Att klappa elefanten i rummet – för att applådera svek, rädsla & luftslott!

Centerpartiet och Sveriges Kvinnolobby bjuder in till riksdagsseminarium den 6 april. I kallelsen och inbjudan står följande:

HUR VÄNDER VI DEN OJÄMSTÄLLDA ETABLERINGEN?

Sveriges Kvinnolobby har granskat etableringsinsatserna i statsbudgeten för 2017. Nyanlända kvinnor är underrepresenterade i alla delar av etableringsuppdraget och bland de som går vidare till arbete. De får sämre och senare stöd än nyanlända män och mindre resurser går till utbildningar, validering och subventionerade anställningar inom kvinnodominerade sektorer. Om detta inte åtgärdas kommer gapet mellan kvinnor och män fortsätta vidgas och en stor grupp hamna utanför arbetsmarknaden. Vad är regeringens och partiernas förslag för att vända trenden? Hur når vi jämställd etablering av nyanlända?

Precis som genomgående under alla år ser man dels att det är staten och det svenska samhället som ska “fixa” jämställdhet för alla. Det har upplevts lite som oavsett om man tillhör det vänstra rödgrönrosa blocket eller Alliansen så har denna syn, tillsammans med att all världens befolkning ser, tycker och tänker likt den svenska könsneutrala normen. Invandrare har ända sedan jag var liten och lekte runt barndomens gator alltid varit underrepressenterade när det kommer till jämställdhet så som det “etablerade” Sverige ser den – och det finns fullt förklarliga skäl till varför, mer än att Sverige som nation skulle ha misslyckats. Sverige är, tvärtom, ett av världens mest jämställda länder i världen – men inte slår man sig för bröstet för det och inser hur jämställt Sverige är, samt överlägger resten av ansvaret på individen utan det finns en manisk nästintill tvångstanke om att lagstifta in jämställdhet. Genom att kvotera och särbehandla kön, etnicitet och bakgrunder före viljor och kompetens – framförallt. Olika särlösningar och petanden inne hos familjers hem ska avgöras i Sveriges riksdag vem som ska göra och/ eller arbeta med vad, för att sedan kalla detta “jämställdhet”. Det är dock lite av en annan fråga, det som sticker ut allra mest med detta är dels den ännu – år 2017 – stora okunskap samt naivitet som råder av att kalla till ett seminarium hur nyanlända kvinnor ska bli mer aktiva. Men inte en rad om att mentaliteter, kulturer, strukturer -coh direkta förbud samt olika synsätt kan spela in i en stor roll till varför såväl invandrade samt nyanlända kvinnor är underrepresenterade – “i alla delar”.

Elefanten i rummet fortsätter att stå och tugga samt växa medan “etablerade” politiker kliar sig för sina huvuden och totalvägrar slå ner på den kanske största orsaken – värderingsskillnader samt betydligt mer ojämställda kvinnosyner och strukturer. Majoriteten av alla nyanlända kommer ifrån delar av världen som brinner av sekteristiska konflikter och/ eller inte direkt nationer som är mest kända i världen för sin syn på jämställdhet. Framförallt inte enligt den “svenska modellen”. För att överhuvudtaget börja i rätt ände när det kommer till att sätta ett större deltagande och aktivitet – kanske främst inom utbildning och på arbetsmarknaden – bland nyanlända kvinnor, så måste man också ta tjuren vid hornen och släppa detta förlegade vansinne av att allting vara “rasism” när det kommer till krav, anpassning och/ eller kritik. Det råder en stor naivitet i Sverige om att människor, ett steg innanför gränsen, börjar se kön som något “Könsneutralt”, alla blir feminister och eftersträvar en svensk syn på jämställdhet och könsneutralitet. Ingenting kan vara längre bort från verkligheten för majoriteten. Vore det så väl – gällande inte endast jämställdsfrågan, utan i stort sett alla andra frågor också – så skulle dels svenska folket först inte flytt förorterna. Inte heller skulle idag samma områden ha utvecklats till parallella samhället till det svenska, där en påtaglig öppen mentalitet råder om att “detta inte är Sverige”.

Man kan blunda för detta faktum hur mycket man vill eller slå bort detsamma, men det hjälper ingenting i jämställdhetsfrågan. Tvärtom, utgör förnekelsen snarare ett svek emot alla de tusentals flickor, tjejer och kvinnor – i Sverige – som könsstympas, lever under hedersförtryck samt tvångsgifts bort. För att inte ens nämna sveket emot barn, där till och med vansinnet hos “etablerade” politiker i Sverige går så långt att man försöker finna särlösningar för att barn lagligt skall förbli gifta med sina vuxna män – i Sverige. Tassandet på tår gentemot män som besitter synsätt, värderingar och ideologier som hela vägen går emot precis alla “värden” och “värdegrunder” som “etablerade” politiker nästan tävlar om vem som besitter bäst. Men istället för att slå ner på detta, slås det ner på hur bredbent män sitter och vilka leksaker som ligger på vilken hylla i leksaksbutiken. Istället för att tala om värderingsskillnader och hur nyanlända – män – måste anpassa både synen som förhållningssättet för att nå jämställdhet, så kallar man seminarium inom riksdagen där 7 partier av 8 applåderar och kritiserar det svenska samhället för att på något vis ha misslyckats med jämställdheten i landet.

Det egna ansvaret och skeva synsätt samt värderingar verkar endast kunna komma ifrån ett håll, svenskar. När svenskar flydde förorterna blev de också kallade för “rasister” och “intoleranta” – inte sällan av de som själva aldrig ens bott i områdena och valde att köpa sig fria från mångkulturen för att med egna familjer bo i mer homogent svenska bostadsområden. Generellt sett är Sverige ett fantastiskt land när det kommer till jämställdhet, till den grad att män börjar klä sig mer som kvinnor – vilket är mer applåderat än något annat, trots att få kvinnor jag träffat iaf under hela mitt liv finner det vara attraktivt. Där jämställdheten dock tryckts tillbaka, i vissa fall till medeltiden, är i invandrartäta segregerade förorter. Det är också dit budskapet måste riktas om varför nyanlända kvinnor är så pass underrepresenterade “i alla delar”. Samtliga som kommer till detta seminarium kommer inte att göra annat än att instämma, anse det vara “tokigt” för att sedan, inte åka ut till vare sig segregerade förorter eller ställa betydligt hårdare krav på nyanlända, inte göra någonting mer åt den saken. Möjligtvis fortsätta peka finger mot SD vara roten till allt ont.

– Pga av de är dem enda som både står upp för förtryckta ojämställda kvinnor bland nyanlända “i alla delar”, ställer hårdare krav på anpassning till det svenska samhället (vilket är fullt självklart i den övriga världen) samt slår ner på skeva (kvinno)syner som inte har någon plats i det svenska samhället. Är det jämställdhet man vill se mer av även bland nyanlända kvinnor, så måste man även våga se värderingar, synsätt -och ideologier som dessa kommer ifrån och styrs av. Dessa är vare sig förenliga med ett liv i Sverige – inte heller är de avgudande den feministiska läran där inga kön eller könsroller existerar överhuvudtaget. Snarare tvärtom i många fall, inte allt för sällan existerar endast ett kön – och det är det könet som skall vistas ute i samhället, vara på arbetsmarknaden, gå utbildningar osv osv. Kvinnans plats är enligt de värderingarna snarare i hemmet – vilket utgör hela hennes värld, med huvuduppgiften av att mannen ska trivas och bli mättad. Punkt! Sen kan Centerpartiet bjuda in till hur mycket seminarier de vill i sveriges riksdag, för att få applåderar i en eklubb för intern beundran – som applåderar och instämmer i lösningar som vare sig finns eller påverkar. Tvärtom, snarare medlöper och sviker de dem säger till kalla till seminarium för.

Det är en förbluffande naivitet som råder än idag, trots ett facit i hand som även invånare på planeten Pluto skulle ta lärdomar av för länge sedan. Det är också lätt fascinerande hur okunskapen och/ eller rädslan förblindar till den grad att man applåderar, bjuder in till seminarier för -och slår sig för brösten för ingenting annat än rena luftslott som endast resulterar i en fortsatt utveckling och befästande av (kvinno)förtryck och allt annat än jämställdhet bland såväl nyanlända som invandrare. Trots allt var alla invandrare en gång “nyanlända”, men precis som alltid göms och förglöms dessa ett steg innanför landets gränser. I tron om att samtliga förvandlas och automatiskt släpper på sina värderingar, kvinnosyner samt strukturella livsstilar som de starkt präglat levt med vara “det rätta” sedan flera generationer tillbaka i kultur, nation som religion. Den generella uppfattningen verkar vara att samtliga automatiskt förvandlats till könsneutrala, jämställdhetskämpar till feminister. Den största boven i även detta drama? Givetvis Sverige och det svenska samhället, även folket!

Det är ett vansinne som saknar propositioner och en skrämmande naivitet som leder till mänskligt lidande, pga just de orsaker, värderingar, synsätt & strukturer som man ser sig själv “vara emot”.

Dela & Diskutera: