accepterat inom samhället som brott mot religionen.
I en annan ställs en kvinna mot väggen fullständigt för sin medverkan i ett underhållningsprogram, med tanke på hur katastrofal situationne är i Sverige – tror man på riktigt att dessa värderingar och ursäktande i samma religions namn – inte – råder här? Då är man inte endast nonchalant och ignorant, utan besitter snudd på en omänskligt skev människosyn samt anser inte att jämställdhet, demokratiska, öppna och fria samhällen skall vara för alla.

Det är ingenting annat än direkt ignorant att säga detta “inte har någonting med Islam att göra!” Det är även det kanske mest ohjälpsamma argument och synsätt av värderingar som råder emot all denna odemokratiska, förtryckande problematik. Är det hela Islam? Givetvis inte, men för att stå för de man säger sig stå för så är den rätta termen att denna problematik är född ur -och kommer ifrån delar av Islam och en trosuppfattning som går stick i stäv med ett demokratiskt, jämställt, tolerant och öppet samhälle för alla om det ska efterlevas utefter varenda aspekt. Inte minst då Islam inte är en religion som Kristendomen, utan har utöver trosuppfattning alla politiska delar av b.la. hur ett samhälle skall styras, efterlevas i med egna lagar och regler där inte endast din egen livsstil utefter religionen lära är den viktigaste – minst lika viktigt är ocksåp hur du upprätthåller den för andra att leva utefter samt vad du gör för att bidrar till att samhället utvecklas mot lärans politik. Gör alla detta?

Givetvis inte, gör många detta? Givetvis! Så pass många som står helt oemotsagda och utvecklat parallellsamhällen. Vart människor både förtrycks i, mördats i, försvinner spårlöst ifrån, tvingas fly ifrån -och tvingas leva i. Sådana är våra problem och utmaningar idag. Då är det fördomsfullt mot “moderata muslimer”, motsägelsefullt mot egna värdegrunden och kontraproduktivt för samhället att säga trädets grenar inte har någonting med trädets rot att göra.

Sanningen och det mest korrekta för alla bär på en värdegrund av demokratiska, jämställda och öppna värden – vare sig de sedan är socialkonservativa eller ser allt mer i könsneutralt – är att givetvis är det förblindande uppenbara samt självklara att många delar kommer ifrån Islam och religionens lära. 170 miljoner radikaliserade världen över (15-25% av alla muslimer) samt “vanliga” friskolor, familjer som andra “moderata troende” som inte lever utefter den jämställdhet och demokrati som skall råda i Sverige vet alltså inte vad deras religion säger, mer än vad svenska liberaler coh socialister vet detta? Givetvis måste det erkännas detta har – någonting – med Islam att göra. Inte allt, inte inget men någonting – oavsett om det så skulle vara 1 procent utgör det vårt största hot och en omfattande problematik att ansvaret främst måste erkännas och läggas där det hör hemma.

Vid en konsekvent argumentation och enligt samma logik som försvarar en religions skeva värderingar och synsätt och värderingar – så menar man då alltså att vare sig Korstågen för flera tusen år sedan eller den spanska inkvisitionen inte har det minsta eller hade någonting med kristendomen att göra. Vilka ofta är två saker som försöker ursäkta dagens terrorattacker i en religions namn, med årtusenden tillbaka terror i en annan. Sådana argument att kristendomen inte skulle ha något med endast de två saker att göra skulle absurd-förklara de allra flesta. Men när abortkliniker sprängs i luften, kvinnor hedersmördas eller svenska barn mördas av lastbilar i Stockholm så är tongångarna något annat.

Dvs, inte endast fördomar av att främst titta på “vem” och dennes hudfärg samt trosuppfattning än “vad” av värdeirngar och ageranden. Både rasism och fördomsfullhet gentemot “moderata muslimer” själva, då dessa alltså inte verkar kunna anses ha moderata, sekulära och demokratiska värderingar…
Kristnas, svenskars och vitas uppfattade värden blir helt övergivna och ses på med lägre förväntningar alltså, när det kommer till muslimer, icke svenskar samt folk med annan hudfärg. Att man inte ser det fördomsfulla i detta, mot fler håll och kanter, är tragiskt men talande för den okunskap, nonchalans och ignorans som ofta råder bland de som tror -och ser sig attackera precis detsamma. Samtidigt gnuggar icke moderata muslimer – dvs intoleranta extremister händer och tackar för försvarstalen, som till och med rycker bort legitimiteten ifrån människor inom egna inom egna led, kretsar, trossamgund och samhällen som vill förebygga och motverka detta.

De senaste 15 åren har jag arbetat med -och talat om detta, allt starkare och högre för var år som har gått. På de allra flesta arbetsplattformar, inom både den sociala/ ideella världen som inom politiken av den korta tid jag var med i C innan jag förstod hur feg, fördomsfull och kontraproduktiv för Sverige en s.k. “etablerad politik” var, så har detta varit direkt omöjligt då man inte ser eller förstår sina egna förespråkade värden. Även genom alla år sedan lindan för länge sedan började synas mer, kännas mer och knytas upp oemotsagt. Detta har haft -och har sitt pris givetvis med sina ronder av klincher åt flera håll. Av samma orsak till varför många väljer tystnaden före “stå upp” mot någonting i mer än ord på sociala medier. Än mindre i miljöer där liberalers berömda “värdegrund” verkligen skulle behövas som allra mest.

Jag kommer dock ifrån en bakgrund av verklighet där man de facto står upp för “egna”. Hur få, vad eller många “egna” än väljs att vara. I mitt fall -och idag utgör mina Familj, Hem & Arbete – vårt land! Samt de få inom dessa ben i det. Jag räknade tidigare inte med att gå i clinch med både odemokratiskt sinnade religiösa extremister och s.k. “egna” – som valde självmord åt egna medborgare och samhällen samt försvara det andra, samtidigt som de fördomsfullt och nonchalant slog undan benen på (“moderata”) krafter i extremistets närhet miljöe & kretsar som ser annat. På detta (fullt förståerligt dock) väljer bort att leva i dessa miljöer med egna familjer, tom åka till och ha som arbetsplats. (DO).

Oavsett om jag så arbetar för SD eller någonannanstans i Sverige som i världen, är jag oerhört stolt, glad och tacksam över att en gång i mitt liv ändå även fått arbeta med -och för människor som står upp för “egna”, både samhällen som medborgare -och vågar kalla en spade för att vara en spade. Dvs. på riktigt står upp för svenska, demokratiska, öppna och jämställda värderingar som samhällen 360 grader. På en arbetsplats, för människor – i Sverige – som inte endast ser människorna, utan utgör ett reellt hopp för hundratusentals människor som tvingas under helt andra religiösa lagar, regler och samhällen än vilka som skall kännetecknas vara i det demokratiska, sekulära Sverige. Men som också ser att människor inom dessa idag – pga liberala & socialistiska ledares politik under decennier – utvecklade parallellsamhällen kan ha demokratiska och sekulära värderingar, samt förväntar sig ett ansvarstagande ifrån dessa och tror på de att de facto kan stå upp för det. Precis lika mycket som en liberal ledare, med ord, säger sig (kunna) göra.

Baserad på “vad” i första hand, och inte “vem” eller dennes hudfärg eller trosuppfattning. Tack SD! När olika “värdegrunder” möts, så går dessa trots allt i en högre som lägre klinch, snarare än att ena står likgiltigt tyst och låter den andra både erövra, isolera och prägla hela områden samtidigt som människor förtrycks och mördas inom dessa.
Den 17 juni kommer SD och Jimmie Åkesson åter till Spånga IP. vare sig man “håller med” i denna text (om där nu finns ett alternativ) eller inte, men ändå ser logiken i det – Lyssna då till logiken och den yttersta självklarheten själv för Sveirge och svenska samhällen där och då. Inte minst för alla i Sveirge och leva med -och bidra till.

Slut på ursäkter, vansinniga bortförklaringar, ignoransen och dubbla måttstockar. Inte minst i Västerort – Slut på de liberala fördomarna som mer eldar på allt de säger sig vara emot snarare än “står upp emot” och låter odemokratiska samhällen stärkas samt röster emot tystas. Det är hög till att lyssna till en politisk ledare som faktiskt kan lägga ansvar där det hör hemma, som tar ansvar för våra värden -och som vill att alla över  hela Sverige ska leva med dessa – samt bidra till detsamma! Det är vad som är en “god värdegrund” i och för Sverige samt ger verktyg för egna att kunna agera inom sitt eget samhälle, samfund, krets som familj!

Försomsfulla ursäkter & bortförklaringar som bygger på uppfattningar & lägre förväntningar på muslimer, människor med annan hudfärg än vit eller bakgrund än svensk inte kan vara sekulära, demokratiska eller vilja leva i ett svenskt samhälle. Men framförallt, inte kan hantera eller möta sina utmaningar & problem – tillhör det nonchalanta som ignoranta lägret! Bortförklaringar och ursäkter anses alltid, i alla tänkbara sammanhang, tillhöra de ansvarslösa och mindre bryende! Gentemot “egna” – rent av svek & bristande respekt!

Dela & Diskutera:

“Politikerveckan i Järva” arrangeras av “The Global Village”. För andra året i rad där “Almedalen” är förebilden.
Det är kanske inte så konstigt att den knappt märkts av med tanke på det större ointresse för svensk politik i hela området, samt att “den etablerade” politiken  under decennier helt har isolerat ifrån. Även när jag ett år innan valet 2014 skulle engagera mig politiskt, visste jag knappt vad vem stod för – många andra vet inte ens om att där finns fler partier än M, S och SD.
Trots på egen gata känns det lika frånvarande som Almedalsveckan på Gotland. Min första kännedom bestod av en reaktion förra året, pga vår lokaltidnings uppmärksammande av att SD inte var inbjudna. Men är det i år. Detta efter att “diskussioner förts inom styrelsen” och motiveras till varför Sveriges näst största – fullt ut demokratiska – parti bjuds in. Även som är demokratiskt folkvalda till både Riksdag, Kommun, Landsting som EU.

Sådana “motiveringar” ger sken av hur demokratiskt styrelsen arbetar och hur mycket en förening värnar detsamma. Men den sträcker sig tyvärr ofta inte längre än att finansiärer kan dra sig ur om SD bjuds in, med vilket man även indirekt förklarar förra årets enda oinbjudna Riksdagsparti med. Däremot bjuds Feministiskt Initiativ in, som enda parti & partiledare utanför Sveriges Riksdag. Med tanke på att detta skall utgöra ett alternativ till Almedalen, får jag inte riktigt ihop varför.

Detta sätter ändå flera fingrar på en generell märklig syn – oavsett den egna synen – då ingenting baseras utifrån någon “odemokratisk” SD-politik, retorik eller budskap från Jimmie Åkesson. Ingenstans i SD´s politik eller principprogram går att finna den “rasism” eller rent av till och med “neo-fascism” (!?) som någon vräkte ur sig inför hans återbesök den 17 juni. Inte heller har någon kunnat peka ut en enda rad vart detta i sådana fall står. Det är en s.k. “beröringsskräck” byggd på rädsla, okunskap samt märkliga uppfattningar om “vad som är vad” – kontra en högst skrikande massa av “alla andra”  som är största ingrediens för polarisering. Demokratiska åsikter demoniseras bara för att dem antingen inte gillas av en själv, står i vägen för finansiering eller för att åsikterna – “i Sverige, för Sverige” – går emot en, egentligen, precis samma mentalitet, inställning och politik som många, inte minst (andra gen.) invandrare själva har! Fast gentemot en annan nationalitets kultur, samhälle, värderingar, levnadssätt -och/ eller trosuppfattning än rådande i Sverige. Som snarare kan stå i direkt kontrast till.

Då kallas det svenska för att vara “rasism” istället. Detta är också problematiskt ur ett perspektiv av rätt många “politiskt & religiöst oberoende” ideella organisationer vars huvudarbete går ut på att göra skillnad i lokalsamhället -och verka för demokrati – 360 grader. Inte minst mot yngre generationer och för dessa att se igenom polariseringar. Inte minst i ett helt område som Norra Järva, där “Politikerveckans” fokus också ligger. (Husby, Kista, Akalla, Tensta, Rinkeby och Hjulsta) . Det blir, minst sagt, tragikomisk – nästan patetiskt – när (fullvuxna) röster hörs om att SD skulle bidra med odemokratiska värderingar i och med Jimmies återbesök. Sådana värderingar, tillsammans med  en styrande “etablerad” politik, har under decennier möjliggjort en katastrofal utveckling som idag råder och präglar men som egentligen ska vara helt omöjlig för ett land som Sverige i allmänhet. I synnerhet, ett helt Västerort. Med munkavel i en direkt “förlamande rädsla” för ord och att kallas någonting, har både kritik som uppmärksammande och nedslag mot allt som inte är eller ska ha någon plats i det svenska samhället uteblivit. För att inte nämna förtryck och lidande som egna medborgare tvingas leva under, medan man blickar mot omvärlden och ser sig vara en “humanitär stormakt”.

Mot en verklighet som en hel del människor även upplevde på andra sidan jorden, men återigen tvingats fly ifrån. I Sverige. Pga kön, trosuppfattning, nationalitet -och/ eller kulturell bakgrund. Ifrån områden där inte ens 112 längre utgör någon garanterad samhällsinstans för vare sig de eller deras barn. Tystnaden är lika slående mot detta som den länge vare emot en mer öppen än dold intolerans, först emot svenskar – idag emot folk från andra länder, kulturer -och trosuppfattningar. Vilket ´först resulterade i att en skrämmande stor del svenskar flyttade/ flydde och idag både kvinnor som första och andra gen. invandrare.

Svaren mot detta har, bortsett från verklighetsfrånvaro, rädsla och okunskap istället legat i att vittnesmålen snabbt tystats -och anklagas vara de som är “intoleranta” med “skeva värderingar”. Inte minst ifrån de många förespråkare av mångkulturen som själva väljer bort att bo i hjärtan av den med egna barn och familjer. Så pass trovärdig är den 360 graders “värdegrunden”, som stirrar sig blind på “vem” som gör vad (och dennes hudfärg), snarare än “vad” denne gör eller förespråkar. Sverige” och “Svensk” är sedan decennier mer ett “etablerat” skällsord, men aldrig har detta heller velats ses som någonting fruktansvärt skevt – i synnerhet i Sverige. Det finns ingen jag någonsin har träffat eller känner i hela Norra Järva – samtliga områden – som skulle acceptera en sådan syn mot egna eller föräldrarnas land och folk. Men här verkar skuld -och skambeläggandet för rena självklarheter världen över vara rättfärdigat.

Talas det om en svensk kultur, samhälle eller folk – hörs genast “rasism”. Höjden av pinsam ironi, då hela Jimmies – faktiska – budskap utgör rena självklarheter om detta skulle vara en politiker och partiledare i “det egna” landet, kulturen, samhället – för folket samt landets medborgare! Idag är områdena mer präglade av helt andra värderingar, lagar och regler – som alla andra partier än SD och alla andra partiledare än Jimmie länge sagt -och fortfarande säger sig vara “emot”. Inte heller detta går att få ihop hur då SD, som aldrig har “styrt”, kan anses vara boven i hela detta katastrofala misslyckande? Det är inte Jimmie eller SD som har blundat för -och sett skeva värderingar samt förtryck både växa och befästas.

Ingen annan svensk politik kan med andra ord antingen vara vara så mycket emot exempelvis  könsstympning,  trakasserier, radikalisering, tjejer och kvinnor som inte ens gå ut själva och blir bortgifta, människor tvingats fly pga trosuppfattningar, att människor kan eller vågar inte fira egna högtider? Eller så anser detta är ok för invandrare. Något annat alternativ än dessa två går inte att se, då att “vara emot” också innebär att gå i clinch mot det man är “emot”. Lågt som högt. Norra Järvas kvitto på brottsligheten är trots allt 16 mord på 1.5 år – med många fler anhöriga -, näringsidkare flyr områdena och viktig service för invånarna försvinner.

Vi pratar om en utveckling som i decennier blundats för och som idag utgör Sveriges – om inte Nordens – mest misslyckade “mångkulturella integrationsprojekt”. För inte så länge sedan besökte Jimmie Åkesson en del invånare i just Norra Järva i deras hem över en kopp kaffe. (Tensta/ Hjulsta, Husby och Akalla). Varför ens nämna detta, är det märkvärdigt? Inte alls, men i kontext till att en “självklar” inbjuden partiledare aldrig har gjort detsamma. Deras intresse har stannat på lokal torgen, där invånarna Jimmie var hemma hos köper sin frukt, tillsammans med både poliser och landets alla journalister (med hjälmar). Varav de sistnämnda kategorin verkar vara de viktigaste deltagarna på plats för att höra den “etablerade” partiledarens röst – inte partiledaren till invånarens.

Den 17 juni, om en månad, besöker alltså Jimmie Åkesson återigen Västerort -och denna gång Spånga IP för ett partiledartal, för alla som vill ta sig dit och höra vad det är han själv säger -och inte vad journalisten eller den “etablerade” politikern säger om honom och SD´s politik. Inte minst, med och för de boende i hela Västerort och alla de som både har flyttat/ flytt till Sverige för att kunna leva i ett svensk demokratiskt, öppet och sekulärt samhälle samt alla de som alltid har velat göra det, men aldrig fått.  Bortsett från många applåder -och välkomnanden redan nu så hörs även häpnadsväckande okunskap. Fullvuxna röster som skriker att , “Neo-fascism inte är vad Järva behöver” och att en “väl fungerande politik är byggd på demokratiska grunder”…

Otroligt fascinerande hur två meningar kan avslöja en vuxen människas verklighetsfrånvaro, samt ha en större okunskap kring vad som är vad. Stolt var denne också, när förolämpningar mot alla offer av fascism ignorant delas ut, men som man inte ens reflekterar över -och helt missar sitt utsedda mål. Mest ironiska är, återigen, att av de som höll med är jag övertygad om – tvärtom – skulle applådera Jimmies budskap i det egna hemlandet. Som rena självklarheter! Dvs, att landets, eller till och med religionens, egna samhälle, kultur, lagar, regler och traditioner skall vara det primära. Det självklara av att landets folk och medborgare ska vara prioriterade – som både ska leva i svenska samhällen samt bidra till det. Hade någon ens tänkt tanken det vara någon form av “neo-fascism”, så hade den personen inte kunnat visa sig ens på sociala medier. I många länder i både i Asien, Mellanöstern samt Afrika, men även Europa, kan inte det egna landets (eller religionens) lagar, regler och samhällen vara mindre prioriterat än det egna.

“Väl fungerande politik” & “demokratiska grunder” är ju verkligen vad Järva har styrts till… Helt otroligt! Vi har vuxna människor i detta land inte ens vet om vad “rasism” är -och innebär, inte minst genom åren där frånvaron av just en “väl fungerande politik” idag har resulterat i allt annat än “demokratiska grunder”. Det slängs med “korrekta” ord som i en kör i någon slags tro om att man då “står upp” för någonting, när man de facto försvarar rätt mycket som är en rak motsats till “demokratiska grunder”. Det råder idag en prägel av, bortsett (!) ifrån kriminella gäng, större sekteristiska (väpnade och våldsamma) konflikter samt intoleranta motsättningar. Bombdåd -och hot, förtryck, skottlossningar, knivskärningar -och våld i alla former av allt annat än någon “demokratisk grund”, utan att detta verkar ses i alla fall. Fortfarande ses SD vara det största hotet som boven, mot Sverige…

Det är en direkt förolämpning mot väldigt många människor i Norra Järva som inte vill leva utefter denna miljöprägel eller andra lagar, regler och samhällen än de svenska, samt emot alla som också vill kunna känna tryggheten av att få nödhjälp av 112 om detta skulle behövas. Inte gå via häxdoktorer för vård, gäng -eller klanledare som eget rättsväsende. Så ja, jag instämmer dock helt i den delen av “kritik”, att det är helt sjukt hur rasismen, förtryck, odemokratiska värden samt intoleransen har normaliserats till denna grad.

Människor har flyttat samt vill flytta ut ifrån norra Järva i en ojämförbart högre grad än vad människor vill söka sig dit. Varför? Allt detta, utan att ett enda skott har avlossats i det avseendet mot Sveriges rike. Våra “etablerade” politiker & partier – med självklart inbjudna partiledare – valde självmord för invånarna och gav bort hela svenska samhällen som dessa en gång levde i -och ville leva i. Ändå applåderas de och Jimmies samt SD´s närvaro måste “diskuteras” samt hotar finansiering av både företag som kommun för en “demokrativecka”. Däremot tvekas inte en sekund till finansiering av såväl strikt religiösa både förskolor som friskolor liksom nationella, kulturella -och religiösa föreningar och organisationer  – alla utan insyn eller ifrågasättande.
Vilket även det anses “rasistiskt” – i det självklara “etablerade” politikers Sverige.

Aldrig har dock någon svensk förening eller friskola, med syfte till att “lära ut och påvisa den svenska kulturen och samhället” syns till. Återigen – “rasism”! … Medan världens alla andra – uttalat stolta – nationella föreningar med precis detta motiverande syfte skall lära svenskar sin kultur istället kan synas i varenda förort. Det anses vara “mångkultur” och vägen till “integration”. I Sverige…  Religiösa friskolor vars hela , uttalade, grundlära -och värden säger sig “inte tro på demokrati eller lagar och regler som är skapta av människan” heter “religionsfrihet”.

Återigen, allting som är rena självklarheter i en majoritet av våra föräldrars länder, ska vara skuld och skam i våra barns land -och när det kommer till Sverige! Finns inte en chans någonstans att jag kommer fostra mina barn att skämmas över vilka de är, landet både deras mamma och pappa är födda och uppväxta i samt givit oss allt det vi är och kan vara idag. Men inte i Norra Järva! Trots allt rena självklarheter, stoltheter och bevarande i egna/ föräldrarnas land  – men man vill inte flytta dit, utan bo i Sverige…? Kan inte ens den tacksamheten till varför man hellre väljer att leva i Sverige vara mer storsint än, “rasism”…?! Det är snudd på pinsam! För ska vi verkligen hårdra det – hur många nationaliteter, kulturer och trosuppfattningar gifter sig inte ens med någon annan (Gud förbjude någon av samma kön…) som inte är ifrån samma land, kultur eller religion?

För många otänkbart om de inte ens talar det “egna” språket? Motiveringen – “bevarande & förståelse av sin egen kultur, språk, folk och samhälle”. Jag vet inte hur många svenska – både kvinnor som män – genom åren som folk har skämts över, hållits gömda inför släkt & vänner istället för att “stå upp” för sin självvalda (!) kärlek. Som har fått sin identitet, person och hela existens förminskad eller inte ansetts vara ens hälften så mycket (önsk)värd som en “egen”. Inte pga vem denne är, utan helt baserat på vad denne är och inte är.

Hyckleriet slår alla gränser när det heter “Kulturskillnader” och “förståelse” samt “respekt” för andras kulturer.  Detta är säkerligen någonting som många “etablerade”, mer självklart inbjudna Partiledare inte ens reflekterat över – utan endast skrattade till komedin “Jalla jalla”.  Den största poängen missades helt, vilket inte minst mot norra Järva. Endast där -och även inom SD hördes dock poängen. Av en i Sverige rätt så utbredd, till och med öppen och accepterad, intolerans -och rasism som vi i Sverige helt enkelt vare sig kan eller vågar se. Än mindre prata om, Inte heller det faktum att många människor i Sverige inte skrattar eller får lika lyckliga slut helt och hållet på grund av synsätt, värderingar, lagar och regler som inte ska ha någon plats i Sverige. Eller som Mattias Karlsson skrev, “svenska lagar och regler skall råda i varenda kvadratcentimeter av vårt rike”. Håller du med? Håller du med om detta i “egna” landet då, eller kan ex. svenska lagar, regler, synsätt och samhället få råda där?

När har Jimmie eller SD förespråkat att endast svenskar bör gifta sig med svenskar? Det komiska är att Jimmie och SD talar om om “kurs A”, som inte sällan sitter i ryggraden hos lågstadiebarn i vår omvärld. Här uppstår plötsligt en oförståelse, både mot detta faktum men även en oförståelse hos många för just andra länders kultur, folk -och samhällen – Svenskars! Även om Sverige och svenskar under decennier varit en helt bortglömd grupp i detta sammanhang, betyder inte det att så behöver – eller ens kan – fortsätta. Framförallt inte okunskapen som säger mer om en själv än vad någon annan eller någonting annat är – “Vad som är vad”! Liksom “rötter”, vilket det hänvisas till när “rasist-kortet” faller platt även för en själv. Låt oss ta en titt, en gång för alla, även mot riksdagspartiers “rötter” – SD kommer från rötter av ungdomar som bar gröna bombarjackor för 30 år sedan, har talat öppet om detta, ursäktat och lika öppet som aktivt arbetat emot.

Socialdemokraternas endast ena exemplet av nazistiska rötter har sedan 70 år tillbaka hållit tyst om -och hemlighetsstämplat sin nazistiska rot som “statshemligheter”. Inte först nyligen blev det känt att Socialdemokraterna ledde 14 koncentrationsläger i Sverige. Hitler var en god vän av Sverige och både Socialdemokraterna som Centerpartiet – ingen som någon av dessa någonsin velat prata om, eller än mindre bett om ursäkt för. Istället har Socialdemokratiska regeringar sedan 70 år tillbaka valt att hemlighålla sina egna “rötter”. givetvis påhejade av Centerpartiets goda min för att även dölja deras. Inte heller Vänsterpartiet vill prata om att de – fortfarande – sitter i lokaler i Stockholm som gavs av Stalin, (över 60 miljoner människors) blodspengar. Hur ofta pratar Mp om sina Islamister, i både partiledning som inte minst i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd?

Den 17 juni har alla chansen att en gång för alla välkomna Jimmie Åkesson till ett område i Sverige som andra partiledare helt har blundat för och styrt med allt annan än “väl fungerande politik” och som resulterat i allt annat än “demokratiska grunder”. Jimmie och SD kommer inte ifrån “fascistiska odemokratiska rötter” heller – därifrån kommer i princip alla andra. Ibland kan det blev galet att endast “follow the masses”, då “m”´et inte alltid hörs, syns eller uttalas utefter vad som är vad och hur verkligheten både har sett ut -och ser ut. Följ den egen. liksom ett växande antal människor i Västerort som har ruttnat på att inte leva få i samma Sverige – med allt vad det innebär av rättigheter, trygghet samhällen – men även skyldigheter, som självklart inbjudna partiledare gör. Det är precis också vad Jimmie Åkesson och SD vill! Skulle man applåderat detta någon annanstans på jorden, borde man även applådera honom på Spånga IP den 17 juni. Om inte, åtminstone inte gå emot sina egna värderingar och ha en större förståelse för de som vill applådera detta även här, för egna barn mot deras egna land.

Vi kan inte begära att extremfeminister eller miljöpartister förstår detta, knappt ens “etablerade” politiska partier – identitet, samhörighet, gemenskap, tradition och trygghet är ett språk många inte har greppat värdet av. Men det är vad som gör oss – endast mot egna förorter råder en hyllande patriotism av stolthet, bidragande, prioriterande, älskande -och självklarheter gentemot! Jimmie Åkesson talar inte om någonting annat än att respekten för -och värdet av just dessa saker!  Ett “Vi”, med -och för landet vi bor i -och som våra barn både föds samt i växer upp i.
Vad är det märkliga med detta? Då är det i mina ögon ojämförbart konstigare med en logik som säger att en man (automatiskt) hatar & “vill slänga ut” alla andra kvinnor & familjer – endast för att han lever för, är stolt över, respekterar -och älskar sin egen…! Med en extra uppmaning till alla män också älskar och är stolt över sin svenska kvinna, i synnerhet – jag hoppas vi ses på Spånga IP för endast den skullen! Ingen annan “självklar” inbjuden partiledare har trots allt respekterat “Er” så pass eller öppet stått upp för Er till den grad att dennes “värdegrund” gått i högljudd clinch med odemokratiska & intoleranta värdegrunder. Det är trots allt vad som sker när man “står upp för” en värdegrund som krockar med en rak motsats. “Alla andra” har snarare varit mer rädda för endast ord och tystnat inför de som bär på en rak motsats. Välj, tänk och se själv – Låt inte the (m)asses göra det åt Dig!

Ses 16 juni på – Hemmaplan! Vår hemmaplan!

Dela & Diskutera:

“Det finns idioter och extremister i alla läger” hörs allt för ofta, när man belyser den idag för oss idag mest påtagliga extremismen tillika största hotet – den religiösa.
Till och med militanta Buddister bildade en allians i Burma “emot faran från Islam” enligt de själva. Buddismen slås då med all rätt ned på. Liksom Kristendomen, liksom politiska partier till och med fotbollsklubbar får bära ansvar och ställas till svars för vad människor gör som endast säger sig heja på klubben. När det dock kommer till just en religion – Islam – råder en helt annan konsensus i samhället. Möjligen pga. den egentligen vetskapen om att inte heller den religionen endast innehåller kärlek till allt och alla, eller är en kopia på den “värdegrund” som både svenska organisationer, företag som politiker skriver högst upp på sina sidor – men samtidigt indirekt försvarat motsatser och rent av finansierar.

Sällan kan heller “värdegrunden” förtydligas mer, än att den “inte delas” mot vad den tror -och helt enkelt inte “ska” delas med – baserad på andras uppfattningar och en annan konsensus. Genast söks det efter ursäkter och det verkar vara den enda religionen/ ideologin som inte bär något ansvar, utefter hur det ofta kan låta i den lilla debatt som snabbt tystas av skuld och skam – mot frågeställaren istället. Bland mest mest tragikomiska jag sett på länge var en Islamist förespråkare bli kallad “broder” av Fi´s talesperson, efter berömmande för hennes utspel… Det var lite som att se vargen med en hånleende klappa om lilla naiva rödluvan, som i sin tur trodde att de var ett “team” och att hon – med sina uttalade feministiska samt könsneutrala synsätt och värderingar – var en jämställd “syster”.

Det faktum att varje troende muslim ska följa Koranen, att Koranen är skriven av en man under dennes livstid med hans direkta uppmaningar (snarare än tolkningar) om hur alla delar av livet skall levas, samt hur man ska se på sin näste exempelvis, skiljer den heliga skriften från ex. Bibeln som är en samling – “testamenten” – skriven av en rad författare under en lång tid och ger större tolkningsutrymmen. Skiljelinjen går även där den dessutom talar om hur alla aspekter av ett samhälle skall se ut, styras samt vilka lagar och regler som skall råda i dessa samhällen – nationer.
Där blir den också mer politisk med ett betydligt större fokus på omgivningen. Ex. hur världen skall se ut och inte minst den egna rollen i att förändra, leda och/ eller bidra till att samhället lever upp till uppmaningarna och att människorna i det följer Guds lagar. Det är av lika stor vikt att man lever i en miljö mer präglad av Guds lagar än “folkvalda” – eller har som ambition att dra ditåt – som det är att efterleva uppmaningarna för egen del. Detta kan sättas in i en direkt kontext av att se till vilka lagar och regler som mer har kommit att prägla vissa svenska områden idag.
Det en fundamentalt viktig aspekt i sammanhanget – men som aldrig heller lyfts.

Profeten Mohammed anses av Muslimer vara den perfekta människan och alla troende Muslimer – alla människor – skall följa hans exempel. Att Koranen (samt Haditer) innehåller “goda verser” tar fortfarande inte bort att där finns “onda” samt de som står i en direkt kontrast till inte endast allt vad Fi står för, utan även demokrati, jämställdhet och tolerans.
I synnerhet ur icke troendes perspektiv. Ett sunt förnuft kan snabbt tänka ut att varje extremistgrupper citerar och säger sig följa religionen bokstavligen. Men kanske vet både Fi och Sveriges vänster mer om den saken än de själva, när allt som inte passar in på egna värderingar, önskemål -och/ eller syn på samhället “inte har någonting med Islam att göra”?

På samma vis man inte velat se att det existera rätt så stora värderingsskillnader världen över, mer än allting vara “manliga brister”. Vad vi i Sverige anser vara “extremism” utifrån våra synsätt och värderingar, finns där många som inte ser sig själva vara vare sig radikala eller extrema – utan endast som följare av sin religion. Genom att, vad vi anser, “försköna” eller förneka dessa saker som går i direkt kontrast förnekar man också människornas religion. Med tanke på att ingen människas ord eller lagar står över Guds enligt religionen, så innebär förnekelserna alltså något av det största syndande – Dvs. för en icke troende muslim! Troende har Taqqiyya.

70% av Frankrikes unga muslimer svarade i en studie som innefattade ca 7000 personer att de inte fördömer terroristerna för Charlie Hebdo. 64% tillsammans med ungdomar från Afrikansk bakgrund accepterar inte heller homosexualitet som livsstil. Studien finns här – bara att läsa! Det är inte någon annan som säger detta, än de själva! Men stora delar väljer trots detta att inte lyssna… För att sedan “chockas” av hur samhället “ser ut” och att där ens existerar “hat”, förtryck -och motsättningar. Vilket i en låg omfattning kommer ifrån “svenskt håll” – vare sig nationellt eller, än mindre, internationellt! Sekteristiska (även kulturella, etniska som nationella) motsättningar i landet har inte belysts många procent men existerat, mer påtagligt än dolt, under decennier.

En Imam i England kunde, när chansen gavs, inte riktigt besvara -och förklara upplästa mindre positiva verser. Fokus hamnade, som så ofta, på att frågeställningarna skulle vara “hatiska”.
Direkt när detta kommer på tal sker genast ett hopp från A till Ö -och frågan; “Vadå, är då ALLA troende terrorister…?!” Givetvis är inte alla terrorister – precis som inte alla Buddister är militanta extremister som ser något “hot ifrån Islam”. Dock blir den majoriteten i detta sken rätt så irrelevant när det kommer till terrordåd, förtryckta som mördade människor.
Majoriteten av alla Tyskar var också fredliga, ändå mördades ca 8 miljoner människor – den tysta och fredliga majoriteten var irrelevant. De flesta Japaner var fredliga, ändå massmördades miljoner Kineser. De flesta Ryssar likaså, ändå mördades upp emot 60 miljoner människor – majoriteten var även där irrelevant.

Av en miljard troende uppskattas ca 15-25% av världens underrättelsetjänster vara vad vi anser “radikala”. Det innebär att mellan ca 180-300 miljoner människor (!) har dedikerat sina liv till att begå terrordåd och rättfärdigar attacker mot våra samhällen, vilka i deras ögon ses på vara djävulens samhällen. Är 180 – 300 miljoner människor, med samma “radikala” uppfattning, värderingar -och synsätt irrelevant? Det krävs en för att ha ihjäl massor. B.la. köra ihjäl fyra stycken i Stockholm, varav ett barn, och lamslå hela Sverige! Dock krävs en hel del för att sätta egen prägel på hela områden.

Där människor till och med deklarerar “inte tillhöra/ vara Sverige”. Givetvis är inte 75% “terrorister”, dock tillhör inte heller ovannämnda som sätter prägel och dikterar levnadsvillkor i svenska områden dessa 15-25%… Utan skulle räknas till de 75%. Dvs. innan de begår terrordåd eller öppet uttrycker sympatier för detsamma. Vad som dock sker “bakom kulisserna” med rekrytering, radikalisering, predikan, finansiering -och även trakassering gentemot oliktänkande samt ensamma kvinnor inte minst, pratar vi inte om. Men om detta skulle uppmärksammas bredare, vad skulle dessa personer räknas som då – ur ett perspektiv av svenska värderingar, med allas “värdegrund”?

I en kontext av att Sverige ligger topp 4 i världen av att “producera” stridande jihadister till konfliktområden för terrorstämplade “radikala” organisationer, kanske någonting kan väckas? Jag bor i ett område som idag är ett av dessa mer präglade, så kallat parallellsamhälle. Jag har bott i dessa områden hela mitt liv och även sett dess förändring gå ifrån självsegregering av lokala gäng, med främst kriminalitet och drogers lagar & regler samtidigt som svenska samhället var duktiga på att dra sig undan lika fort – till att dessa både började delas med andra, religiösa sådana -och i vissa fall helt har ersätts. Idag är inte ens 112 en garanterad samhällsinstans – för tiotusentals invånare och medborgare, i Sverige.

Med “alla värderingars lika rätt och värden”, så är utvecklingen inte heller så konstig. Flera av mina grannar som (idag oigenkännliga) barndomsvänner är troende. Samtliga följer religionen och ser sig inte heller på något vis vara “extremister” eller “radikala”. Det är vi som lever “otroget” och “mindre rent”. Vi är de “vilsna själarna på glid” som inte funnit den rätta vägen -och som tar människan före Gud! Vi är de “svaga” med alkohol, spel, musik, klubbar och lättklädda, blottade kvinnor i våra samhällen. Jag väntar fortfarande på att någon åker dit -och talar om för de att dem “inte har någonting med Islam att göra”…? Vart är hela 75% av “inte allas” fördömanden och förklaringar kring hur lite de har med Islam att göra? Ingen har uteslutit någon, ingen har heller talat om för de hur “fel” de följer sin religion och därmed velat få de att följa religionen “rätt”. Deras åsikter är inte mer “extrema” eller “radikala”, än att kvinnan hålls hemma och ska inte arbeta – hemmet är huvudarbetet och mannen är den hon lever för.

“Guds lagar” skall råda före sekulära, svenska, lagar – som både är framröstade av människan och skapta av människan. Inte Gud! Religionen är inget smörgåsbord, utan en enighet där samtliga aspekter ur den utgör – Islam! Det närmaste “lagar” vi kommer i Kristendomen är de 10 budorden mer för en följare av religionen att själv leva utefter och följa. Jag har dock aldrig hört eller sett någon Kristen inte tro på budorden, men sagt sig vara troende. Ifrån andra sken – inte sällan av samma röster i Sverige – ställs såväl VD, tränare och supporterklubbar, till och med poliser, till svars för vad en helt okänd människa (som endast säger sig heja på ett lag) har gjort. Samma växlar dras till och med så långt att man ställer SD till svars när någon – vem eller vart som helst i Sverige säger någonting skevt. “Svansar”, hänvisar man till då. Men 180 – 300 miljoner människor är inte “svansar”…? De utgör snarare en helt egen bas på flera nivåer, som möjligen har egna “svansar”.
Där både Fi som Mp, V och S kan tänkas ingå med sina belönande förslag mot de som till och med har stridit för allt annat än demokratiska, öppna och jämställda samhällen.

Aldrig har dessa heller ställts till svars när ex. AFA slagit sönder halva staden. Trots att detta till och med sker på vänsterns egna högtidsdag  – 1 maj. En kan endast föreställa sig hur hur detta skulle spelats ut om samma sak inträffade SD, om oberoende samt från SD fristående extremister kapade dagen för att slå sönder halva staden år efter år. “Högtidsdagen” skulle tvingats slopas redan dagen efter, medan 1 maj möts detta med “dialogpoliser” samt extra insatser av dans, fika och aktiviteter. Ingen av dessa fick heller sina värderingar ifrågasatta när en högt uppsatt representant inom Mp´s egen partiledning vare sig ville ta kvinnor i hand, som det feministiska parti mp är. Inte ens när samma partitopp inte heller ens kunde fördöma offentliga avrättningar på demokratiförespråkare eller hbtq personer.  Är han feminist? Terrorist? Hans egen förklaring – troende Muslim och att inom Islam hälsar män inte på kvinnor genom att ta i dem. Enligt Islam, liksom inom Kristendomen, är homosexualitet en synd. Det finns en orsak -och en kontext till varför exempelvis IS slänger ner homosexuella från taket av just den högsta byggnaden, vilkt inte endast är “något eget påhitt av grymheter”.

Är han idag klassad som en “radikal extremist”? Har han “ingenting med Islam att göra”? Han är i sina egna ögon vare sig “radikal” eller “extrem”. Han hamnar med andra ord bland dessa 75% som inte mördar människor för att komma till Paradiset, men kan absolut fortfarande tro på ett! Samt hur man kommer dit, vad man som en man får i paradiset -och varför. Även detta är en stor del av religionens kärna, då livet efter döden enligt religionen är av större vikt att eftersträva än jordelivet – vilket däremot är avgörande för vart man kommer samt vad man får – baserat på hur man har följt religion och dess uppmaningar samt lagar. Vilket dessa 15-25% tar bokstavligen på -och ser sig komma om de dör i strid mot “otrogna” (dvs. icke -och oliktroende). Man behöver inte vara “radikal” för att tro på dessa saker eller leva utefter samma principer… Han är långt ifrån ensam. Vi kan idag endast se egen bakgård hur präglade områden idag är, som egentligen inte skulle kunna vara en möjlig odemokratisk utveckling i Sverige! Dock ligger den verkligheten och innersta vetskapen bland många också närmare sanningen till varför få högt skrikande förespråkare för “mångkultur” själva väljer bort att leva och bo i “mångkulturen” med sina familjer.

Även fast de “radikala” predikanterna anses vara “självutnämnda” så är de fortfarande predikanter med miljontals följare som påverkar i en förödande stark omfattning. Den bortförklaringen att de “inte är riktiga predikanter eller Imamer för religionen”, är precis lika irrelevant! Hundratals miljoner människor världen över följer deras hat-predikan som ursäktas med religionen som stöd och det räcker endast med att en blir inspirerad samt motiverad – för att orsaka en enorm förödelse. Dessa försvinner inte för att ursäkterna haglar i debatten. Stockholmsterroristen uppvisar en lika patetiskt show i häktet som Breivik gjorde. Han kräver en Sunni-muslimsk advokat -och har förklarat sig vara “nöjd” med sitt terrordåd. Skulle hans drivkraft, motiv och hela anledningen till hans handling ligga i – “Sveriges bostadsmarknad -och politik”…? Förolämpningen av både naivitet som bortförklaringar kan inte bli större, emot offren i första hand – svenska folket i andra!
Vare sig dessa 75% eller “de goda verserna” – igår som idag – har förhindrat terrorattentat eller att en (!) radikal extremist organisation lyckas rekrytera likasinnade jihadister från hela världen (med Sverige i topp), kör över två nationer i Mellanöstern samtidigt -och slänger in hela världen i ett kaos

Är det ingenting alls inom religionen som rättfärdigar någonting av detta, för någon av de? Om inte, vad är en terrorist då “radikal extremist” gentemot? Vilka grundväxlar är det då som dras längre än dessa 75%? Vad är det som läses in från 1400 år sedan -och bokstavligen implementerar i dagens (svenska) samhälle 2017? Vad är det för bokstäver som tolkas och varför klassas dessa som “bokstavstroende”? Gentemot IRA terrorister eller Breivik rådde inget tvivel om kärnan eller deras ideologier samt trosuppfattningar. I detta fall kan det dock vara allt möjligt och det värsta av allt är att i Sverige skulle rent av skulden kunna på bostadsmarknaden! Så pass ovilliga är vi till att debattera en religions innehåll!

Enligt Vänsterpartiet ligger hela förklaringen och skulden för jihadister och radikaliserade extremister i bristen på hyresrätter…! Igår medverkade en chockad Mattias Karlsson (SD) i SVT, där en vänsterpartist påvisade ett skrattretande kvitto på varför Sverige har kommit att bli något av en fristad för radikala åsikter, terrorister som stridande jihadister. Enligt henne var orsaken att 180 – 300 miljoner (med andra ord) inte bor i en bostadsrätt i Sverige, utan i hyresrätter… Därav blir de terrorister i Islams namn. Trots att det inte var något debattprogram, var chocken så pass stor, att Mattias Karlsson gjorde oss alla en tjänst -och kände sig tvungen att fråga om han verkligen hörde rätt…

Det är precis denna sorts (vansinnes)uppfattningar som inte bidrar till någonting annat än att dels flytta fokus ifrån det största hotet -och dels till 100% skydda alla former av odemokratiska, ojämställda -och förtryckande värderingar man säger sig “vara emot”. När en sådan vers tas som exempel hörs ofta: “det finns goda, också…” eller “man ser inte de goda…” Givetvis finns dessa – också, men fortfarande är det i detta ljus och sken irrelevant. De “goda” håller fortfarande inte 180 – 300 miljoner människor ifrån att begå terrordåd och vilja se västerländska samhällets undergång, de lutar sig emot -och ursäktar sig med – de drivs av – med stöd från de för oss onda.

Precis som George Bush lutade använde -och lutade sig emot Bibeln innan den olagliga invasionen av Irak, vilket utgjorde en ren terror för Irakierna. Som fullt förståeligt såg detta på samma vis som en religiös “legitimerad handling från Kristendomen”. Om man förstår detta, är det oerhört märkligt – för att inte säga livsfarligt korkat – att inte se eller förstå det religiöst legitimerade – största – hotet emot oss själva. IS har på senare år varit de vi har sett och hört mest, med de mest högljudda predikanter som påverkar skrämmande många likasinnade människor mest -och rekryterar hela tiden nya.

Till vilka uppmaningen är lika tydlig, lättfunnen som återkommande – Att slå till mot oss med alla tänkbara medel. En sedan länge predikad uppmaning – lastbil!
Anwar Al-Awlaki var en av de mest kända. Likaså en av världens mest efterlysta – just för hans påverkan, inflytande och antalet följare. Hans röst utgjorde ett vapen emot oss i sig och han är långt ifrån ensam. IS högste ledare var dels en predikant inom Islam samt utbildad inom dess lära på Bagdads universitet. Men ingen av dessa två har någonting med Islam att göra, i Sverige.

Vare sig Koranen är svart eller vit, den innehåller såväl goda som förtryckande och onda uppmaningar, men inte heller är religionen en spegling av ett svenskt öppet, demokratiskt och jämställt samhälle. Den är inte heller den minsta spegling av Vänsterpartiets. Mp´s, S, V eller Feministiskt initiativs politik – egentligen någonstans. Men försvaras av dessa allra mest – till den grad att Islamister väljs in i deras partiledningar och hålls tyst om, så länge media inte upptäcker detta.

Det förklarar kanske tydligt även topp 4 rankningen samt utvecklingen i Sverige.
Det finns en rad exempel på hur endast religionen står i direkta kontraster och är lika direkt oförenligt med värderingar om ett “svensk, öppet och demokratiskt samhälle”.
På sina håll har dessa en gång svenska samhällen ombildats till parallella, som mer efterliknar religionens samhällen! På andra håll försvars densamma in i absurdum, när man i nästa andetag säger sig vara för demokrati och jämställdhet. Rent av en “feministisk regering” och “humanitär stormakt”… Det vore trevlig om även vi i Sverige slutade värdera finare ord före att 360 grader “stå upp” för dess innehåll. Dvs. alldeles oavsett hårfärg, hudfärg, bakgrund, kön och/ eller trosuppfattning i allmänhet – i synnerhet om andra än demokratiska, jämställda -och/ eller toleranta värderingar och synsätt kommuniceras ifrån människorna själva.

Dela & Diskutera:

3 dagar har gått sedan det andra, nu fullbordade terrorattacken, i Sverige. På sociala medier pratas det om att man ska ha “vunnit” någonting och folk säger sig nu älska Sverige och vara mer stolta över både Sverige och att vara svenskar, än någonsin tidigare. Statsminister säger för första gången någonsin något i stil med att det nu “är Sverige först som gäller!”
Vart har detta självklara fokus och prioritering från landets egen “ledare” tidigare i sådana fall legat på -och vad har tagits först, om inte Sverige? Svaret finns i Sveriges egen utveckling och verklighet idag. Det är inte en dag för sent kan jag tycka och givetvis både starkt som fint. Desto tråkigare är att det måste krävas en terrorattack för dessa självklara känslor av stolthet och kärlek att födas. Vad jag däremot inte alls kan se eller förstå ur mitt ljus – men det kanske bara är jag – är vad det är för någonting som “har vunnits över”? Två svenska medborgare, en Belgisk och en Brittisk har avlidit, varav en av Sveriges döttrar och framtid! Endast 11 år gammal! Det är möjligt att man endast ser till -och uppfattar sin egen godhet med känslor och utifrån det ljuset av digitala hjärtan samt känslouttryckningar på sociala medier ser sig ha vunnit över sin egen ilska, sorg eller frustration – men ur ett helikoptersperspektiv har vi i mina ögon knappt ens vaknat till den radikala verklighet som länge har rådigt i Sverige -och misslyckade kontraproduktiva politik gentemot densamma, som inte minst som har föranlett detta. Jag har dock fortfarande inte sett några som helst nedslag, demonstrationer, manifestationer eller krav på demokratiska värden, öppenhet, frihet, sekulärt svenskt samhälle i områden där radikala som fundamentalistiska värderingar är som allra starkast och mest utpräglat. Till den grad att dessa har utvecklat egna parallella samhällen, där med terroristen sympatiserande fundamentalister själva bor.
Skyddade av -och i egna “svenska” områden.

Med tanke på att allihop nu – från alla möjliga politiska håll och kanter – plötsligt såg en attack vara en “tidsfråga” så kan jag än mindre se någon vinst överhuvudtaget. Att människor är starka, sammanhållande och trevliga mot varandra ser inte jag som en “vinst” – utan en självklarhet! Inte någon “vinst” endast tre dagar efter en terrorattack med oskyldiga vuxna som barn till offer. Den enda vinsten kan möjligtvis och förhoppningsvis vara ett nationellt ny-vaknande? Men även det återstår att se. Endast ur det ljuset är förlusten lika stor som misslyckandet och handlingsförlamningen har varit. För att inte ens tala om svek det i sådana fall är – om alla beslutsfattare och myndigheter nu ansett detta vara en tidsfråga, men ändå bara gått och väntat på att – exempelvis – just denne terrorist skulle agera. Han var trots allt redan för 2 år sedan misstänkt och kopplad till IS-terrorfinansiering. På det, dömd till utvisning. Inte bara en gång, utan två fall av handlingsförlamning emot samma person – med goda grunder för att inte släppa honom ur sikte för både medborgares som rikes säkerhet – hade alltså kunnat förhindra denna attack! Bortsett ifrån denna förlust, så beror det också kanske på ur vilket ljus man ser attacken, vilken miljö och vardag man själv lever i och vilken insikt samt kännedom man har. Det är märkligt att verklighetsuppfattningen bland väldigt många är så medveten kring invandrartäta, segregerade, förorter att dessa sedan länge tillbaka väljs bort att leva i med egna familjer. Samtidigt hyllas desamma och inte alls kritiseras för att dessa idag har utvecklats till parallella samhällen, där inte minst religiös fundamentalism sätter en starkare prägel än demokratiska, jämställda eller svenska lagar och regler. På detta skriks det dessutom fulare ord – som indirekt försvarar fundamentalism – gentemot de som inte endast är ärliga med varför de inte vill bo där, utan även ser situationen för många av de boende.

Expressen hittade någon “barnexpert” som skrev en lista på hur man som förälder “ska” prata med barnen kring terrordådet. Vad barnexperten verkar ha “glömt” är kanske att i dagens Sverige växer väldigt många barn upp med en kanske större medvetenhet kring religiös fundamentalism och förtryck än de själva. Det är deras starkt präglade hemmiljö, vardagliga tillvaro och hemförhållanden som skiljer sig rätt rejält. Förhållanden där kors och andra religiösa symboler har blivit sönderryckta, flickor trakasserade, barn tvingats fira egna högtider med sina familjer på annan ort, får fönsterrutorna krossade eller helt enkelt inte firar alls – för den egna säkerheten och trygghetens skull. Barn som växer upp i områden där inte ens 112 längre är garanterad och rättssamhället liksom rättvisan går snarare via lokala krafter än svenska myndigheter. Tror man att barn inte förstår eller påverkas av detta? Som tydligare än några andra ser och känner av könssegregation, både i allmänna badhus som på lekplatser, på gårdarna och det är barn som var varannat har blivit stoppade och tillsagda av antingen främmande vuxna män eller jämnåriga pojkar om vad som gäller. Barn som sett sina föräldrar i både högljudda tjafs och urartade slagsmål på grund av samma sak. Hur man än som förälder vänder, vrider och försöker är det en omöjlighet att barnens medvetenhet inte sitter. Ett av tipsen av experterna löd att “inte föra över den egna oron till barnen”. Vilket sätter lite ljus på expertens bristande uppfattning, trots allting genom alla år av segregation och parallella samhällen.

Barn som själva väljer att stanna hemma soliga sommardagar, springa hem eller rent av tvingas hem – barn som ser, hör och upplever inte endast miljön utan även människorna bakom dessa agendor och värderingar. För de barnen, som under två dagar nu tömt paket av värmeljus för sin jämnåriga vän med “kom-tillbaka-lappar” har en ny förståelse satts om dessa krafter – inte heller barn är skonade! Vad säger vi till dessa barn? Att “vi har vunnit”? I en redan bizzar utvecklad miljö som ska vara direkt omöjlig för att vara Sverige och som mer liknar en liten by i Mellanöstern där föraktet och parallellsamhället till det svenska är lika påtagligt som andra lagar och regler redan var. Alla vuxna som barn påverkades mer eller mindre av fredagens attack – det finns inte längre någon generell röd tråd för hur alla påverkades av den genrellt i Sverige, eller hur man ska prata med barnen om det. Kulturerna är liksom miljöerna idag – alldeles för splittrade och spridda över hela spektrat av värderingar. Tiden är förbi då i stort sett samma demokratiska och jämställda värderingar och synsätt rådde likt en pulsåder genom hela det svenksa samhället – på sina håll existerar inte ens något “svenskt samhälle” överhuvudtaget och där finns till och med de som är likgiltiga attentatet, eller rent av sympatiserar med det. I Sverige. Det är ett direkt resultat av en decennier lång, misslyackad feg och naiv integration -och migrationspolitik. Detta är vad man har försvarat, röstat på, och sett vara “mångkultur”. Men ändå valt bort att leva i den för egen del i många fall.

Då är detta endast ur ett sken – mitt högst personliga och många vänner, bekanta samt grannars med mig. Tur i oturen är att mina barn i alla fall har en mamma som bor i Sverige, oturen är att rädslan för att åka till mig är idag större än någonsin. Turen är att många vänners barn lever med båda sina föräldrar, oturen är deras barn inte har något alternativ. Vad är vunnet?
Ur ett bredare samhälls -och nationellt perspektiv utgör Sverige topp 4 i världen av att “producera” stridande jihadister, många attacker i Europa har planerats, finansierats, rekryterats och styrts ifrån Sverige, trots att människorna har varit “på radarn”… Internationellt efterlysta för terrorism har släppts direkt. “Hemvändande” belönas med skuldsanering, körkort och bostäder för att ha stridit för terrorstämplade organisationer och brutit mot mänskliga rättigheter. Gifta flickor som gifts bort i andra länder föreslås förblir gifta i Sverige, hedersproblematiken har inte rört på sig en meter sedan Fadime och radikalisering i förorterna endast växer och växer. Vilka krafter tror man egentligen flörta med? Det är snudd på otroligt att det krävs en polis som i Agenda igår måste konstatera att det ofta är samma kretsar samt krafter som begår hedersrelaterade förtryck som också är radikaliserade. Vi har fortfarande inte vunnit förståelsen eller den kritiskt viktiga insikten av att för dessa människor är det inte “extremism”, utan en livets sanning och rätta värderingar – precis lika mycket och på samma vis som Fi anser att kön endast vara en “social konstruktion”. Det är dock en tanke att ta med – i Sverige växer det idag upp barn med vitt skilda värderingar, synsätt -och erfarenheter kring demokrati, jämställdhet och tolerans.
Där inte alla ser på det med samma ögon, men ska samtliga en dag ska gå på egna två ben i det och utgöra en “framtid”.

Det har länge funnits en lika världsunik som kontraproduktiv övetro i Sverige som inte kan ses som annat ren nonchalans och översittande mentalitet. Tron om att kunna förvandla en giftig kobra fylld av hat mot oss till “goda samhällsmedborgare” i en skrämmande genuin övertygelse om att dessa starkare följer en kram ifrån “otrogna” före “Guds ord och lagar” som han uppfattar den, tillsammans med en egen önskan och längtan till ett liv i himlens paradis efter döden – till vart han endast tror sig komma om han har ihjäl “otrogna” samtidigt. “Otrogna” är alltså du, jag, våra familjeer och alla vi känner i princip. Jag undrar hur många som skulle ha bjudit hem en giftig kobra, låtit den skapa sitt bo och revir, matat den och tillåtit den bilda sina egna revir med egna lagar och regler – för att sedan säga att någonting har vunnits efter att den gått till attack? Dessutom när den kunde ha förhindrats. Jag undrar hur många som skulle be sina barn gå och krama om en eld i tron om att elden skulle slockna?

Jag förstår faktiskt inte vad som kan ha vunnits, det enda jag kan komma på just nu i skrivande stund och tre dagar efteråt är – möjligt -och förhopningsvis har vi vunnit ett uppvaknande.
Det talas strax under varje mening om “tankar och hänsyn till anhöriga” – följt av att “vi har vunnit”… tror man att de anhöriga också ser det så? Hur hade – med facit i hand – du själv sett på saken? En vinst eller någonting som hade kunnat förhindrats och som till varje pris nu inte får upprepas? Det är oerhört fint med känslor och mer korrekta ord i svårare tider. Personligen känner jag inte så mycket mer än tomhet, svek och ilska – både privat för att barnen inte vill komma hem till mig, men även för att vi haft alla facit i hand som vi nu inte ens vill tala om. Vi har krafter emot oss på vår egen bakgård som vi fortfarande tror kan förändras av våra kramar och pussar – när det är de som förändrat hela områden och livet för alla i dessa områden.

Jag har hört ett antal gånger nu att “land ska med lag byggas” – land kan dock inte byggas, liksom demokrati inte kan bevaras och försvaras av känslor samt “godhetslagar”.
Det har vilselett oss fullständigt hit! Sen kan vi ropa att vi har vunnit och tro på det hur mycket vill vill, men vinsten kommer den dagen då fundamentalistiska krafter inte längre har vare sig inflytande eller kontroller över hela svenska områden. Den dagen då vare sig de ser oss som en fristad -och när hela Europa slutar se Sverige utgöra dess stora Akilleshäl.
Då kan vi börja prata om att vi har vunnit! Idag ser jag endast misslyckanden och förluster – varav den största, gentemot en liten dotter av Sverige på väg hem från skolan att möta sin mamma.

Det finns inga ursäkter, det finns inga bortförklaringar! Det är ett misslyckande & svek av stora mått!
D

Dela & Diskutera:

Hopplösheten bland många redan innan kvällens “Kalla Fakta” sändes var påtaglig redan dagar innan, nästan skrattretande – Vad skulle det spela för roll? Tidigare “avslöjanden” om verkligheten i Sverige, som ändå har varit växande, påtalad, öppen -och vare sig dold eller okänd under decennier har tystats redan dagen efter. Locken lagts på snabbare än någon form av nedslag.
Sedan barnsben i invandrartäta s.k. “utanförskapsområden” var kännedomen kring den kontraproduktiva (möjligen världsunika) “svenska rädslan” för att bli kallad “rasist” lika välkänd som uppfattningarna kring vad som är “rasism”, “nazism”, “intolerans” och “främlingsfientlighet”.

Märkliga uppfattningar som kunde köra över viktiga nedslag, ansvarstagande, kritik, rent sunt förnuft och även innebörden av att “vara emot” allt detta. Dvs, i sak, alldeles oavsett “vem” som gör “vad” eller står för sådana värderingar – Alldeles oavsett hudfärger, bakgrunder  och/eller trosuppfattningar. Förståelsen infann sig snabbt att endast på grund av annan hudfärg än vit, trosuppfattningar än kristen och bakgrunder än svenska så kunde även kritiken och nedslag lättare tystas, ursäktas, bortförklaras -och glömmas, än höras, ta ansvar för -och ställas till svars för… Även om så en minoritet, om ens någon, aldrig var i närheten av att ha upplevt något krig eller andra hemskheter så kunde det lätt skyllas på “traumatiska upplevelser” av ett (eller fler…) Inte allt för sällan, långt innan någon ens tänkt ut förklaringen själv. Ingen vågade ens tänka tanken av att fråga någonting närmare än så om den saken. Det kunde vara “rasistiskt”…!

Hand i hand gick vetskapen om en generell uppfattning om att endast “vita svenskar” kunde stå för dessa (skeva) värderingar. Medan all form av mångkultur endast tillför goda samhällsutvecklande inslag för samhället. Några krav på någon anpassning till ett, för många, helt nytt samhälle med synsätt och värderingar – som inte allt för sällan närmare kan likställas en annan planet än ett grannland – var det alltså inget som helst tal om. Även detta – påtaglig “rasism”! Trots detta har det genom alla år alltid varit fler som valt bort att leva i samma mångkultur, för att sedan skrika “rasism” om både SD samt minsta kritik, nedslag & uppmärksammande om skeva värderingar och en allt starkare samt påglagligare (själv)isolering från Sverige, på säkert avstånd i mer svensk homogena samhällen. Inte minst gentemot de som både har flytt/ flyttat -och de står för varför de väljer bort områdena.

Gårdagens “Kalla Fakta” satte alltå ett litet ljus på en av de sanna orsaker till varför den väljs bort av majoriteten (trots miljontals kronor biligare lägenheter, nära till både stan och grönområden). Orsak till varför svenskar – först – flydde och senare nu även alla oliktänkande/ troende. Tillsammans med allt påtagligare andra lagar, regler, miljöer än svenska samtidigt som hela det svenska samhället kapitulerade och drog sig bort. Idag protesterade till och med DO (Diskrimineringsombudsmannen) mot en flytt till Rinkeby, för integrationen… De föredrog Djursholm (utan tunnelbana) – pga. “närheten för alla människor”…

Innan “Kalla Fakta” var det alltså få vänner, grannar som lokala näringsidkare som satte något hopp till vad det skulle resultera i, de flesta visste inte ens att det gick på TV. Svensk TV inte är någonting majoriteten tittar på. Överhuvudtaget! Några har sett (med eller utan tolk) ihopsamlande visningar på Jimmie Åkessons tal, andras premiärtittande var inte alls länge sedan, återigen med Jimmie Åkessson samt Mattias Karlsson i “Agenda” på SVT under det internationellt uppmärksammandet om “Sverigebilden”. Precis som då, uppstod än mer hopplöshet när de fick höra hur Sveriges egen statsminister såg på “bilderna”. Var det ingen förnekelse om att Sverige idag är långt ifrån det trygga land som det kanske en gång var – eller som människor sökte sig till, för att slippa, b.la. radikalisering och förtryck – för sig själva eller sina barn – så var känslan av att han helt enkelt inte har någon koll situationen i sitt eget land och vad det är han indirekt medlöper till och försvarar. Efter endast en liten topp av ett isberg av rådande, växande, präglande som befästa mentaliteter – vilket endast det diskuterades under gårdagen – om “könssegregerade” i skolbussar, undrade Statsministern “argt”: “Varför föräldrar gör så här” och att “Sverige är ett jämställt land”…

Känslan stärktes av att han helt enkelt inte har en aning. Om någonting i frågan! Utan uppfattningen verkar sitta i ryggmärgen hos honom att samtliga människor som kommer till Sverige släpper sina kulturer, trosuppfattningar, lojaliteter, tillhörigheter, värderingar och synsätt som existerat i tusentals år och som de är uppväxta med vara deras absoluta livs-sanning ett steg innanför Sveriges gränser.
Den direkt för många livsfarliga – och som lätt kan uppfattas svikande – tron om att samtliga invandrare som flyktingar (även många med invandrarbakgrund födda i Sverige) plötsligt ser sig vara könsneutrala “hens”, där “jämställdhet” är ett viktigare ord att följa än “Guds ord” och direkta befallningar om hur man ska leva sina liv -och sträva mer efter livet efter döden i det (långt före “jämställdhet” eller “könsneutralitet”) utgör tyvärr endast en skyddande hand för allt (och alla) man säger sig vara “emot”.

Enligt Statsministerns reaktioner var han lika chockad som programledarna på “Nyhetsmorgon” över att detta “pågått under flera år”, “varför ingen har gjort eller sagt någonting” samt se på problematiken vara i likhet med att “någon” borde kalla barn och föräldrar till skolan för ett kvartsamtal. För att påtala hur barnen beter sig… Utan minsta tanke på att föräldrarna själva fullt medvetet valt en, inte sällan, (strikt och bokstavstolkande) religiös skolgång för sina barn. Som aldrig har klagat på uppdelningen.

Tvärtom, de som ev. har klagat har länge antingen tvingats fly, blivit hotade eller trakasserade. Redan under skolans presskonferens kunde man skratta lätt åt igenkänningsfaktorn av hur alla vackra och mer korrekta ord som man tidigt lär sig att “Sverige gillar” att höra både användes och utnyttjades. Ord som att skolan – egentligen – “ökar integrationen”! Detta exempel var endast en orättvis (rasistisk?…) vinkling av “busiga barn på en buss”. Ord som hur skolan stärker den svenska “mångkulturen” -och hur “skolans elever blommar ut till att bli integrerade goda samhällsmedborgare”… Vilket är fullt möjligt att en del blir, men under sistnämnda mantra drogs en filosofisk föreläsning när rektorn fick frågan vad skolans namn betydde – på svenska – (!) Vilket var – “Blomstra”…

Allt detta i en grundskola där elever inte är av annan trosuppfattning eller knappt har någon klasskamrat som är ifrån Sverige eller någon annan religion samt kultur. I ett område som idag utgör ett av de mest isolerade parallellsamhällen till det svenska.  Men inte ens namnets betydelse visste man om, innan frågan ställdes rakt ut… Tyvärr inte helt omöjligt till rektorns förvåning -och en allt för sällan ställd fråga. Så intregrerade är endast namnen på religiösa friskolor i Sverige.

Den hade lika gärna kunnat hetat, “Kalifatet i Sverige” utan att någon direkt visste om detta. Om någon till trots skulle vetat om – vem skulle våga “ifrågasätta”? Skulle det vara legitimt att helt öppet få propagera för att omkullkasta Sveriges statsskick, se svenskar, svenska medborgare och demokrati som “otrogna”? Ok att vilja tvångskonvertera samtliga medborgare, annars tvinga dessa att betala en “otrohets”-skatt eller dö? Om inte, så är det ändå sådana synsätt och värderingar som existerar mer öppet än dolt på fler håll än ett och bland fler personer än en. Även inom skattefinansierade föreningar, skolor som organisationer. För att bevara, respektera och förhindra så måste man också fråga, kritisera samt slå ner på direkta motsättningar och kontraster.

Detta sätter fingret på den felaktiga och direkt kontraproduktiva uppfattningen kring “vad som är vad”. Det är trots allt märkligt hur samtliga religiösa, nationella som kulturella föreningar och skolor som – på pappret – ihärdigt verkar existerar mest pga. “integration” och synen är att dessa följer denna “integrationslag” tillsammans med skollagen och sveriges lagar betydligt mer än “Guds lagar” eller egna kulturers. Men trots detta, har segregationen blivit så djup att den resulterat i en segregation i segregationen samt parallella samhällen, inte minst med stärkta fundamentalistiska lagar före svenska.

Dock hände någonting igår! Dels var det en del journalister som faktiskt inte köpte dessa målande ord av starkt samhällsbidragande -och hur integrerande samt jämställt det – egentligen – är. Dels gick Aftonbladet ut än djupare och “avslöjade” någonting som inte heller direkt varit någon hemlighet eller dold från allmän kännedom – att andra religiösa föreningar som får bidrag ifrån både kommunen och staten – dvs. finansieras av svenska medborgare samt skattebetalarna i “världens största humanitära stormakt” – har en öppen Salafistisk tro samt inriktning och i den är inte vad vi anser vara “extrema radikala åsikter” någonting konstigare än livslärande självklarheter för samtliga människor att leva efter.

Detta är endast 1-2 exempel. Vad som under 80 och 90 talet var “i sin linda”, men som snabbt växte ohindrat i takt med fler med samma trosuppfattningar, värderingar och synsätt, ökat inflytande genom skattefinansierade föreningar, engagemang i politiken (genom naiva partier vars största iver var att samla så många med annan hudfärg än vit som möjligt) samt friskolor har idag expoloderat. Det är heller inget okänd faktum att nya generationer är ett litet fönster in till dess framtid och utveckling.
Det är med andra ord kanske inte så konstigt att Sverige ligger topp 4 i världen på att “producera” stridande jihadister, har fått utvecklade parallella samhällen där oliktroende/ tänkande känner sig tvingade att fly samt att jämställda, demokratiska och fria värden samt synsätt sedan länge varit en bristvara – i Sverige.

Man har helt enkelt inte velat se, agera eller ens kritisera utan låtit det växa till denna grad att till och med “etablerad” media fasas över utvecklingen och situationen man så länge har försvarar enligt ryggmärgsreflexer, utan att veta om en närmare verklighet. Ser nu samma saker som b.la. många invånare i områdena – men även SD – länge har sett. Nu kanske inte kritiken tystas eller stämplas vara någonting helt annat? Under den långa tid den gjorde det så har folk fått sätta livet till, försvunnit, gifts bort, stympats, tvingats fly samt lokala samhällen tillhör inte Sverige på något plan – förutom, på pappret.
Förhoppningsvis fortsätter detta sunda förnuft, av att förstå skillnaderna mellan kritik (mot odemokratiska värderingar), röster om vad Sverige är -och ett förespråkande av ett svenskt samhälle för – alla – att både leva i som att bidra till. Dvs, följa – det svenska – samhällskontraktet! Mot vad som är “rasism”, “intolerans” och “främlingsfientlighet”…!

I alla fall om man vill inte vill göra sig totalt åtlöj, vara en odemokratisk medlöpande kraft samt förolämp dess sanna offer! Samtidigt som man inte vill bo i mångkulturen, men på detta – både medlöper och skyddar verkliga källor för odemokratiska värderingar i det svenska demokratiska samhället.

Dela & Diskutera:

Inledningsvis, i förra veckan slog regeringen – via 120 tecken på Twitter – fast att man skulle göra allt för att ställa Zaida Catalálans mördare till svars, i Kongo under brinnande krig. Metoden de avrättade henne på är sjukligt och skrämmande likt mördande som vi tyvärr vant oss vid att se de senaste åren från terrorister – genom halshuggning. I förra inlägget hoppades jag på att bli positivt överraskad då Zaida Catalán var en svensk medborgare och dotter av Sverige, hennes politiska åsikter är helt irrelevanta men trots att hon var en nära vän till regeringen och språkrör tillsammans med Gustav Fridolin, så tystnade jakten på mördarna, förbannade röster om krav på berörda parter -och eventuella sanktioner mot Kongo samt de som inte gör allt i sin makt för att skippa rättvisa gentemot en medborgare – dessutom på fredsuppdrag – redan dagen efter. Förhoppningen om att “arga konstateranden” på Twitter tros kanske räcka för att vilseleda folket om hur arga regeringen är -och hur mycket som görs. Jag tror snarare rätt många har glömt, en Tweet fick räcka som fördömande.

Nu till ytterligare någon som högst troligen – återigen – glöms bort i morgon, precis som det blundats för under decennier. Snarare har såväl rödgrönrosa som Alliansens partier och politiker genom decennier bidragit till att både finansiera och försvara ren samt mördande intolerans och rasism. Synen av att detta endast kan komma ifrån vita svenskar har fullständigt förblindat verkligheten och utvecklingen, samt (till)låtit 90% (100% i invandrartäta områden) av intolerans och rasism i Sverige – både pga. nationaliteter, politiska motsättningar, hudfärger, kulturer som religioner – fått växa, spridas, rekryteras och befästats fritt. I kvällens “Agenda” berörde man -och gick förvånande nog djupare in på intoleransen och rasismen i Sverige som berör andra folkgrupper än svenskar. I inslaget fick man möta en Turk som av andra Turkar hotats till livet pga. den politiska situationen i Turkiet. Han berättade b.la. att hela hans liv förändrats till det sämre sedan någon tidningsartikel han skrivit.

Agenda tog även upp en av alla konflikter som kom upp till ytan och utgjorde isbergets topp på Sergels torg i Stockholm, mellan Kurder och Turkar. Sen finns massor av andra, genom alla år, men för att endast beskriva isbergets topp – För två veckor sedan inleddes rättegången mot en IS-sympatisör som ville sätta skräck i -och mörda Shiia muslimer, genom att slänga in i en Molotov-cocktail i deras bönelokal. Inatt slängdes ytterligare två Molotov-cocktails in i en, enligt Aftonbladet”, “samlingslokal”. Men för vilka vägrar man tydligen att uppge. Varför är detta ens intressant, eller av “nyhetsvärde”? Just därför att det dels sätter fingret på en omfattande problemtik i Sverige som existerat väldigt länge kring intolerans, motsättningar och rasism samt återigen påvisar toppet av det isberg detta utgör. Så länge jag kan minnas, både från egen erfarenhet liksom ifrån det sociala förebyggande samhällsarbetet sedan 1999, har aldrig vare kunskap om -eller kritik (vågats) riktats emot kulturella, religiösa som nationella föreningar – vilka många gånger endast är till för ett visst folk(slag). Genom ansökningar för bidrag går att läsa hur samtliga föreningar aktivt arbetar för “integration” och bjuder in svenskar till dessa, för svenskar att ta del av -och lära sig deras kultur. Den enda kulturella eller nationella föreningen jag aldrig sett är just “svenska föreningen”…
Med tanke på segregationen och de parallella samhällen borde det snarare vara helt tvärtom – svenska föreningar som bjuder in för att stärka integrationen…

I media görs det narr av endast tanken, man skriver “vill lära folk att dansa svensk folkdans”… precis! För väldigt många andra föreningar dansar sina nationella danser -och skulle givetvis lära ut detta till svenskar om de besökte dessa. Menar då medier att detta är löjligt? Idiotiskt? Rent av, “rasistiskt”…?  Men hur många svenskar som besöker eller bjuds i verkligheten in har få de facto kollat upp. Då de flesta ligger i invandrartäta områden säger detta kanske sig självt mer än vad man måste påpeka detta för bidragsgivande myndigheter -och segregationen endast ökar samt lett till parallella samhällen på (allt för) många håll. Givetvis blir lokalerna även den direkta måltavlan för bomber, brandbomber och skottlossningar. 2016 utsattes Armeisk-Syrianska föreningen för bombattentat, vid avslutande av ett demonstrationståg utanför Turkiska föreningen i Fittja sköts en man.

Redan under tiden i Non-Violence riktade vi oss emot redan då segregerade områden med en av de populäraste föreläsningar som många elever minns ännu idag, “Svennar & Svartskallar”. Dock var det en oerhört känslig fråga och man ville endast att fördömar, intolerans m.m. skulle pratas om från ett håll. Oavsett den inte ens existerade i många skolor eller områden, men mycket väl intolerans, motsättningar och ren rasism som elever  hamnade i problem -eller familjer kände sig tvungna att fly/ flytta pga. Precis som idag med andra ord! Dock i betydligt större utsträckning, mer befäst, starkt och påtagligt. Jag har de senaste 28 åren, varav samtliga i s.k. “segregerade utanförskapsområden” (idag “parallella samhällen”), undrat – när ska Sverige börja arbeta emot den sanna mördande rasismen, intoleransen och främlingsfientligheten som resulterar i mänskligt lidande som förkortande av människoliv? När ska Sverige börja förstå att den enda föreningen som mest självklart borde finnas i Sverige i allmänhet, i invandrartäta områden i synnerhet (inte minst kontra antalet ny -som “gammelanlända” både igår som idag och den världsunikt obefintliga “integrationen”, är den enda som dels inte finns och som helt förbluffande och patetiskt nog (skulle) ses som “rasistisk”.

Intolerans, hat, rasism, främlingsfientlighet och motsättningar är -och avgörs tyvärr endast baserat på människors hudfärger, bakgrund, religion eller nationaliter.
– Det är inte vad det är, oavsett allt detta och trots en brinnande omvärld som präglas av detta – förutom i bl.a. Sverige. Dvs. Det handlar om -och har uteslutande under decennier handlat om – “Vad som är vad”, avgörs helt av “vem” som gör vad. VM guld i att “bekämpa rasism” genom att blunda för -och tillåta massor av andra former av rasism. Total frånvaro är alla starka nedslag, “etiketter”, eptitet och allt det som istället används gentemot demokratiskt folkvalda – konservatister, utan en rad av någonting i sin politk som ens är i närheten av uppfattningen kring vad som är vad. Endast det är en – smått förbluffande – okunskap där högst skrikande inte ens själva verkar se hur det tyvärr skrattas åt. (För dett kanske krävs närvaro eller ens något öra mot den marken?) Inte sällan av de man ser sig “skydda” samt bli “kränkta åt” – samtidigt som man medlöper och håller helt tyst om mänskligt lidande, förtryckta som våldsutsatta offer – ur fler aspekter.

Vi får se om morgondagen för med sig lärdomar från “Agenda” och börjar rikta “Allas lika rätt och värde” samt “värdegrund” dit det verkligen kan behövas som allra mest – gentemot många invandartäta områden och parallella samhällen till det svenska. Vi får väl se om ryggraden växer samt uppfattnigarna ges lite verklighetsperspektiv, i alla fall någon promille. Jag skulle bli lika positivt överraskad även i denna “nolltolerans”, som den på Twitter gentemot egna medborgare. Men hoppas kan man alltid!

Dela & Diskutera: