Fortfarande ses inte mördande intolerans – trots brinnande hat genom decennier!

Inledningsvis, i förra veckan slog regeringen – via 120 tecken på Twitter – fast att man skulle göra allt för att ställa Zaida Catalálans mördare till svars, i Kongo under brinnande krig. Metoden de avrättade henne på är sjukligt och skrämmande likt mördande som vi tyvärr vant oss vid att se de senaste åren från terrorister – genom halshuggning. I förra inlägget hoppades jag på att bli positivt överraskad då Zaida Catalán var en svensk medborgare och dotter av Sverige, hennes politiska åsikter är helt irrelevanta men trots att hon var en nära vän till regeringen och språkrör tillsammans med Gustav Fridolin, så tystnade jakten på mördarna, förbannade röster om krav på berörda parter -och eventuella sanktioner mot Kongo samt de som inte gör allt i sin makt för att skippa rättvisa gentemot en medborgare – dessutom på fredsuppdrag – redan dagen efter. Förhoppningen om att “arga konstateranden” på Twitter tros kanske räcka för att vilseleda folket om hur arga regeringen är -och hur mycket som görs. Jag tror snarare rätt många har glömt, en Tweet fick räcka som fördömande.

Nu till ytterligare någon som högst troligen – återigen – glöms bort i morgon, precis som det blundats för under decennier. Snarare har såväl rödgrönrosa som Alliansens partier och politiker genom decennier bidragit till att både finansiera och försvara ren samt mördande intolerans och rasism. Synen av att detta endast kan komma ifrån vita svenskar har fullständigt förblindat verkligheten och utvecklingen, samt (till)låtit 90% (100% i invandrartäta områden) av intolerans och rasism i Sverige – både pga. nationaliteter, politiska motsättningar, hudfärger, kulturer som religioner – fått växa, spridas, rekryteras och befästats fritt. I kvällens “Agenda” berörde man -och gick förvånande nog djupare in på intoleransen och rasismen i Sverige som berör andra folkgrupper än svenskar. I inslaget fick man möta en Turk som av andra Turkar hotats till livet pga. den politiska situationen i Turkiet. Han berättade b.la. att hela hans liv förändrats till det sämre sedan någon tidningsartikel han skrivit.

Agenda tog även upp en av alla konflikter som kom upp till ytan och utgjorde isbergets topp på Sergels torg i Stockholm, mellan Kurder och Turkar. Sen finns massor av andra, genom alla år, men för att endast beskriva isbergets topp – För två veckor sedan inleddes rättegången mot en IS-sympatisör som ville sätta skräck i -och mörda Shiia muslimer, genom att slänga in i en Molotov-cocktail i deras bönelokal. Inatt slängdes ytterligare två Molotov-cocktails in i en, enligt Aftonbladet”, “samlingslokal”. Men för vilka vägrar man tydligen att uppge. Varför är detta ens intressant, eller av “nyhetsvärde”? Just därför att det dels sätter fingret på en omfattande problemtik i Sverige som existerat väldigt länge kring intolerans, motsättningar och rasism samt återigen påvisar toppet av det isberg detta utgör. Så länge jag kan minnas, både från egen erfarenhet liksom ifrån det sociala förebyggande samhällsarbetet sedan 1999, har aldrig vare kunskap om -eller kritik (vågats) riktats emot kulturella, religiösa som nationella föreningar – vilka många gånger endast är till för ett visst folk(slag). Genom ansökningar för bidrag går att läsa hur samtliga föreningar aktivt arbetar för “integration” och bjuder in svenskar till dessa, för svenskar att ta del av -och lära sig deras kultur. Den enda kulturella eller nationella föreningen jag aldrig sett är just “svenska föreningen”…
Med tanke på segregationen och de parallella samhällen borde det snarare vara helt tvärtom – svenska föreningar som bjuder in för att stärka integrationen…

I media görs det narr av endast tanken, man skriver “vill lära folk att dansa svensk folkdans”… precis! För väldigt många andra föreningar dansar sina nationella danser -och skulle givetvis lära ut detta till svenskar om de besökte dessa. Menar då medier att detta är löjligt? Idiotiskt? Rent av, “rasistiskt”…?  Men hur många svenskar som besöker eller bjuds i verkligheten in har få de facto kollat upp. Då de flesta ligger i invandrartäta områden säger detta kanske sig självt mer än vad man måste påpeka detta för bidragsgivande myndigheter -och segregationen endast ökar samt lett till parallella samhällen på (allt för) många håll. Givetvis blir lokalerna även den direkta måltavlan för bomber, brandbomber och skottlossningar. 2016 utsattes Armeisk-Syrianska föreningen för bombattentat, vid avslutande av ett demonstrationståg utanför Turkiska föreningen i Fittja sköts en man.

Redan under tiden i Non-Violence riktade vi oss emot redan då segregerade områden med en av de populäraste föreläsningar som många elever minns ännu idag, “Svennar & Svartskallar”. Dock var det en oerhört känslig fråga och man ville endast att fördömar, intolerans m.m. skulle pratas om från ett håll. Oavsett den inte ens existerade i många skolor eller områden, men mycket väl intolerans, motsättningar och ren rasism som elever  hamnade i problem -eller familjer kände sig tvungna att fly/ flytta pga. Precis som idag med andra ord! Dock i betydligt större utsträckning, mer befäst, starkt och påtagligt. Jag har de senaste 28 åren, varav samtliga i s.k. “segregerade utanförskapsområden” (idag “parallella samhällen”), undrat – när ska Sverige börja arbeta emot den sanna mördande rasismen, intoleransen och främlingsfientligheten som resulterar i mänskligt lidande som förkortande av människoliv? När ska Sverige börja förstå att den enda föreningen som mest självklart borde finnas i Sverige i allmänhet, i invandrartäta områden i synnerhet (inte minst kontra antalet ny -som “gammelanlända” både igår som idag och den världsunikt obefintliga “integrationen”, är den enda som dels inte finns och som helt förbluffande och patetiskt nog (skulle) ses som “rasistisk”.

Intolerans, hat, rasism, främlingsfientlighet och motsättningar är -och avgörs tyvärr endast baserat på människors hudfärger, bakgrund, religion eller nationaliter.
– Det är inte vad det är, oavsett allt detta och trots en brinnande omvärld som präglas av detta – förutom i bl.a. Sverige. Dvs. Det handlar om -och har uteslutande under decennier handlat om – “Vad som är vad”, avgörs helt av “vem” som gör vad. VM guld i att “bekämpa rasism” genom att blunda för -och tillåta massor av andra former av rasism. Total frånvaro är alla starka nedslag, “etiketter”, eptitet och allt det som istället används gentemot demokratiskt folkvalda – konservatister, utan en rad av någonting i sin politk som ens är i närheten av uppfattningen kring vad som är vad. Endast det är en – smått förbluffande – okunskap där högst skrikande inte ens själva verkar se hur det tyvärr skrattas åt. (För dett kanske krävs närvaro eller ens något öra mot den marken?) Inte sällan av de man ser sig “skydda” samt bli “kränkta åt” – samtidigt som man medlöper och håller helt tyst om mänskligt lidande, förtryckta som våldsutsatta offer – ur fler aspekter.

Vi får se om morgondagen för med sig lärdomar från “Agenda” och börjar rikta “Allas lika rätt och värde” samt “värdegrund” dit det verkligen kan behövas som allra mest – gentemot många invandartäta områden och parallella samhällen till det svenska. Vi får väl se om ryggraden växer samt uppfattnigarna ges lite verklighetsperspektiv, i alla fall någon promille. Jag skulle bli lika positivt överraskad även i denna “nolltolerans”, som den på Twitter gentemot egna medborgare. Men hoppas kan man alltid!

Dela & Diskutera: