by ·0 Comments

Det finns en förbluffande uppfattning i -och inom det “etablerade” Sverige, vilken också blir självförnekande, rätt ansvarslös och kontraproduktiv mot allt man byggt upp i Sverige.
Den om att värderingsskillnader inte skulle existera mellan människor, kulturer samt religioner världen över. En uppfattning – tillsammans med en annan av att folk som kommer till Sverige automatiskt övergår till att bära på en liberalfeministisk syn – som är så högljudd samt skuld -och skambeläggande mot motsatsen att uppfattningarna nästan blivit sanningar. Ignoransen är lika slående som den är total och påtaglig. Vilket inte endast sker på bekostnad av egna värderingar, samhällen som medborgare – utan även skrattas åt -och är medveten av de som bär på dessa värderingsskillnader. Inte minst talas det om att se en godhet i att “hjälpa människor” ifrån en brinnande omvärld, en “hjälp” som slutas ses ett steg innanför gränsen för att sedan hamna i samma miljöer, situationer samt hot de en gång flydde ifrån.

Idag ser vi värderingar och samhällen i Sverige, som vore direkt otänkbart för endast 15 år sedan. Men som då var i sin linda, med starka nedslag emot alla röster som försökte lyfta, påtala och varna för både den allt uppluckrade lindan samt den redan då bisarra situationen. Nedslag – inte emot dessa synsätt, värderingar & samhällsskillnader som står i en direkt kontrast till allt vad ett öppet, tolerant samhälle heter med demokrati, yttrande -och åsiktsfrihet – för att inte nämna, jämställdhet. Den enorma (-och de allt fler) “elefanten i rummet” kanske vid närmare eftertanke de facto inte blundas för avsiktligen, trots att den numer dominerar hela samhällen i Sverige -och slitit loss hela områden från Henne. Utan okunskapen, ignoransen samt den egna självbilden av sig själv(a) vara världsligt föredömliga “godhetsapostlar” tillsammans med en uppfattning som endast ser -och sträcker sig inom Sverige. Typ att alla människor som samhällen i världen ser, tycker, tänker -och vill leva i samt strävar efter en världsordning enligt den av Sveriges – och inte minst, Fi, Mp, S, C, L, V´s.

För att ens börja förstå vad som är vad -och varför idag, så måste man se hur vår egen historik är direkt kopplat till idag! Hur dessa istället kommit att ersättas med egna högst ovetenskapliga, i mina ögon vansinniga, teorier är endast det lika förbluffande som en uppfattning av att “historia” stoppades vid ett visst datum -och inte på något vis hänger ihop med – eller fortsätter i samma spår idag. Det finns dock massor av att saker man måste veta om och ha i åtanke för att se en rund boll, ser man inte dessa – eller ens vet om – så kan det lätt bli en “vedertagen sanning” i en hel nation att människans kön är “social konstruktion”, skapad av mannen för att förtrycka kvinnan… Det mest ironiska med detta, som det också är läskigt skrämmande liksom ett kvitto för ignoransen vi lever i samt med, är att de som av dessa extrema krafter försvaras och bortförklaras allra mest – också är de som inte allt för sällan anses vara de mest “otrogna” som måste dö för sina hädelser -och brinna i “Helveteselden”, i all evighet.

Återigen talas det b.la. om IS eller religiös radikalisering som något nytt fenomen, detta har varit i 1400 år – sedan hela mitt liv i Stockholms invandrartäta områden. Sedan kanske namnen förändras… Men ideologin, synsätt, tankesätt liksom värderingar och den ultimata mänskliga förebilden kvarstår. Sällan har det varnande ordspråket kanske passat in bättre, av att de som inte lär av historien – är dömda återuppleva den. Man måste förstå -och veta om vad som är vad, tillsammans med historiken för att ens kunna börja varför det råder rätt stora värderingsskillnader liksom synsätt -och trosuppfattningar mellan öst och väst. Skillnaderna mellan samtliga religiösa världar och hur dessa inte alls behöver se på en fotboll, kvinna, klädsel, förbud, brott och straff med samma eller ens liknande ögon. Världen började inte med MP´s intåg i Sveriges riksdag eller födseln av Gudrun Schyman. Däremot började Sverige kanske att vakna upp sakta men säkert med SD´s intåg. Det kanske mest grundläggande många bortser ifrån, eller inte ens vet om, är frågan om “tolkning”. Trots troendet på samma Gud existerar tre olika religiösa skrifter, Judendomens Tora, Kristendomens Bibeln och Islams Koranen. Man talar ofta om hur dessa “tolkas”.

Medan Toran (Första testamentet) och Bibeln (Andra testamentet) är skrivna av flera olika “författare” – Apostlar – genom flera år. Ibland 1-200 år efter Jesus vandrade på jordens yta. Evangelierna skrivs mer i termer av budord från de olika “författarna”/ apostlarna och uppmaningar om hur man bör leva för att följa Gud. Enligt vissa blev detta dock “fel”, då snarare Jesus och hans Mor – Moder Maria – började att dyrkas och tillbedjas. Vilket gjorde så att “Gud” sände ett sista sändebud – “den sista Profeten”,  Profeten Mohammed, till mänskligheten för att “korrigera” misstagen. Dock skiljer sig Koranen rätt så avsevärt ifrån de två tidigare skrifterna, då Koranen endast är författad av en person, under dennes livstid – Profeten Mohammed. I Koranen existerar snarare konkreta uppmaningar och direkta lagar. Sharia ex. Vilka inte endast dikterar lagar av “publik” karaktär för hela samhällen att leva utefter liksom dess brott & straff. Men även personliga trosuppfattningar samt hur religionens följare ska leva, tänka samt agera på det personliga planet. Vilket också ger mindre utrymme för egna tolkningar. För det andra anses jordelivet som endast som en “passage”, likt en “prövande korridor” till det verkliga och “riktiga” livet – livet efter detta. Beroende på hur man lever sitt liv, tänker, agerar -och följer Koranens lagar b.l.a så hamnar man antingen i “helveteselden” eller i “himlens paradis”.

Länge har rätt så många, utan att kunna förstå varför, samt snarare tyckt synd om personer som är villiga att dö för “sin sak/ kamp” (Jihad) eller frivilligt bli “självmordsbombare” -och lagt skulden på det egna svenska/ västerländska samhället. Enligt deras tro är en sådan död den ultimata döden – där portarna till “himmelens paradis” står vidöppna för de i samma ögonblick som livet släcks här. Detta, alldeles oavsett om de hade rosa ute-gym på sina gårdar, 15 fritidsgårdar, blivit skuldsanerade av staten, fått bostäder, arbeten samt körkort -och/ eller fått åka på värstingresor till Västindien eller Sälen. Det talas då om “Moderata” kontra “extrema”… vad “moderata” dock är per definition är det få som vet, i alla fall mig veterligen – när jag frågat – en mängd troende praktiserande Muslimer vad detta är, så skrattar de inte sällan åt uttrycket, som icke Muslimer (!) har kommit på. Tillsammans med att de ansett uttrycket vara rätt så ignorant, har de också konstaterat samma budskap: “Man kan inte vara Muslim, och inte tro på -eller vilja leva under Sharia. Det är Guds lag!”

I min mening skulle tre politiker för ett Riksdagsparti i Sverige anses vara “moderata”, varav två stycken i partiledningen samt en som ordförande i en stadsdelsnämnd? Ingen ville ta kvinnor i hand -och såg gärna separata badtider i badhusens Sverige, år 2016… Eller skyller på Sverige och det svenska samhället för att många – redan för över 8 år sedan, dvs långt innan IS – rekryterades i Sverige -och anslöt sig till islamistiska terrororganisationer.
-“Problemet är dock inte att de åker dit, utan att de inte har tillräckliga möjligheter att leva med ett hopp om en bättre framtid här. De måste ges yrkesutbildning – det är vårt problem och ska inte skyllas på islam eller ungdomarna själva!” – Mp´s Ordförande i Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd. (Demokratidebatt i Tensta – 8 oktober, 2009)

Så svidande pinsam är alltså ignoransen, okunskapen -och naiviteten inom Sveriges och världens “första feministiska regering”. Där man inte ens kan se eller förstå “vad som är vad” – om det så står mitt framför ögonen, eller rent av går emot de egna värderingarna på fråga efter fråga. När man dock ser egna teorier före en biologisk, naturlig, mänsklig liksom religiös verklighet så blir det mer förståeligt. Vilket rätt mycket annat också blir, om man vet om -och ser den!

När Profeten Mohammed avslöjade sina uppenbarelser Han fick från Ängeln Gabriel, tidigt 600-tal där Ängeln Gabriel förklarade Profeten Mohammed vara den sista Profeten började Han således att predika den för tiden nya religionen i sin hemstad, Medina, gentemot vänner, grannar & familj. Profeten Mohammed försökte under 12 år att sprida sin religion och vinna följare till den. Allting skedde ej på en natt, utan det tog över ett decennium innan Han bestämde sig för att åka till Mecka – som för tiden var både en Judisk dominerad stad och ett handelscenter i den arabiska världen. Acceptens där gav givetvis både status, acceptens & inflytande. Till en början och gissningsvis för att vinna första lyssnande öron hänvisades också delar ur gamla testamentet. Likheterna mellan Islam och Judendomen – men även Kristendomen på sina håll – är trots allt rätt lika. Samtliga religioner tror på samma Gud. Vare sig Judendomen eller Islam tillåter ätande av gris, fastar på sina högtidsdagar samt ber flera gånger om dagen.

För tiden talades det också gott om “Människor / följarna av “Boken” (People of the Book – Alltså, Bibeln). När folket av Boken dock inte accepterade Profeten vara den sista Profeten eller Hans nya lära, vände Han med följare sig emot dessa istället. Med detta -och från denna punkt kan kanske sägas att Islam gick ifrån att vara en spirituell religiös lära till att även inneha en politisk roll samt synsätt med politiska intressen. Detta alltså efter året av “Hijra”. Judar liksom Kristna blev “Dhimmi”. En “andra klassens” folk, invånare samt medborgare. De fick välja mellan att betala en skyddsskatt, kallad “Jizya” eller konvertera för att inte dö i de Islamska samhällena/ nationerna. Kristna eller Judar fick ej utöva sina religioner offentligt eller bygga tempel/ kyrkor. Denna skatt betalades en gång i månaden, där samtliga samlades offentligt för att betala till “Mullan”. Inte allt för sällan gavs ett form av halsband för Kristna och Judar att bära, för att visa man hade betalat sin “skydd-skatt”.

Judar & Kristna ansågs vara orena och Islam expanderade samt växte. Allt fler blev “Dhimmi” och fick betala eller konverterade. “Dhimmis” gavs också identifierbara kläder. En skrämmande missuppfattning och okunskap finns att det var Nazityskland som införde den gula David-stjärnan för Judar att bära. “Badge of shame”. Det är en uppfinning av den andre Kalifen, Al-Muttawakkil av Irak – (nuvarande Irak) som införde denna för Judar att bära under (redan) 900-talet för människor att se vem som var vad och vem som var en “andra klassens folk”. Islam fortsatte att expandera -och nådde hela vägen till Jerusalem. Påven av Rom vaknade inte upp en dag och inte hade någonting att göra, kom på idén att konvertera Muslimer till Kristendomen i Jerusalem – utan visste mycket vad vi inte ens vet idag och såg det som att Kristna måste resa sig för att befria sitt folk och den heliga staden. Där Kristna kyrkklockor hade tystnat, vilket drog igång korstågen. Givetvis finns två sidor av vem som gjorde vad under dessa korståg, det är dock en helt annan sak där i mina ögon ingen av sidorna var bättre än någon annan gällande dagens (!) synsätt av “tolerans, religionsfrihet och demokrati”.

De lyckades ta tillbaka staden och hålla i den i mindre än 100 år. Innan den berömde och genialiske Muslimske Krigsherren, Selah’edînê Eyubî (Saladin) lyckades ta tillbaka staden under Islamiskt kontroll. Under 300 år försökte nya korståg återerövra, men lyckades inte. Jerusalem förblev i Islams kontroll fram tills…1973 (!) och bildandet av staten Israel. Vid år 1300 upphörde korstågen, man kunde helt enkelt inte besegra Islam. Islam å andra sidan fortsatte både självsäkrare och betydligt mer ohindrat att expandera, när inte ens Påvens arméer kunde rå sig på de var saken klar vems trosuppfattning som skydde vilka. Islam nåde hela vägen till Europa, Indien och Kina. De bytte namn på Spanien till Andalusien – vilket också parallellt med detta måste förstås, allt fler konverterade, betalade skyddskatt eller mördades, fördrevs samt förslavades. På så vis expanderade det Islamska imperiet. Även svenska Vikingar, apropå den ignoranta synen av att Svenskar “inte har någon egen kultur eller identitet”, kände sig även så pass hotade att de år 844 genomförde räder emot Andalusien (Spanien) och emot städerna Cadiz samt Medina, tills en islamistisk mottack drev de tillbaka. (Vikingarna var dock, endast för kännedom, tillsammans med Romarna själva grundarna av dagens Europa – sådan är Sveriges kultur, identitet & rötter!)

Islam expanderade till den grad och fram tills att de stoppades i ett slag som kom att bli känt för historiens största kavallerislag – slagen om Wien, år 1683… Datumet? 9/11!Alltså ingen datum som är plockat ur någon som helst luft… den är datumet för när den Islamska invasionen och expansionen av världen upphörde -och började tryckas tillbaka mot Mellanöstern och Nordafrika. Tills dess hade Islam erövrat mer av jordens yta än vad självaste Romarriket ens gjorde under sin storhetstid. Mellan 1600 – 1800 upplevde dock Europa även en industrialiserad revolution. Plötsligt uppfanns produkter -och såldes via löpande band. Vilket också gav pengar att finansiera starka arméer, för att trycka tillbaka Islam. På så vis kunde de också stoppa dess fortsatta invasion och expansion av Europa utanför portarna till Wien.

Islam trycktes tillbaka och inte först år 1924 avslutades det Islamska imperiet – av Turkiets sekulära president, Attaturk. Som såg nationen före religionen (sekulär) och gav kvinnor rösträtt, rätten att välja sin egen man samt att utbilda sig. Han förbjöd “hijab” och även att män skulle bära skägg. I dagens Sverige skulle han klassats som “rasist”… man kan dock fråga rätt många Turkar vad de anser om den saken. Attaturk blev så hatad av religiöst troende Muslimer att han ansågs samt kallades för att vara en “Judisk agent”. När Islamiska imperiet avslutades 1924, hade den existerat de senaste ca 1400 åren! Men avslutades inte ens för mer än 100 år sedan…  Vid tiden hade ca – 270 miljoner – människor mördats under expansionen. De hade inte massförstörelsevapen, utan samtliga “av svärdet”.

Hur många kan ens denna historik, hur många som lever i dagens utveckling av parallellsamhällen, påtryckande lagar och regler som skall förändras för att anpassa en religion mer än vad den är skriven i en nations lagbok ser ens någonting av detta mer än en naiv uppfattning om att alla människor tänker, tycker, lever samt vill precis samma sak som den “svenska godhetsnormen”? Fråga i princip vilken högstadieungdom som helst om andra världskriget, och de ser denna historiska händelse som forntida historia man inte vet någonting om. Trots det går överlevare bland oss… Från 1999- till idag har jag träffat hundratusentals skolelever över hela Skandinavien – jag kan räkna på mina 2 händer hur många som ens visste om varför vi firar Midsommarafton. Vi är så fullständigt ignoranta och utan den kunskapen, blir snarare teorier från Fi eller Mp högst verkliga. B.la den att kön skulle vara en social konstruktion, snarare än en biologisk verklighet skapad av naturen -och inte SD…

Samtidigt vet döttrar och söner av Islam varenda dag i sin historia, de lever väl med vetskapen om vad, när hur och varför. Vi står som nyttiga idioter, fullkomligt frågandes -och beskyddande mot allt det vi säger oss vara emot till och med. Sverige misslyckas tyvärr kapitalt -och länge har misslyckats med att lära ut den egna historien och ersätter denna med – egna teorier – från extrema manshatare och diverse könsexperiment i skolor som man kommer på för dagen, verkar låta bra och passa in i vad som är “korrekt”. Den totala naiviteten från 1924 av att ett kalifat aldrig skulle återuppstå, eller att historien skulle återuppstå i Europa sitter kanske som starkast i Sverige – utan att ens veta om den. Det är inte “antirasism” – det är en total nonchalans, ignorans som det är oansvarigt. Tycker man endast att detta är “för långt att läsa”, är det kanske ett bevis på just detta. 1942 hoppade 18 åringar ur flygplan för att rädda Europa från extremistiska influenser – idag blir 18 åringar (som engagerar sig politiskt, om de nu gör det) t.o.m kränkta “åt” folk som inte ens blir kränkta. Ledare för ett politiskt ungdomsförbund vars moderparti sitter i Sveriges riksdag vill vara med i TV-dokusåpor som “Paradise hotell” -och applåderas vår Kulturminister för “bedriften”. Ingen av dessa två har dock någon aning om hur många tusentals i Sverige som ser ett helt annat “paradis” framför sig.

Trots tanken om att ett kalifat inte skulle återuppstå, eller att värderingsskillnader aldrig igen skulle komma att påverka eller spegla och befästas i vare sig det Svenska samhället som på den Europeiska kontinenten – skedde två stora saker i vår omvärld under det senaste århundradet, som man inte heller verkar väga in i den fortsatta naiva tanken.
1 – Oljan fanns i Saudiarabien och 2 –  Ayatolla Khomeini kom till makten 1979. Omvärlden nationaliserade oljan tillhöra SA, vilket gav den Islamska världen både pengar, status, makt och världsligt inflytande – Islam explodera åter in på den världsliga arenan. Nu med ess i armen som hela världen efterfrågade -och var i behov utav. Den stora (själv)förnekelsen som nästan blir pinsamt kan höras när det sägs att “Wahhabister exporterar wahhabismen”. Vet man ens vad “Wahhabism” är, vad de står för och vilka de är…?

De bär på namnet efter Muhammad ibn Abd al Wahhab, de utgör ingen “sekt av Islam”. Utan följer Islams autentiska lära efter Profeten Mohammed, så som Han sägs leva utefter samt förespråka religionen. Bokstavligen! Ignoransen blir lika total när man t.o.m hör “etablerade politiker” men även media använda uttrycket, “Bokstavsföljare/ troende” –  Med i en andra mening, mena att de inte skulle vara sanna följare av Islam… Därav kan ingen av oss icke-troende Muslimer, som anses vara “orena/ otrogna” ens sätta vår fot i den heliga staden Mecka. Vem tänker ens på att Al-Qaeda refererade till SA som ett av Allah mest välsignade land? Då de efterlever kanske Profetens Mohammes lära och Guds lagar över hela samhället. Till vilket vår egen (S)tatsminister åker, för att inte slå ner på offentliga avrättningar, kvinnoförtryck och förföljelser på oliktänkande – utan buga inför -och “vägra sätta etiketter på” detsamma. 

Idag pratar vi i Sverige – inte minst vår (samma) (S)tatsminister om IS som om de vore ett nytt fenomen och står helt chockade inför hur de lyckades bli så stora under så kort period. Hur de lyckades återskapa sitt kalifat och erövrade två stora nationer samt raderade dess gränser. I Sverige är vi för ignoranta samt obildade för att ens förstå hälften – utan ser “socioekonomiska faktorer” och “utanförskap” – mao, det svenska samhällets fel och brister – som huvudorsaken. Trots att Sverige är topp 4 landet i världen per capita att “producera & exportera” stridande Jihadister. Det handlar trots allt inte om gängmedlemskap, rån, narkotikabrott eller lokal kriminell verksamhet. Vi kan helt enkelt inte se kopplingen till vad IS gör -och/ eller varför de ens gör det.

Vi står helt blinda inför 2 viktiga faktorer inom Islamistisk krigsföring, inte minst, som man måste förstå.
1 – Lagen av “taqiyya” – vilket innebär att en troende vet sig bli förlåten av Gud & Koranen när denne vilseleder, då syftet är att tjäna religionen och dess inflytande.
2 – Föredraget av Al-Hudaybiyyah – där ett exempel från profeten Mohammed där Han attackerade karavaner men insåg sig inte kunna besegra Mecka. Han skrev ett 10 årigt fredsavtal (känns igen…?) med Mecka, under 2 år stärkte han sin armé och byggde upp den – för att två år senare attackera staden, som föll inom 24 timmar… Yassir Arafat som inte ens var Islamist skrev också ett fredsavtal med Israel, s.k. “Oslo-fördraget”, som gav Palestinierna tillbaka mark, fick militären tränad och polisen beväpnade. 8 år sedan deklarerade Arafat den andra Intifadan -och helvetet bröt åter lös. När medier från b.la Egypten eller Jordanien ställde frågan hur han kunde skriva avtal med djävulen? Svarade han endast:
“Minns hudaybiyyah…” Hela den Muslimska världen – från barn, ungdomar till vuxna förstod – precis – vad som menades! Få i väst, i synnerhet det “etablerade Sverige” kanske, förstod nog inte ens häften. Det var alldeles för långt över mångas huvuden. Och med tanke på den ignorans vi står inför, så skulle jag inte ens bli förvånad om man till och med fick “hudaybiyyah” till att vara något “förtryckande” mot den Islamska världen -och därmed rättfärdigat.

77% av människorna i världens topp-5 Muslimska länder fick år 2013 svara på två frågor, dvs innan IS…  (Länderna var Indonesien (endast där 204 miljoner), Pakistan, Egypten, Nigeria samt Bangladesh.)
1 – Vill man se Sharia (Guds lag) som nationens lagar?
2 – Vill man se ett Kalifat?
77% av vad väst kallar för “moderata muslimer” svarade alltså ja på båda frågor -det är den sanna “researchen”, inte Mp, S, Fi´s teorier eller Aftonbladet, Lena Melins analyser samt världsåskådning. Problemet är bara att när luckor uppstår av okunskap, ignorans och galna uppfattningar av vad som är vad, så kan dessa luckor också fyllas med att b.l.a dessa talar om precis detta. De som inte håller med, lyssnar till dessa eller säger emot – är intoleranta och har genast “skeva människosyner”…
Så då blir det väldigt intressant att höra vad dessa miljoner på miljoner av “moderata muslimer” skulle “vara”? Har man lyckats läsa detta ändå hit, så har kanske några min iaf satt någonting som flera av av ledare, nyheter, föreläsningar, skolor, information i Sverige aldrig gjort! Men det är egentligen en väldigt enkel matematik – om man har öppenheten att bortse från sin egen identitetspolitik gå före historik. Framtiden är dock byggd på historien -och man måste se vart man kommer ifrån, även för att veta vart -och hur man ska navigera… Med detta kan endast en enkel fråga ställas, mot tron om att samtliga som anländer från MENA länderna till Europa antingen vill leva liberala jämställda feminister eller förändras/ byter synsätt och “får” nya värderingar (utan att ens någon nämnvärd integrationspolitik existerat under decennier – där kritik är “rasism”…) vid första andetaget på svensk mark…

Om ex. Gudrun Schyman, Stefan Löfvén, Fridolin eller Åsa Romson skulle flytta till Saudiarabien (Vilket är osannolikt då ingen ens vill bo i Stockholms yttre västra förorter, än mindre då SA troligen?), skulle dessa då överge sina “feministiska” synsätt & värderingar vid första andetaget på SA mark? Om inte, varför? Varför skulle då människor, som kan sin historik, vuxit upp med den läran, levt med densamma hela sina liv samt ser den som mer absolut än dessa 4 feminismen -och som präglat deras alla livsval – snarare än anamma teorier – “byta ut” sina? Eller, tycker Fi, V, S och Mp – inte minst – att de svenska värderingarna samt normerna är världsligt överlägsna allt och alla andra? Dvs, å ena sidan “tänka normbrytande – å andra sidan, ska dock deras egna svenska normer av feminism, könsneutralitet och andra vänster analyser samt teorier – som kommit att bli svenska vedertagna “normer” man inte får säga emot speciellt högt inte brytas emot…?

Om de dessutom ser sig själva vara “normkritiska”,  i synnerhet emot “patriarkala normer” så är troligen den svenske vita mannen en av världens mest jämställt feministiska. Normbrytande vore framförallt att kritiskt granska normer inom Islam och hur dessa står sig emot både Sverige, det svenska samhället, Svenska normer, demokrati, jämställdhet, yttrandefrihet, religionsfrihet -och svenska (samhälls)värderingar. Men inte minst – hur de normerna står sig emot de själva och den politik de för samt deras teorier som vedertagna sanningar? Möjligen kan den totala bristen på att “tänka normkritiskt” baserat på hudfärger -och emot andra bakgrunder också besvara varför Sverige i synnerhet varit så pass tillmötesgående, blivit ett näste och en fristad för jihadister i Världen och rent av en belönande “etablerad” politik & nation gentemot dessa, som b.l.a skuldsanerar skulder till svenska staten – möjligen efter ha tagit lån för att åka ned och beväpnat strida emot inte endast Sverige och Hennes medborgare samt folk. Utan precis allting både Sverige och Hennes söner samt döttrar byggt upp, står för, är -och vill vara.

Vi har idag över 200 utanförskapsområden, varav stadigt växande antal parallella samhällen till det Svenska – på 90 talet fanns 3, utanförskapsområden. Dessa ansågs redan då vara 3 för många, trots att de inte utgjorde parallella samhällen med egna lagar och regler till det Svenska samhället samt Hennes lagar & regler. När ska Sverige börja tänka “normkritiskt” – på riktigt? Och även i den frågan vara “emot” 180 grader och basera samt slå ned på “vad som är vad” snarare än “vem som är/ gör vad” -och dennes hudfärg samt bakgrund? För faktum är att det trots allt är svårt att vara (bokstavs)troende, men inte vilja se sin Guds lagar & regler samt Hans sändebuds ord stå över precis allt och alla. Jag trodde även detta var självklart på en lågstadienivå – världen över. Men på de mest kritiska som viktigaste frågor samt områden för ett folkvalt demokratiskt, öppet, tolerant samhälle med religions, yttrande -och åsiktsfrihet har det kritiska tänkandet helt varit av. Istället har leksaker på hyllor, målarfärger och hur män sitter på bussar kommit att bli de stora frågorna i Sverige för jämställdhet samt “kvinnors fri -och rättigheter”!

Dela & Diskutera:
Share

by ·0 Comments

Jag har en son och en dotter, i tider – i Sverige – där förvirringen i mina ögon kanske är som allra störst när det kommer till ”könsroller” och alla skall vara ”könsneutral”, få bestämma sitt eget kön själv samt vem eller hur ”man vill” vara. Jag kan nästan se min mormor vända sig i sin grav, liksom jag kan höra hopplösa skratten eka från – inte minst – rätt så många med utländsk bakgrund eller boende utanför vårt lilla sagoland. Eller egentligen endast ”utanför tullarna” till centrala Stockholm. Egentligen har jag personligen inga som helst problem med att människor både får som kan definiera sina egna kön. Dvs, om någon föddes till kvinna, men känner sig som en man eller tvärtom. Flertalet har också genomgått könsbyten –och operationer. Precis på samma vis kan det då heller inte vara något minsta fel, eller än mindre ”hatiskt”, att faktiskt vilja definiera sig likt det kön man föddes till. Jag, exempelvis som en man.

Lägger inte djupare analyser än så, utan att endast beklagande bekräfta vart fokus i Sverige läggs när man talar om ”jämställdhet” och det ”öppna” samhället, men aldrig om ex. gentlemannaideal – som i mina ögon, de facto, likt ytterst få saker respekterar kvinnan genom en genuin respekt – inte i en tro om att ”hon inte kan” och därav måste ”kvoteras” in… Helt tvärtom – en mentalitet, uppförandekod som hållning som faktiskt beter sig på ett sätt med en underton av att hon klarar av precis allting, troligen både mer samt är starkare, smartare, intelligentare samt vassare än mannen på flera sätt och vis.

Ett ideal, inställning & tankesätt hos en man som – kanske allra främst gentemot ”sin egen” kvinna han träffar/ lever med – i mina ögon utgör det både viktiga som bevisliga dagliga tecken på hans uppskattning, respekt -och tacksamhet gentemot kvinnan! Som, ur många avseenden utgör den motiverande, inspirerande samt starkaste röda tråden som plattformen genom livet. Inte minst hans.

Jag vet inte hur många män som totalt rasat ihop och inte kan gå en meter när kvinnan väl väljer att lämna, trots att de levt flera år under föreställningen att det är hon som inte kan leva utan honom. Istället ser man hur han på alla tänkbara vis inte ens kan släppa taget –och rasar fullständigt.

Av rätt många kvinnor jag träffat samt talat med genom åren vet jag inte någon som vare sig inte skulle uppskatta bli bemött av ett gentlemannaideal – än mindre ta illa upp för det. Desto fler ”vågar” dock knappt säga detta, då det i dagens samhälle och klimat inte skulle anses vara ”jämställt”. Tyvärr finns rätt så många av de som ser ”gentlemannaideal” (trots allt endast är ett samlingsnamn) vara något kvinnoförtryckande och förlegat. De ser alltså ideal av ren och skär uppskattning och respekt vara ”förlegat” och respektlöst…

Det är trots allt dessa ideal och synsätt som kan ställas i en direkt kontrast till –och genast utmana inte minst de allt växande och i samhället befästa kulturella som religiösa värderingsskillnader, vilka direkt förtrycker kvinnan – könsstympar, hederskulturer, tvingas till bortgifte, hårt kontrolleras samt inte får vare sig ta ett steg eller tänka själv. Dessa skeva synsätt och förtryckande odemokratiska värderingar utmanas inte av vilka färger dagisbarn i Sverige väljer att rita med. Eller om min son tvingas leka med dockor medan min flicka tvingas sättas ned framför tv-spelet. Det hjälper inte det minsta, mer än vad det sätter högst egna personliga intressen och värderingar.

Inte heller spelar det någon som helst roll vilka leksaker som finns i kill –respektive tjejavdelningar i leks affärerna. Respektlöshet, jämställdhet och kvinnoförakt är någonting – helt annat! Men ändå är det dessa saker, tillsammans med hur bredbent (svenska vita) män sitter på tunnelbanan, som blir det viktigaste att prata om, tänka på samt för dagis och skolor att agera inom ramen för ”kvinnofrid”, ”jämställdhet” & ”könsneutralitet”.

Så hur är det då jag fostrar mina barn (min dotter och min son) till? Samt fullständigt bortser ifrån att hon – av helt egen smak – älskar färgen rosa eller att han – av helt eget intresse – älskar sitt tv-spel? För det allra första är min direkta uppmaning till alla pappor att sätta ett hiskligt gott exempel, vara sin dotters första kärlek – sätta den standarden av uppskattning, respekt, kärlek, sedd, hörd -och prioriterad – vilken hon kommer döma alla män – och inte se sig bli behandlad eller ens sedd på något ”mindre”, annat – eller lägre vis. Han – inte behandla, se på eller vara på annat vis.

Min dotter behöver lära sig, förstå samt se en stor skillnad på: En man som ser skillnaden på att smickra en kvinna, och att ge (sin kvinna) komplimanger. En man som spenderar pengar på henne, och en man som investerar i –och med henne.

Hon måste lära sig se att en man inser skillnaden mellan att se på en kvinna som ”property” eller (i synnerhet sin egen kvinna) ”properly”. Hon måste lära sig skillnaden mellan en man som lusta efter en kvinna, och en man som älskar (sin kvinna)! Hon behöver lära sig att inse det inte finnas någon man som är någon ”Guds gåva till Kvinnan” – utan snarare att Kvinnan då mer är en livets gåva till honom. Ur flera avseenden.

Sitter dessa – exempel – hos min dotter, så är jag världens lyckligaste både man som far. Alldeles oavsett vilka färger hon ritar med eller vad hon leker med.

På detta behöver vi lära våra söner – min son – att bli de männen som inte endast ser och vet om dessa skillnader – utan lever med de värderingarna 24-7-365!

Sådana är, b.l.a, ”gentlemannaidealen!” och en sann, riktig samt kännbar och verklig respekt gentemot Kvinnan! En kvinna, likt en Lejoninna, behöver aldrig tala om vare sig för mig att hon är en. Lejoninnan ser inte heller alla lejon som någonting “onödigt ont”, än mindre “hatar” de – Tvärtom, de samspelar så väl och respekterar varandra till den grad att de anses härska över såväl savannen som djungeln. Trots, att lejoninnan är den enda i denna värld, som kan få ett lejon att avstå sin egen insinkt av föda…
Men att skrika ut vilka som är (könsneutrala ?) kvinnor (?!) verkar vara det enda som (extrema) feminister fokuserar på att göra…

 

 

 

Dela & Diskutera:
Share

by ·0 Comments

På väg till min lokala affär, över rödgrönblårosa Alliansens berömda torg som de brukar besöka en gång var 4:e år eller när någonting sker som får medial bevakning, för att vinka till dit tvingade lågstadiebarn som tragiskt nog inte behöver veta om vilken nations flagga det är de fått dit tryckta i handen att vifta med. Än mindre har någon aning om vilka dessa “ledare” är -och/ eller för vad och vilka. Men fortfarande, sedan decennier, “ledare” som politiska representanter som ser sig själva göra någonting som de facto endast både Jimmie Åkesson och Paula Bieler har gjort (endast under en halv “mandatperiod”) – Dvs – besöka – livet och människors tillvaro i den segregerade förorten, på egen hand för att genuint få höra deras ofiltrerade syn på saken utan vare sig manus skickade i veckor innan eller halva journalistkåren i släptåg och lika många livvakter. Trots detta faller molnen över Jimmie, Paula och SD. Fascinerande idioti, likaså uppfattning om “vad som är vad”. I synnerhet när ingen annan politisk ledare eller politiskt partiledning i Sverige – på riktigt – har arbetat lika intensivt emot just intolerans och skeva synsätt, än vad SD har gjort. Både internt som extern. Men istället för applåder, möts de av beröringsskräck – detta är kanske höjden av idioti, då en 5-åring kan räkna ut vart SD lika gärna hade kunnat hamna. Mer eller mindre som många andra partier i Sverige som det dock blundas för – odemokratiska liksom ojämställda krafter inom det egna partiet. Krafter som blundar för rasism, intolerans, förtryck och mänskligt lidande helt beroende på “vem” det är som gör detta – inte besitter en nolltolerans gentemot “vad” det är.

Den Svenska uppfattningen kring vad som är “rasism” är så fascinerande världsunik, att den till och med förolämpar rasismens sanna offer världen över genom den mänskliga historien. Vi har “etablerade” partier som ser sig bekämpa rasism – med rasism… Så pass skev är uppfattningen kring vad detta är, att man på riktigt tror att Sverige ens skulle vara i närheten av att ha den mördande förtryckande som fördrivande rasismen som existerar i omvärlden. Inte så länge jag kan minnas iaf, så har flyktingströmmar strömmat ut från Sverige. Däremot har Sverige både tagit emot en del av dess offer -och i processen inte endast sett samtliga vara dess offer, utan även tagit på sig det världsliga ansvaret för all ondska i hela världen. Till den grad att man till och med börjar se Sverige och svenskar som roten till allt ont. Grand hotell säger sig “inte dela SD´s värdegrund”, utan att ens veta om den – men rullar ut röda mattan för en värdegrund som hugger huvudet av människor -och b.la ligger bakom strömmarna. Med ena handen klappas ondskan medhårs, medan den ska mata dess offer och säger sig “vara emot” med andra…

Istället tar man till begrepp som “strukturell rasism”. Sverige och det svenska folket har -och är “strukturell(a) rasism/ rasister”… Då kan man verkligen prata om att vara insnöad i endast landet Sverige, med en skrämmande låg kunskap om världen utanför -och hur den ser ut. Få länder i världen tar emot så mycket invandrare och asyl-flyktingar, i hela världen. I skrivande stund kan vi endast titta på konfliktens närområde – där de knappt tar emot någon, i ett land går det att räkna på ena handen. Men aldrig hörs skrik om “ansvarstagande” till dessa länder från denna “humanitära stormakt”. Istället åker dess ledare (vår statsminister) dit på statsbesök för att indirekt berömma deras offentliga avrättningar och icke demokratiska styre. I hans och resterande “etablerades” värld. Inte ett ord nämns om detta, där det verkligen skulle behövas – istället skriks det åter på hemmaplan mot SD. Förbluffande patetiskt hur såväl ryggraden som kunskapen är större hos en mask…  Ingen land i världen välkomnar heller invandrare eller är så naivt vidöppna för allt främmande, än vad Sverige är. Till den grad att till och med främmande odemokratiska värderingskonflikter -och mentaliteter, såsom hederskulturer, könsstympning, bortgifte och förtryck både har tillåtits, vuxit som befästs i det svenska samhället.

Enligt den “etablerade” uppfattningen är det “rasistiskt” att slå ner på samt kritisera eller gå emot någonting där budbäraren har annan bakgrund än svensk… Men samtidigt tro sig stå upp för “demokrati”. En snabb blick ut i världen så ser man en brinnande värld, där demokratiska värden av b.la. yttrande som åsiktsfriheter är så obefintliga de bara kan bli. Svenska politiska “etablerade” partier går till och med så långt att man dels håller tyst om sexuella masstrakasserier mot det egna folket samt medborgarna, och använder just rasism för att rekrytera personal. Då deras genuina attraktionskraft bland människor med annan bakgrund än svensk – på grund av endast stirrande på torg b.la. – så vill man visa sig vara “mångkulturella” – genom att utesluta det egna folket och direkt använda sig av – rasism… Socialdemokraternas ungdomsförbund, skäms inte heller ens när de sätter upp en skylt med “Inga vita människor tillåtna”. Denna “strukturella rasism” det talas om går snarare emot den egna folket – i det egna landet! Hur kan det vara en “fördel” för att ens hudfärg är annan än vit samt bakgrund annan än svensk? Hos allt från polisen till politiska partier. Skillnaden mot att fördelen ligger i om hudfärgen var vit – är absolut ingen alls! Det pågår en sådan “positiv särbehandling”, vilket man – i Sverige – till och med kan vara helt öppna med och säga mer stolt än skamset – vilket direkt också är “negativ särbehandling” mot andra, i detta fall – det egna folket! Det är kanske dags att vakna nu?

På mitt lokala torg står en – av någon anledning – frustrerad man, som själv väljer att bo i just Sverige. Landet har givit hans föräldrar en fristad som de tydligen var mer än tacksamma för och tog tillvara på. Han, däremot, ser roten i allt ont för egna spruckna drömmar ligga hos – Sverige… Vid en liten påminnelse om att mer än hälften av allt han både gjort och fått hade inte varit möjligt, om det inte vore för Sverige. I det egna hemlandet hade endast detta uttalande på torget lett till frihetsberövande av både honom samt hela hans familj. Till sist, innan även han de facto insåg det svekfulla i att se på Sverige med sådana ögon, så slängdes det nya “rasist-kortet” – högst troligen då det sedan decennier reguljära vid motsägande vare sig inte biter på eller fungerar särskilt bra på mig: “strukturell rasism” och att SD är detsamma, samt lutade sig, ironiskt nog, just emot yttrande och åsiktsfriheten… Jag kallade honom med vänner, kollegor och chefer då också för att vara “kvinnostympande mördare”. Jag lutade mig också emot densamma i sådana fall, men fick höra att man “måste hålla sig till fakta”.

Faktum är, då i sådana fall att mitt konstaterande ligger närmare fakta. Då jag inte har vare sig kunskap eller någon aning om han, någon av hans vänner, kollegor eller chefer de facto skulle vara just detta? Fakta är – fortfarande – att SD inte ens är i närheten av någonting han väljer att kalla oss för att vara. Genast tog jag fram telefonen, bad honom visa vart någonstans i vårt princip -och politikprogram han såg ens röken till att vara något av det han anklagade oss för. Dock hade han svårare att bevisa ingen av hans – inte – var. Slutligen kunde han själv inte heller gå i god för att ingen av de var. Det är, trots allt, inte allt för ovanligt – i Sverige  2017 – och allt fler och fler områden att detta förekommer… Det vet vi båda två! Jag har dock aldrig sett, läst, hört eller det minsta upplevt hans anklagelser under ett helt år arbetande för SD. Dag in -och dag ut, och ett lära kännande av de flesta. SÅ ser verkligheten ut!  Jag kan dock förstå att det måste kännas “kränkande” att bli kallad någonting fult, som man inte är… Och med tanke på inställningen om “allas lika rätt och värde”, så borde de – om några – verkligen leva som man lär.
Idag handlar är det dock, tyvärr så pass odemokratiskt sinnat i vårt land, att “allas lika värde” endast handlar om “alla” de som tycker, tänker, gör och säger precis som en själv.
Resten, är “odemokratiska”… Det är onekligen en slående intelligens och kunskap, där inte ens den egna logiken eller retoriken går ihop -och/ eller runt.

Värst av allt är att vårt land styrs av en regering, dvs landets “ledare”, där en absolut majoritet ser på det precis så. Dessa “ledare” står på ett torg, meter framför invandrare och vinkar, talar i en mikrofon 20 meter ifrån samtliga -och sedan snabbt åker därifrån. Samtidigt som SD både har en Ledare som representanter som själva besöker samma människor i samma invandrartäta segregerade områden, fast i deras egna hem(miljöer) – långt bakom torgen –  för att prata med och lyssna till de på ett personligare plan. För att på riktigt kunna förstå både de samt hur de kan arbeta för en tryggare och bättre tillvaro för dessa, i ett svenskt område och samhälle – men som sedan länge tillåtits köras över helt och idag slitits loss från Sverige, svenska samhället och dess demokratiska, jämställda som öppna värderingar. I områden som svenska (egna!) medborgare – inte minst med annan bakgrund än svensk – tvingas (men lika mycket tillåts) leva under parallella samhällsstrukturer, inte sällan präglade av öppet odemokratiska krafter -och förtryck, där människorna inte ens kan förlita sig på att polisen eller ambulansen anländer.
Vem är då den största “rasisten”…?

Jag hoppas att fler vaknar under 2017 -och ser en Ledare med representanter, som själv(a) ser – hela – landet och besitter en “nolltolerans”, fast på riktigt!
Helt byggd på “vad” som är odemokratiskt -och ont för landet, Hennes folk, samhällen som medborgare – och inte smeker, belönar och favoriserar “vem” som utgör ett hot emot vare sig landet, Hennes samhällen, folk som medborgare! – Alldeles oavsett hud -och hårfärg, bakgrund och/ eller trosuppfattning!
God(a) fortsättning(ar)!

Dela & Diskutera:
Share

by ·0 Comments

I en debattartikel skriver Babak Behdjou i Expressen att det är viktiga att – prata om – situationen i (norra) järva, än vem som kallades för “husblatte”. Bara det faktum att vänsterpolitiker som trott sig vara förortens älskade förkämpar vaknar upp till en verklighet där de står – jämlika – med de flesta andra politiker är lite komiskt i sig. Riksdagspolitiker blir alltså “kränkta” för att kallas “husblatte”. Det sätter lite fingret på det viktigaste för dessa inte vara att leda rätt – utan att älskas av alla. Även de som vare sig inte bidrar med det minsta till vare det egna livet åt något håll men ska tala om hur detta skall levas, tyckas och tänkas. Eller till nationen, det svenska samhället eller demokratin detta skall levas -och tillåtas i. Jag kan dock förstå synsättet som han har – enbart på grund av “socioekonomiska” aspekter har flera av dessa områden gått från integrerade områden – utanförskap – segregation – segregation i segregationen -och nu, slutligen parallella samhällen till det svenska, med egna lagar, regler, förhållningssätt samt värderingar.

Det finns dock väldigt lite med dessa områden som är normalt, ställt mot Sverige och det svenska samhället – där Sverige är mer svårfunnet än hört, sett eller upplevt. Även i denna debattartikel, som för en gångs skull hade kunnat slå huvudet på spiken när man ändå påtalar b.la. även denne statsministerns totala tystnad gentemot områdena, lämnas den enorma elefanten i rummet fullständigt oberörd och återigen kan offerkoftan tas fram, där det svenska samhället står som roten till allt ont. Inte minst då regeringen skall erkänna en nationell kris. Så långt är jag med, dock skiljer jag mig av orsaker… enligt debattartikelns orsaker pga “strukturell diskriminering”. Enligt min mening – det finns inget land eller samhälle i världen som har tagit emot, välkomnat, behandlat samt accepterat invandrare samt främmande kulturer som synsätt enligt det sätt Sverige har gjort. Det är nästintill en förolämpning påtala Sverige, samhället eller svenskar vara det minsta “rasistiska”. Vilket land i världen har – tvärtom – varit så naivt välkomnande, att även de mest konfliktfyllda värderingsskillnader både har accepterats, befästs -och idag efterlevs både öppet som stolt i område efter område?

Gäller den strukturella diskrimineringen då arbetsmarknaden? Tillsammans med denna naivt och kontraproduktivt öppna och välkomnande uppfattning har landet genom decennier också burit på en lika världsunik uppfattning kring vad som är “rasism” – där har all kritik, krav om anpassning samt språk setts vara “rasism”… Givetvis handlar företag och arbetsmarknaden om en sak i huvudsak, ekonomi. För att kunna arbeta i vilket land som helst krävs språkkunskaper, det är inte ett samhälles ansvar att människor skall lära sig det landets språk -helt tvärtom.
Utan språket eller att vara en del av det svenska samhället med allt vad det innebär är vägen till ett socialt som isolerat handikapp betydligt närmare än den till arbetsmarknaden. Det är en lika enkel logik som det är sunt förnuft. Jag som ägare av vilket företag som helst eller chef på dagis vill att mina anställda skall kunna läsa, skriva, förstå samt kommunicera. Liksom föräldrar skall veta om vilka vuxna det är som passar deras barn om dagarna. Svårare än så, är det faktiskt inte. Inte märkligare heller. Då författaren tydligen är uppväxt på våra barndomens gator vet han också om alla de miljarder som har pumpats in under decennier, för de “socioekonomiska faktorer” endast i sikte.

Dock har inte rosa utegym, idrottsanläggningar för olympiska spel på varenda gård med både strålkastare och (press)läktare hjälpt, lika lite som värstingresor för de allra värsta till både Sälen som Västindien. Inte heller skulle gratis årskort på SL – vilket rödgröna i Rinkeby-Kista föreslog – SJ eller SAS göra situationen det minsta bättre för att “bryta segregationen”. Situationen liksom områdena och parallellsamhällena har endast blivit allt värre och värre – allt detta, plus alla tänkbara arbetsmarknadsprojekt och satsningar har gjorts kastats i sjön under decennier. Men aldrig har dock den allt växande elefanten vågats titta på – än mindre nämnts. Inte ett ord någonstans om det egna ansvaret, krav, anpassning och konsekvenser bland människor. Som uppväxt där vet troligen han liksom mig att det är långt ifrån synd om alla, här i Sverige, mer än vad det är -och alltid har varit bekvämt. Där rasist-kortet alltid ligger som ett ess i ärmen när den egna viljan inte går ens håll.

Det är trots allt inte i några andra områden, av “svenskar”, där det skett 22 mord på 2 år – inget annat område står trots allt för mer än 10 procent av allt dödande i Sverige och 40 procent av allt dödande i Stockholm. Det är i norra järva! I debattartikeln kan man nästa tro samma sak kan ske på Möja, Lidingö eller på Vaxholm. Det är trots allt inte “vanligt” i Sverige att människor direkt förbjuds deltaga i demokratiska val precis utanför sin lokala röststuga, inte vare sig kan eller vill fira sina egna traditioner i de egna hemmen. Det är – ännu – inte allt för vanligt att människor i svenska bostadsområden vare sig kan räkna med ambulans, brandkår eller polis samt helt kapitulerar inför helt andra värderingar, livsstilar som synsätt än svenska. Vad som däremot är vanligt att dubbelt så många fler och våldsammare konflikter uppstår när dessa synsätt, värderingar som trosuppfattningar utmanas samt kolliderar i konflikter av religiösa, etniska, kulturella som nationella orsaker. Vilket är orsaker, intolerans, rasism och hat som under decennier har fått växa, befästas och ökat – år för år. Lägg därtill på den frustration som kommer med socioekonomiska aspekter, och som existerade långt innan, samt den gäng -och territoriella våldsromantiserade mentalitet – som har rådigt lika länge i områdena, så är matematiken precis lika lättuträknad.
Idag ligger lilla Sverige trots allt topp 4:a i världen på att “producera”  stridande jihadister, på detta inte tro att världens konflikter skulle kännas av i våra invandrartäta områden – i synnerhet länder där flyktingar anlänt ifrån, är inte endast naivt gentemot det egna landet – det är svekfullt.

Ställt emot Sverige och det svenska samhället är det få saker med dessa områden och allting i dessa som är “normalt”. Många människor har, precis som artikelförfattaren själv, valt att lämna dessa områden. Vilket jag nu till slut också kommer att göra. Andra som inte har den möjligheten kapitulerar inte sällan -och lever mer tysta under parallella strukturer till det svenska samhället, som påminner mer om ett samhälle i Asien eller Mellanöstern och allt vad det innebär, än ett i Sverige.  Men vad man aldrig pratar om är alla de människor i dessa områden som direkt eller indirekt stärker både segregationen och bidrar till parallella strukturer samt rent av värderingsskillnaderna -och konflikterna. Det är inte endast 16-17 åriga pojkar som saknar sin 5:e fritidsgård och därav bär vapen, som förbjuder kvinnor att på egen hand besöka det lokala caféet eller inte riskera bli “stoppad” när hon går i sitt eget bostadsområde på egen hand. Än värre om hon dessutom går “fel” klädd. Vart finns de – (äldre) männens – och alla de människornas ansvar ansvar i allt detta? Existerar det överhuvudtaget, eller ska vi fortsätta låtsas som att det är 15-åringar som saknar fritidsgårdar och behöver få åka till Västindien för att “lära sig” – i Sverige belönas och skyddas allt och alla vi säger oss vara “emot” samt ha “nolltolerans” inför.
Jag trodde att vi skulle – prata om – situationen i Norra Järva, som artikelförfattaren uppmanar till. Men precis som statsministern gör, som får denna uppmaning om att “tala om”, så sprakar även denna debattartikel in öppna dörrar -och missar att se elefanten i rummet den också. Det är tyvärr så, på den nivån -och med detta exakt endast fokus samtalen har förts de senaste decennier.

– En god “humanitär stormakt” i världen, helt enkelt. I alla fall enligt nuvarande rödgrön(rosa) regerings uppfattning och syn på vad detta är.

Dela & Diskutera:
Share