tommy_järvatalDet var i Västerort som jag kom att få det som så många har fått, bygga ett livets kompass från A-Ö! Långt ifrån allt var positivt mer än vad det drogs till -och blev destruktivt. Bristen på den så annars självklara grundläggande identiteten gentemot Hem, Familj och Arbete – hela ens existens – nationen och som 9 av 10 av oss kände så starkt från (mor &)farföräldrar, var i Sverige otroligt nog belagt med skuld, skam -och (själv)förnekelse. Jag har till dags datum inte träffat någon människa – alldeles oavsett – vad denna med ord säger, som lockas mer till en självförnekande identitet, kön -och nationslös mentalitet före en som känner stolthet, trygghet, bevarande -och prioriterande av det och dem egna. Jag känner ingen som förespråkar allt åt alla själva köpa fler julklappar till grannens barn, om ens lika många eller ens fråga vad dessa önskar sig till Jul. Få frågar rent av hur deras Jul är, hade de så endast frågat inte minst dagens barn -och unga i Västerort är det inte ens säkert att de får svaret av “julefrid”. Det är fel religions högtid.

Det var där som jag byggde band för livet och livets alla ABC, men det var ifrån min (mor)mors hem jag också lärde mig dess 123. I en sammanslagning fanns allt det rotlösa som så många känt under hela uppväxten och som tog de första spadtagen till att istället finna en stolt trygghet, gemenskap, identitet -och tillhörighet gentemot egna bostadsområden. Likt den våra (mor)föräldrar kände för sina hemländer. Dock med en stor skillnad – vi hade inget grundsamhälle som visade vägen av den obeskrivliga skillnaden mellan kärlek & stolthet mot det egna och hela ens existens, utan vi såg och kände ett grundsamhälle som automatiskt såg all stolthet och kärlek mot landet våra föräldrar – av oavsett orsak – en gång valde som våra länder. Före alla länder och samhällen, i världen. 90% av dem var både glada, stolta och trygga med den enorma uppoffring de gjort mot egna rötter och lämnande av sina länder för Sverige. Vad deras barn dock snabbt mötte och förstod var att från svenska “ledare” sågs snarare en slags självförnekelse mot den egna kulturen, folket och samhället – man till och med pratade om att förbjuda sin egen flagga och nationalsång. Istället för att se igenom en helt världsunik mentalitet som inte existerar någon annanstans av alla de länder och folk jag haft nöjet att lära känna samt träffa under åren, så tappades också snabbt respekten och områden började snart att slitas loss. Idag och sedan länge har både “Sverige och svenskar” mer fungerat som ett skällsord och genomgående under 40 år har landets eget folk, till en början, lämnat område efter område. Idag lämnas det i samma takt som då men pga, kulturella, religiösa eller etniska skäl. Intoleransen och rasismen är inte heller någonting som någon av dessa 7 ledare, någonsin, ens har velat se eller tro existerar. Precis allt och alla var så mycket bättre, starkare och finare än Sverige och svensken enligt dem – trots att våra egna föräldrar valde båda att leva i -och tillsammans med före något annat. Vad vi dock inte har sett är att samma förespråkare för en mångkultur i fritt fall för andra, vidöppna gränser där vem som helst kan knalla in -och bestämma vad som helst om sig själv – själva ytterst sällan har valt att leva i sina förespråkade områden, med en totalt likgiltighet och tystnad mot mänskligt lidande, självsegregering, odemokratiska förtryck och mycket annat som lett till parallella samhällen.

Det var inte det Sverige mångas (mor & far)föräldrar en gång valde, men idag lever med. Liksom med en konstant oro över sina barnbarns tillvaro som framtid och med vetskapen om att deras barn var med och lade grunderna för isoleringen. Snart 40 års tid… Men trots allt detta och mycket mer som är rena självklarheter ser man på en första Ledare någonsin som tycker, tänker -och säger precis samma saker som ca 100% av alla jag känner, känt och träffat. Inte minst i Västerort samt liknande områden -och människor med utländsk bakgrund. Ytterst få har, precis som Jimmie Åkesson, ansett att det inte råder några skillnader alls mellan vare sig kvinnor och män eller att det inte existerar olika kulturer. Jag har aldrig träffat någon som attraheras mer av en könsneutral skyltdocka än en (i egna ögon) manlig man eller kvinnlig kvinna. Ytterst sällan träffat någon som inte anser att stolthet, trygghet, gemenskap, tillhörighet och prioritering gentemot egna familjemedlemmar, vänner som – för en nation – medborgare inte ska prioriteras. Jag har träffat och vet om många som kände sig vara “invandrare” i både föräldrars hemländer som i Sverige. Om vi var invandrare där, då bli våra barn än mer rotlösa turister – här som där, med rådande mentalitet och politik. Det är något vi delar med svenskfödda barn, inte heller ens de har fått växa upp med en nationalistisk kärlek och identitet gentemot sitt Moderland – tillsammans kan vi skapa “integration” på riktigt, med hjärta, ansvar och identitet före dumförklaringar, självförnekande och lego. Det är trots allt i Sverige vi lever och bor, de flesta med alla de sina.

Det är snarare så, allt vad Jimmie Åkesson säger är sådana självklarheter i resten av världen att det knappt ens debatteras. Skulle en politiskt ledare i exempelvis Libanon säga att “Jag älskar Libanon & Libaneser är bäst”, skulle folk snarare undra om det brunnit i huvudet på honom, varför han ens lyfter sådana självklarheter. Likaså i Polen, Indien, Italien, Indonesien, Mexiko – i stort sett i varenda Muslimland som Kristet, Hinduiskt samt  Buddhistiskt. Men plötsligt här…?  Fula ord och s.k. beröringsskräck… Våra egna s.k. “ledare” har istället applåderats för åsikter som att vi inte har några kön, vi bär ingen stolthet, vi har ingen eget identitet -och vi har inget eget land. Landet våra (mor & far)föräldrar en gång valde för oss och våra barn… är en örfil mot de, deras uppoffring och val! Genom decennier ett stort dumförklarande genom att titta ner på dem och tro för en sekund att de är så pass lättkränkta att landets egna folk, kultur, flagga, nationalsång – hela identitet och existens – skulle göra dem “stötta”… de vet mycket väl varför de valde Sverige men vad ingen ledare ens har förstått är “varför”.

Förutom en! Och när han stod på scenen samt återbesökte Västerort i helgen var det många av våra föräldrar som applåderade honom. Jag hade förväntat mig att få se några fler av deras söner & döttrar – mina systrar & bröder – men det var en ära att inför våra mödrar, på vår allas hemmaplan få presentera upp Jimmie, vår Ledare, upp på scenen. Han som säger ohotat mer likt vad vi tycker, tänker -och själva anser. Mer självklart än av ren trots av att vilja få allting till att vara det minsta fult, fientligt eller på något vis stötande. Vi har länge nog applåderat högre till en mentalitet som i praktiken säger att man – automatiskt – “hatar” alla andra familjer och kvinnor, bara för att man älskar, är stolt över -och prioriterar sin egen. Vi applåderar vansinne och fantasiteorier före både vetenskap och det mänskligt självklara. I andra länder applåderar dock de allra flesta endast Jimmie och har en “beröringsskräck” emot att få sin egen existens, kön, identitet, trygghet samt tillhörighet både förminskad som förnekad. Jimmie Åkesson drog trots allt publikrekord! Även där alla skulle se vara hans största bortaplan – inför glada och stolta föräldrar till massor av mina bröder och systrar återger han den verklighet som – också – ska föreställa vara ett svenskt samhälle, med svenska lagar, regler och miljöer precis så som de upplever den. Under ett halvår har han passerat alla de torg som övriga 7 s.k. “ledare” endast har stannat vid, för att lyssna till sina egna röster. Dvs, dagar efter långa debattartiklar om att de ska åka till dessa torg. För att möta dit tvingade förskolebarn vinka och vifta med en flagga som många knappt ens vet vilket land den tillhör. Jimmie möter många Föräldrar

Oannonserat och via personliga kontakter satt Jimmie hemma hos de boende själva – i deras vardagsrum och kök. I hjärtat av varje familjs hem och vare moders stolta borg där hon lär sina barn livets 123, efter att de har byggt kompass av livets abc på gårdarna utanför. Kompass som lika tydligt som tidigt lär dem innebörden av respekt, lojaliteter, tillhörigheter, bidragande -och gemenskap. I synnerhet gentemot just “egna”. Där bjöds Jimmie på både mat som kaffe och oavsett hungern, insisterades på att äta sig mätt med hemlagad mat av kärlek från världens alla hörn. Märkbart det var en speciell gäst – som lyssnade till deras röster. Som han igår på scenen b.la. cementerade i hjärtat av segregationens Sverige med sin egen:
“Det ska inte vara så i Sverige, att man inte får sin uppbrutna dörr utbytt eller lagad med svaret av att det ändå kommer att ske snart  igen…!”
Tillsammans med allas friheter som berövas och rättigheter som kraftigt begränsas. Ändå fram tills igår kväll ringde -och skrevs meddelanden om Jimmies återbesök och tal på Spånga IP. Veckans final var inte igår, utan i lördags när vår Statsminister höll sitt tal för -och med oss samt lockade rekordpublik.

Människor som aldrig tidigare har applåderat vare sig politik eller, än mindre, någon politiker började nu applådera. Ännu fler insåg att Jimmie ännu en gång har överbevisat -och gått, inte endast halva vägen, utan hela vägen till oss – för oss! Och att det börjar bli hög tid för oss att också börja gå. Igår förstod jag kanske för första gången att än fler börjar resa sig upp, vakna upp ur en dimma av vansinnesteorier och rena fantasier om vad som är vad, samt vad och vilka vi är. Jag kan omöjligen tänka mig att där skulle existera någon större “rädsla” för vad folk som inte bidrar med någonting till ens liv, men tala om hur man ska tycka och tänka – ska tycka och tänka…! Inte heller att någon “rädsla” existerar för proffs-demonstranter, utifrån – Långt efter rädslan av att inte backa upp en vän som person, vårt enda hopp till “Ledare” -och våra egna föräldrar vars bild av sin uppoffring kan visualiseras genom endast hans ord. Våra egna Hem och Familjer. De som lärde oss att 1 + 1 alltid blir 2 och kan aldrig kan bli 3 – men vi har applåderat när detta rent av kan bli både 5 som 15…!

Det börjar helt enkelt bli hög tid för att åter minnas vem vår Moder är! Inte minst, väldigt många av våra barns!

Dela & Diskutera: