Jimmie Åkessons röst av ett “vi” – är mer “ifrån förorten” än någon annan s.k. svensk “ledare”

Likt förra inlägget av motsägelser samt fördomar, av lägre ställda förväntningar, på både muslimer och människor med annan hudfärg än vit eller bakgrund än svensk ifrån Liberalt håll när det skriks att “Islam inte har något med Islam att göra”, så kommer här det allra kanske största motsägandet och dubelmoralen, mot inte minst Jimmie Åkesson och SD kontra förortsmentalitet och dess “politik”. Ifrån både socialt, feministiskt samt liberalt håll, men även ifrån många som vuxit upp i förorter och s.k. “utanförskapsområden”. Som i grund själva besitter en mer socialkonservativ syn, med inte minst “nationalistisk grund”, än vad de mer ens kan förstå någon av dessa tre. Många “etablerade” liberaler, feminister eller socialister kan inte ens reletera till den stolthet, identitet, prioritering  -och gemenskap som både hörs ifrån förorten ifrån “egna” området liksom ifrån Jimmie Åkesson och SD gentemot det “egna” landet. Men de förklarar vad som gått snett med mångkulturen i det egna landet, medan i stort sett samtliga ifrån det liberala “etablerade” hållet försvarar allt detta, ser inte situationen för så många som inte ens får 112 garanterad men i slutet av dagen själva väljer bort att leva i hjärtat av “mångkulturen” av precis samma orsaker som Jimmie och SD står upp för – men vare sig applåderar, försvarar eller har skapat. Precis på samma sätt få skulle applådera eller ens indirekt skulle försvara direkta vansinnen i “egna” områden, bland egna familjer och vänner. I alla fall fanns en tid då få skulle det, idag kanske även dessa alla stolta har kapitulerat i det tysta…?

Jag pratar om precis samma “patriotistiska” mentalitet – för att inte säga “nationalism” – som Jimmie Åkesson förespråkar för hela “egna” landet. Dock minus det överdrivet romantiserade, extrema och destruktiva ifrån områdenas mentaliteter. Den som (själv)segregerat, isolerat -och hyllat brott. Men trots detta fortfarande applåderas och allmänt accepteras vara någonting identitetsstärkande och starkt. Jimmie och SD pratar endast raka motsatsen till detta destruktiva – för att inte nämna det egna ansvaret och drivet mer än offerkoftan och hjälplösheten hos medborgarna i dessa områden – fast med samma inställning och synsätt som under decennier hörts och acceppterats ifrån förorter – den av dentitet, tillhörighet, gemenskap, prioritering -och den mer självklara stoltheten samt lojaliteten gentemot det och de  “egna”. Trots att han aldrig levt där själv, förstår vi varandra allra bäst och mest.

För många som upplevt detta, mer än endast applåderat och fascinerats av en destruktiv förortskultur och mentalitet, vet inte endast hur stark och viktig den gemenskapen var.
Hur mycket präntas in ifrån tidiga barnsben. Av en orsak eller annan -och är precis lika stora självklarheter som det är i väldigt mångas (föräldras) hemländer. Möjligen också just på grund av en bredare socialkonservativ syn med nationalistisk grund än liberal eller socialistisk, som även förortspatriotismen varit så stark och ses på som rena självklarheter med att prioritera det “egna” (området)? Att vara stolt över, älska, bevara, bidra till samt finna gemenskap i -och en identitet utifrån. Men aldrig hörs denna – automatiskt – vara någonting fult, konstigt eller skulle innebär “hat” emot allt annat.

Vi kan endast gå till ett parti som Fi! Dels vars politik dels inte ens kan förstås av många procent av de jag har känt eller känner över hela Västerort genom snart 40 års tid. Dels vars aktivister skriker ut högt om sin tillhörighet, stolthet, kärlek, bidragande -och identitet. Alltså endast gentemot och född ur ett parti – i Sverige. Som, likt ett område i Sverige, kan vara vad det är i -och endast på grund av Sverige. Det är lite som att säga man skall förakta roten men älska trädets ena gren, utan att den ena har någonting med den andra att göra.
I många andra länder skulle vare sig Fi, dess politik eller aktivister liksom förortsmentaliet ens kunnat få existera. Än míndre skrika ut föraktet emot vare sig mannen, kön eller kärleken mot endats ett område i landet. I väldigt många länder som likasinnade människor skulle Fi´s hela politik vara dels förkastad, dels direkt avrättningshotad i de mer religiöst styrda samhällen – likasinnade och samma mentaliteter som existerar i Sverige och som främst Fi, Mp, V och S men även C försvarar. Med en total ignorans gentemot, inte endast det “egna” landet – Sverige, utan även gentemot förtryckta offer i form av både “egna” medborgare i Sverige – som i vår omvärld.

Logiken av att då säga sig förakta handen som matar, skyddar och föder en – i dubbel bemärkelse – har inte minst i förortsområden betraktats som det ultimata sveket och opålitlighet…
Det är samma intelligenta logik som då menar att en man automatiskt hatar alla andra kvinnor som finns – för att han älskar sin egen. Den största pålitligheten och ryggraden gentemot det “egna” ligger hos Jimmie Åkesson och SD. Skillnaden är dock – gentemot förortsromantiserande patriotismen av kälek och stolthet har låtar producerets, böcker skrivits samt filmer gjorts. Det har även prisats, möjligen allt detta pga en “etablerad” egen skuld och skam av att innerst inne veta om hur man har blundat för mångkulturens baksidor och applåderat den ena “kärleken” mot “eget” område, samtidigt som man har snutskastat en mer självklar? Endast mitt – första – pris sedan jag började arbeta med sociala frågor 1999, gentemot “egna” områden & problematik – dvs. prioritering och bevarande av ett område i Sverige med allt vad det innebär – kom 2 år efteråt på Grand Hotel. “Årets initiativpris”… Syftet med initiativet? Precis det Jimmie och SD både slår ner på, förespråkar -och vill! Fast för hela Sverige!

Huvudorsaken till denna dubbelmoral är givetvis bottnad ur ren okunskap, feghet och rasism. Liksom tystnaden emot densamma i många områden. Där många kom ifrån en annan bakgrund än svensk -och svenskar började fly ifrån dessa efter en intolerans som inte heller har velats ses eller slås ner på. Till och med egna territoriella gränser accepterades, trots att dessa var mer destruktiva och isärslitande från resterande samhället. Dvs. inte alls så enande, bidragande och idenititetsskapande mot en helhet som Jimmie Åkesson och SD förespråkar. Det handlar om stolthet, identitet, gemenskap och kärlek – med en yttre gräns och inte flera parallella samhällen som inte ens påminner om Sverige innanför.
Det kanske godaste som kom ur detta var just det som också styrkan byggs ifrån – ett “vi” samt stolthet, kärlek, identitet och prioritering gentemot endast det förhållandevis lilla”egna” området. Det är och var vårt hem! Våra barndomens gator där våra småsyskon och egna barn ska springa i samma spår vi en gång sprang! Men plötsligt hörs inte den stoltheten lika mycket längre, plötlsigt vill man inte att egna små ska springa på samma gator längre. Men vad görs?

Det handlar plötsligt inte längre om att vara stolt över sin egen hemort, så kallade “bröder” och systrar” – det har tillåtits gå så pass långt ifrån både oss själva men inte minst en skrämmande oansvarig “etablerad” politik, att det idag utvecklats till områden man inte ens känner igen. Precis samma område som man en gång var så stolt över och växte upp i.
Som “skapade” en… Där “systrar” inte längre kan vistas ute eller är sjävklara att stöta på. Det är inte ens en självklarhet längre för boenden i “egna” områden att få 112. Den “etablerade” politiken styrt oss hit i en ohelig allians med odemokratiskt oliksinnade och tillåtit helt andra lagar och regler för oss än vad som skulle accepteras i det egna området. (b.la. religiösa fundamentalister). Det är en ohelig allians emot allas vårt Sverige. Men inte av vare sig Jimmie Åkesson eller av SD, som dock inte heller accepterar detta för oss att leva under.
Utan helt av S eller M, med mindre undergrupper till partier, sedan 30-40 år tillbaka. Med andra ord, dessa kommer inte att vara en lösning eller någon minsta väg tillbaka till Sverige mer än vad de kommer fortsätta att acceptera allt annat förlorade områden och andra lagar och regler än svenska – för vissa. I deras ögon, så är vi inte landets eller deras “egna” -och vi applåderar det…

De har helt enkelt inte den känslan för Sverige, identiteten, kärleken -och/ eller lojaliteten gentemot sitt eget land eller medborgare mer än vad de har vansinniga uppfattningar kring vad som är “rasism” och en förlamande feghet av att yppa minsta minsta kritik emot även terrorism och hela “radikaliserade” områden, bara för att budbärarna har en annan bakgrund än svensk och hudfärg än vit. Vi pratar om människor – beslutsfattare – som inte ens erkänner sin egen kultur, traditioner, värderingar, folk och/ eller språk – utan mer stolt än skamset säger att detta “inte ens existerar”… Är det några du själv skulle lita på, där och när det dessutom behövs som allra mest? Du skulle förmodligen inte ens lita på ett löfte om att de “ringer om fem minuter” från sådana mentaliteter att i en kontext mot ditt eget området – men det är precis vad det är. Än mindre att dess ens kan göra någonting emot andra länders, religioners eller kulturers värderingsskillnader, när de inte ens kan stå upp för “egna” svenska, demokratiska samt jämstälda för alla i landet – över hela landet. De vill inte ens bo där själva!

Trots höjda röster, trots varningar och desperata försök samt vädjan sedan 30 år tillbaka så har område efter område istället givits bort och matats på med fler odemokratiskt likasinnade som direkt föraktar Sverige. Allt under en decennielång proicess av att betydligt fler människor, fullt förståerligt, flytr samt flyttar ut. Även de som skrek sig vara som mest stolta över sitt område “igår” önskar sig idag flytta därifrån. Tyvärr många mer tysta än högljudda protesterandes “varför”. Den röst som dock hörs högst är också den röst som inte har vuxit upp där! Men besitter samma mentalitet och vill att även dessa områden skall vara precis som det på hans egen bakgata. Han har inte heller just där upplevt allt det som det har sjungits om, skrivits om eller gjorts pjäser och filmer kring -och som av resterande samhället applåderats. Han har sett och hört varningarna, påtalat dessa också – för oss – men istället har människor skrivit patetiska låtar om honom igår – för att idag be om ursäkt och skämmas. Skämmas bör det, man hotar eller går inte emot en “bror”.

Skillnaden mellan den brodern och vilken som helst? Han är från en svensk bakgrund, bär vit hudfärg, heter Jimmie och talar om Sverige. Han är också stolt över allt detta med rak rygg, till skillnad ifrån låtskrivaren som både bröt på sitt eget språk och inte ens kunde se vad som skapade honom. Medan den riktiga motorn bakom fasaden satt inlåst… Jimmies med sina motorer har byggt upp en folkrörelse som för första gången någonsin sträcker ut en samlad id-hand även till oss, mer än ser oss vara “utanför” på något vis. Med både förväntingar före oferkoftor och krav före hjälplöshet. Med bidragande till det egna före bidrag ifrån. För detta hörs annat än applåder, även om de blir allt färre.

Jag hoppas många inser vilken trygg, stark, bidragande och sammhörig identitet våra barn både får -och kommer att kunna växa upp med gentemot ett eget land och “egna” bröder” och “systrar” över hela landet, om endast vi skapades av “ett enda område” – i samma land. Det är ingen annan röst än den av Jimmie Åkesson som förstår och greppar tyngden i detta – inte heller kan kan erbjuda oss det. För första gången, tillsammans med resterande landet!  För första gången har vi en ledare som säger – “Var stolta, prioritera, bidra till -och bli sedan prioriterade i det egna landet!” Vart någonstans – i omvärlden eller i något av alla “förortsområden” i Sverige – är detta inte rena självklarheter? Direkt som indirekt.

Sätt den rösten och Ledaren i en kontext av vilken förort som helst! Han tog, tillsammans med sina närmsta, över ett politiskt parti (SD) som för ca 30 år sedan kunde gå åt vilket håll som helst och, precis som de varit helt öppna med, på den tiden innehöll folk med skeva värderingar. Lika odemokratiska som idag präglar hela områden. Chanserna med de förutsättningarna och den stämpeln ifrån hela svenska samhället, som sitter i än idag, att hamna i ett mörkt -hörn av utanförskap var betydligt större än att 30 år senare hamna i Sveriges Riksdag. Än mindre idag utgöra landets största oppositionsparti, med en fullt ut demokratisk politik och skeva värderingar rensade längst vägen. Med sympatisörer ifrån alla kulturer och bakgrunder som hör det självklara i rösten och ser vart han har styrt endast under sina år som Ledare för “sina”.

Till skillnad från många förorter – som stod inför samma utmaningar för ca 30 år sedan, men hamnade leddes allt djupare ner i ett mörkt hål av extremism, intolerans, våld -och utanförskap. Som idag har utvecklats till renodlade parallella samhällen, med egna (odemokratiska) lagar och regler. Där inte endast svensk politik är ännu mer frånvarande utan valdeltagandet är ännu lägre – vilket är en stor grundsten för hela det demokratiska samhället. Där står idag människor utanför valllokaler och förbjuder folk ifrån att rösta, då – demokrati – står i en direkt kontrast till de lagar och regler som där råder och enligt de skall efterlevas. Till och med detta utan kraftfulla nedlsag eller högljudda reaktioner utgöra minsta “hot emot både Sverige, det svenska samhället, egna medborgare – som hela demokratin”. Det “etablerade” svaret och lösningar? Rosa utegym med rosa fasader på husen.

Om man inte själv är en förespråklare av -och bidragande del till det odemokratiska parallellsamhället så är det minsta man kan göra att inse vilken politisk ledare det är som leder oss tillbaka till det mer demokratiska och svenska. Som allihop trots allt en gång valde att flytta till för att leva i, samt gav människor en fristad för de som tvingades fly. Idag erbjuder det snarare ett liv i t.o.m ännu värre odemokratiska spelregler & (lokal)samhällen, med öppnare förtryck än det många lämnade sina födelseländer för. För hur många människor, endast i Västerort men även i områden som Västerort över hela landet,  är inte Jimmie Åkessons röst rena självklarheter när det kommer till det egna (eller föräldrars) födelseland, folk, kultur, eller, till och med, religionen? Liksom det är endast gentemot den egna förorten – i Sverige? Skulle man skrika samma fula ord även till alla de politiska, kulturella, nationella eller religiösa ledarna i alla dessa länder som delar Jimmies röst? Till och med här kräver man “egna” nationella, kulturella som religiösa föreningar och organisationer m.m. medan en svensk likadan dels inte ens går att finna, dels – det sjukaste av allt – ses på som “rasism”…!?

Vad skulle man säga till den som ifrågasatte rösten endast gentemot “egen” förort? Spetsen av idioti är att i sådana fall både stå tyst inför glåpord emot Jimmie Åkesson för detsamma, medan man applåderar de som helt saknar en identitetsgrund eller inser vikten av en sådan rot, tillhörighet och gemenskap. De som endast ser -och prioriterar sig själva!
Endast 10-15 min väster om centrala Stockholm och sådana ifrågasättanden hade setts på med opålitlighet och svek gentemot det “egna” av väldigt många människor.

Hur går det ihop att människor tvingas fly ifrån brinnande skeva ideolgier i vår omvärld, som istället försvaras i det egna landet samt skuld och skambelägger den enda politiska röst som ser ideologi vara precis lika farlig och förtryckande i Sverige – för svenska medborgare – som den var i Irak, för Irakiska? Hur kan någon kunna ta en sådan, i Sverige, försvarande människa på allvar? Då handlar allting bara om en själv samt en feg uppfattning som är byggt på ren rädsla för – ord – som säger att intolerans & rasism endast kan komma ifrån svenskar. Trots att folk ifrån hela världen gärna flyttar och flyr till Sverige – ifrån den. Byggt på en rädsla som gör att man helst vill hålla med en massa av folk, men som man oftast inte ens känner eller som bidrar med någonting annat till ens liv förutom att tala om hur man ska tycka och tänka. Det är våra svenska “ledare” och deras ledarskap är resultatet vi ser och tingas leva med… Vi måste gå halva vägen själva, jag vet att vanan finns av att få mycket serverat och ses på som hjälplösa offer, mer än en politisk Ledares respekten av förväntningar sätts. Men vi har en i Jimmie Åkesson som faktiskt utgår ifrån att vi som vill faktiskt kan tänka själva, göra sjäva -och gå någon meter själva.

Han har visat, gång efter annan, att han är beredd att möta oss och inte är någonting av det svartmålningen har försökt utmåla honom som. Medan andra “ledare” under 40 års tid fastnat på lokala torgen, för att lyssna till sina egna röster och läsa om sina besök i tidningar – har Jimmie Åkesson med sin politiske sekreterare setat ensama i invånares vardagsrum. Över en kopp kaffe lyssnat till deras röster och endast ser tillbaka på dessa möten via privata bilder på sina mobier. Varav någon procent skrevs om på sin facebooksida.

Trots att Jimmie har gått mer än halva vägen för att möta oss, genom mer skit än vad någon svensk politisk “ledare” ens skulle klara av under en vecka, så är det minsta vi kan göra rusa de sista meterna för att mötas. Andra “etabletrade” och applåderande “ledare” sjukskriver sig direkt ifrån sina folkvalda positioner -och förtroendeuppdrag efter minsta kritik – om den så är befogad och väcks efter att de själva har hycklat och fuskat. Direkt blås sina “egna” medboragre. Vi behöver inte fler sådana “ledare”, vi behöver nu endast med nyvässade öron lyssna till vad vår typ av Ledare – själv – säger, för att sedan ev. gå till en vallokal! Vem vet, valet efter det kanske den religiösa val-patrullen mot demokrati inte står kvar utanför även våra vallokaler snarare än blir fler.

Det är nu helt upp till oss om vi vill ta den eller låta de odemokratiska val-patrullerna bli ännu fler. Jimmie Åkesson med sina motorer har gjort sitt, mer än vad som ens hade behövts göras. Han har identifierat problemen ingen annan vågar, han har sett laglydiga demokratiskt sinnade invånare och “egna” medborgare före daltande med förtryckande och odemokratiska. Börjar vi nu äntligen se vad ett svenskt liberalt samhälle av “jag” före ett Sverige av “vi” har resulterat i -och kommer fortsätta stärkas till?
Centerpartiets “ledare” för “hela Sverige” vill inte ens sitta ner tillsammans med Jimmie Åkesson utanför TV-studion, även om det så skulle gynna hela landet och dess medborgare. Dvs. oss! De väljer att gynna sin egen märkliga uppfattning och skydda sin egen rädsla främst. I deras liberala Sverige, där egna uttalade “värderingar” som barnagifte snabbt kan gå ifrån självklart fördömt till att accepteras -och rent av föreslås bli en lag – om det gynnar “andra” religioner och kulturer mer än svenska. Där detta kallas för avskyvärd pedofili – så mycket ser man på våra barn som landets “egna” barn. Det är absolut inte med en sådan moral eller “värdegrund” som jag vare sig känner oss, eller det minsta har kommit att lära känna SD i allmänhet eller Jimmie Åkesson med sina närmsta både politiker som tjänstemän i synnerhet. Men det är oss, man inte vill sitta ner med… det är oss man inte applåderar…

Endast detta jämfört mot en av Jimmie Åkessons närmste, “Svensk lag skall råda i varenda kvadratcentimeter av vårt rike” – Mattias Karlsson, är skillnaden påtaglig vilka det är som “står upp för” det “egna” landet och alla hennes medborgare. Enligt mentaliteten som tidigare har existerat i våra områden, som tidigare präglade dessa, är precis densamma!
Människor som hatar oss och vill krossa allt det vi är och har, förstör våra områden samt förtrycker våra småbarn och “systrar” är inte välkomna! Eller är dessa värden helt övergivna av alla förutom Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och resterande SD? Det fanns en tid då stoltheten låg i att den största rädslan bland folk var för att avslöjas förtrycka sin dotter eller syster, gud förbjude – våldta eller mörda. Inte en rädsla för att någons dottern eller syster skulle bli nästa i raden att spårlöst plötsligt försvinna eller att 112 helt slutade komma dit på nödrop från “egna” människor, i våra “egna” område.

Bara för att den “etablerade” svenska politiken har lämnat walkover, behöver väl inte vi påvisa samma ryggradslösa karaktär före att sluta upp bakom de som fortfarande har en ryggrad och som säger allt det vi alltid har sagt -och vill allt det vi vill? Men inte endast gentemot ett område i Sverige – utan hela Sverige!
Vad gjorde att förortena spårade ur till egna enklaver och blev lika starka i sitt utanförskap som SD spårade in?

Det sägs att kreativiteten och mentaliten drar lika långt, oavsett håll. De måste bara riktas “rätt”. Vilket våra parallellsamhällen som idag råder kanske utgör det största kvittot på när det kommer till “fel”. Det kan gå lika långt åt oavsett håll – och det handlar inte om huruvida det finns rosa utegym eller två bibliotek i ett område. Handlar
helt om drivkraften samt uppriktigheten. Det handlar om – “Heart”… och kärleken för det egna! I förorternas fall spårade det ur fullständigt åt det negativa extrmist hållet – från det positiva! I SD´s fall raka motsatsen, till det positiva!  Så pass att bådas historia och hur det en gång varit inte ens går att känna igen idag! Att jämföra då mot nu i båda fallet är mer av en okunskap och total dumförklaring av sig själv. Men i båda fallen har den “etablerade” politiken fastnat i för 30 år sedan. Mot SD behövs det inte ens nämnas, mot förorterna med att man fortfarande skriker om rosa utegym, slänger miljarder av skattemedel på färgen på fasader -och pratar om fler fritidsgårdar. Samtidigt placeras “egna” pensionärer – landets ryggrad – i kalla containrar… Är detta din egen moral? Är detta en mentalitet du skulle se våra äldre bli bortprioriterade över samtidigt som odemokratiska människor erbjuds allt?

Jimmie Åkesson kan leda oss emot en tillhörighet, identitet samt gemenskap som vi inte har tillhört under de senaste 20-30 åren, det är dags att ansluta till Sverige igen -och stanna där! Ví kan åtminstone ge våra egna barn detta -och en identitet samt tillhörighet som väldigt många saknade under uppväxten. Låt de i alla fall bli stolta svenskar som prioriterar, identifierar sig med, känner stolthet över, älskar samt bidrar till – precis som vi gjorde till ett svenskt område. Men för de till ett helt land! Hur många av oss kände oss inte vilsa över just detta – “vat hör vi hemma?”, “Vilken nation är vår?”, “Vilka är våra landsmän -och kvinnor?” – rot och idenitet!

Vi ses på Jimmie Åkessons återbesök till Västerort den 17 juni på spånga IP! Då inför alla som vill och det är vår tur att lyssna till hans röst!
Det räcker med teatern nu! Välkomna en “bror” åtminstone när han kommer – precis som vi välkomnar så många andra, med precis samma mentalitet, budskap och prioriteringar!
Dvs, oss och “vi!” – det som är grunden till hela uttrycket av “bror”.

Dela & Diskutera: