Återigen hörs tystande röster att “inte dra politiska poänger” – det är precis vad vi måste börja göra!

Manchester är inte en “händelse” som folk drar “politiska poänger” ifrån -och indirekt ska skuld & skambeläggas för att de kritiserar, lyfter, beklagar, uttrycker oro eller väcker frågor gentemot vad som idag är det (återkommande) största hotet mot oss själva! Som lika återkommande manifesteras bland våra barn, i våra samhällen. Det är en i raden (inte heller sista) som fler ansvarstagande politiska poänger -och insikter borde dras ifrån ännu mer -och någon gång börja manifesteras bland våra barn, i våra samhällen! Med en nolltolerans av järnhand före tystnad, skuld -och skam! Det är återkommande dödliga attacker emot oss själva vi pratar om, till stor del underlättad och matad pga. svekfulla tidigare “politiska poänger” -och egna teorier gentemot det egna svenska demokratiska samhället som har bidragit till detta! Tillsammans med ökad otygghet, död, terror, intolerans och direkt utvecklade parallellsamhällen där denna ideologiska uppfattningen rent av finansieras!

Där finns alltså alla tänkbara både politiska som privata ansvarstagande och insiktsfulla “poänger” att dra! Vilket till och med är det minsta som bör göras! “Känsligheten” borde snarare ligga i en likgiltighet av att inte väcka några politiska misslyckanden eller poänger inför morgondagens alls, gentemot även denna “händelse” av ren terrorattack -och massmördande av inte minst barn! Den tystande samt skam och skuldbeläggande mentaliteten av att istället slå ner på höjda röster har genom alla år snarare matat den radikalisering vi ser resultat av idag och som drabbar oss alla. 
Vi verkar fortfarande inte förstå två fundamentalt viktiga saker. Det ena är att det finns hundratusentals människor, i Sverige som i vår direkta närhet,  tillsammans med ca 170 miljoner likasinnade människor världen över som inte bara föraktar oss och vill se oss utplånade – deras hela ideolgi som de lever utefter har sedan ett bra tag förklarat krig emot oss! Attackerna av detta krig kan vi se upprepade gånger per år, i Stockholm inte minst för endast några veckor sedan, Paris är en av våra mest drabbade städer och återigen attackerades staden Manchster igår, med 22 döda som följd och ett otaligt antal människor vars liv är krossade. Vårt svar är direkt häpnandsväckande – “inte dra politiska poänger”, samla till kramkalas -och skuldbelägga de som inte känner för att kramas efter ytterligare en attack mot oss själva samt skambelägga de som vill väcka politiska poänger…
Redan när huliganismen var landets kanske största och mest påtagliga extremism (endast några år sedan) var det snarare ett självklart faktum att man inte kunde föra “dialog” med -eller krama ihjäl odemokratisk sinnade som inte vill föra dialog eller kramas. Vad hände med terrorismen? Då går det inte ens att jämföra hoten för medborgare och samhälle mellan dessa två extremister. Varför ser vi inte ens elden, tystar de som sen den -och ber rent av våra egna att krama om den? Hur tror man, utöver egna medborgares trygghet, säkerhet -och morgondag att människor som en gång flytt den, känner sig trygga och fortsatt “skyddade” i Sverige under sådan fullständig ansvarslöshet?
Att inte peka på ytterligare ett massmord pga. ren intolerans och terror – dessutom med barn som främsta måltavlor och offer – är i mina ögon detsamma som att peka bort ifrån samma faktum och därmed själv göra de kanske största politiska poänger av att denna intoleranta förtryckande extremism och ideologi inte existerar, inte utgör något hot (idag som i morgon), endast är ett “isolerat undantagsfall” samt – framförallt – menar på att samtliga 22 offers död är lika oskyldiga som en naturlig död och att dessa kunde ha avlidit där och då ändå. Däremot kan vara hög tid att sluta upp med att tysta andra höjda röster som faktiskt ser och kallar en spade för att vara en spade och som på riktigt står upp för det egna svenska samhället för sina egna medborgare och det övriga demokratiska samhället för resten av Europas. Det känns däremot vara hög tid att sluta upp med att inte dra politiska slutsatser eller “poänger” alls! Det är inte de som väcker politiska poänger pekandes emot ytterligare ett terrordåd som, denna gång, har sprängt 22 oskyldiga människor i luften, varav 12 barn.
Det är terroristen. De har bara skrivit sina poänger i ord, oftast på sociala medier… Vad är värst? Vad är det många liberala krafter slår ner på allra mest och högst?
Vem gör då dels flest politiska poänger av vad? Vem är det som skyddar och “står upp för” vad, gentemot vem?

Skäms!

Dela & Diskutera: