Terrordåden i Bryssel – Väcker den svenska skönhetssömnen eller somnar om?

Likheterna mellan Belgien och Sverige är säkert många, en av de kanske största är vilket näste både länder har varit för jihadister att betydligt lättare att gömma sig, rekrytera, propagera samt växa än i andra länder i Europa i allmänhet. Mellanöstern i synnerhet! Statsministern höll idag presskonferens efter dagens terrordåd i Bryssel, dock var det ingenting nytt som Löfvén som pratade om eller om regeringen ser på någonting med andra ögon. En journalist reagerade på detsamma och sade precis likadant, det Statsministern säger nu är vad som sagts sedan länge…
Sverige, tillsammans med Belgien, är tillsammans med Jordanien och Tunisien de länder i världen som “producerar” flest jihadister till konflikten i Syrien. Belgien, precis som Sverige, har dels haft fler terrordåd – senast 2014 – men är också ett land där många signaler, ledtrådar samt vägar lett till efter terrordåd. Sverige verkar helt tro sig vara immuna emot terrordåd, kanske beror denna skrämmande och slående naivitet på att avstånden mellan de i åratal allt fler samt växande segregerade områdena helt isolerats ifrån det övriga samhället?

Där varken svenska politiker, media eller myndigheter vare sig vill eller knappt kan vistas. Varken DO, självaste Diskrimineringsombudsmannen, ville flytta till ett område samtidigt som polisen saknar såväl auktoritet som inflytande. Deras närvaro provocerar ofta mer än vad den tryggar. Möjligen kan detta också bero på -och vara resultatet av en lika naiv och nonchalant syn genom åren där samhällets hand tagits ifrån områdena, samtidigt som den enda samhällsrepresentativa närvaron bestått av en ofta okunnig och rädd socialtjänst, samt polisens trakasserande blickar. Resultatet av flera års blundande, en mottagning av nyanlända och koncentrerande av dessa tillsammans med låginkomsttagare samt socialtjänstens brukare till egna områden, som snabbt fallit i utanförskap, utan någon som helst integrationspolitik alls att tala om har också lett till parallella samhällen. Inte minst, vetskapen av att dessa är fullt möjliga – vilket också går hand i hand med den obefintliga respekten för Sverige och det svenska.

Utanförskapet har hela tiden fortsatt att flytta in – men de som varit en del av samhället och samhället självt, flyttat ut! Till en början var det svenskfödda som lämnade områdena, tills dess att såväl svenska språket, levnadssätten och folket var mer sällsynt än vanligt. Idag handlar det mer om religiösa trosuppfattningar, lagar och regler som leder till motsättningar där “gårdagens” invandrare samt de med andra trosuppfattningar flyttar ut. Endast jag själv vet om fem fall av familjer som valt att åter flytta till sina hemländer, länder som barnen och barnbarnen aldrig sett men numer bor i då det ansetts vara tryggare. Orsakerna var detsamma varför de flydde hit -och flyttade härifrån. Under en mer rädd och politisk korrekt än korrekt “religionsfrihet” samt unikt märklig uppfattning kring vad som är “stötande” – rent av “rasism” – har också en radikalisering fått växa, rekrytera och förespråkas. Med en draghjälp av att även religiösa lagar har accepterats under detsamma har också grogrunden varit total! Det är lätt att få uppfattningen att detta skett senaste året, när det snarare är ett resultat av flera års tystnad, acceptans och naivitet gentemot växande segregation, utanförskap -och parallella samhällen.

Vi fortsätter än idag att blunda, problematiken är inte ny men med åren givetvis ökat i takt med fler människor i utanförskap som antingen besitter samma trosuppfattning eller börjar anamma den under ett längre utanförskap. Sverige har för fem år sedan haft en självmordsbombare, sedan 2007 är vi ett uttalat -och uppmuntrat mål att slå till emot, sedan förra året placerades Sverige också som fiendenation till IS, Svenska pass användes av terroristerna i Paris, nätverk har under många år avslöjats finansiera och stödja vad även Svenska staten klassats som terrororganisationer… Listan på signaler och tecken kan göras lång – precis som listan gentemot Belgien. Den Brittiska tankesmedjan, Quilliam, vars grundare är avhoppad jihadist tar sig för pannan över att en IS krigare för sådant utrymme i Svensk media där han berättar om avrättningar och att han skall åka tillbaka inom kort – samtidigt kan den Svenska säkerhetspolisen endast hoppas på att han skall höra av sig innan…

Medan resten av världen tar på sig järnhandskar gentemot problematiken med osynliga fiender, erbjuder Sverige förturer i lägenheter och bostäder. Det är en stor skillnad på att vara “mänsklig” och att vara naiv. Sverige utsätter inte endast sina egna medborgare för en direkt fara, de utsätter även flyktingar som flytt ifrån samma krafter för att åter hamna som grannar med sina plågoandar. Det märkliga i att man inte själv verkar kunna se det paradoxala i att med ena handen tala om den livsfarliga resan -och varför, av samma orsak rättfärdiga okontrollerade vidöppna gränser. För att med andra handen erbjuda självaste orsaken till deras flykten med precis samma välkomnande…

Under presskonferensen idag sade Statsministern att Sverige skulle motarbeta terrorism, sedan sade han att regeringen “i höstas” hade tagit fram någon plan… inser inte Statsministern själv, eller majoriteten av hela landet, hur farligt sent ute vi är – med precis allt? I Sverige skall det utredas om en utredning kan börja, sedan måste den utredningen utreda när i tiden utredningen kan börja.
Nu skall det till och med “beslutas om riktlinjer” för hur en insats Säpo efterfrågat länge – skall utredas… Dvs, inte ens utredningen kring OM detta Säpo ska få verktygen ska börja, utan dessförinnan debatteras och beslutas om vilka riktlinjer den skall ha – därefter kan det utredas… Detta symboliserar också det sönderanalyserande – ner i atomer, som även feminismen använder sig utav, där till och med en ros som ges av en man till en kvinna blir till en kvinnoförtryckande handling. Detta “förtryck” är viktigare för Sverige att ägna sig åt, belysa och debattera än ett riktigt dödligt sådant.

Med en sådan politik och inställning kommer Sverige alltid att vara extra utsatta, aldrig förberedda. Vi förvandlar fina gester, trygghet samt kärlek till hat, samtidigt som hat, intolerans och extremism ses vara “jämställdhet” och en “kamp” för den. När Säpo, trots ett mer gullande svenskt överseende än den fasta hand och beslutsamhet som varje nation ser krävas, agerar förebyggande och griper en man som “enligt uppgift” och lämnad information skulle utgöra en risk, så rasar stora delar av Sverige emot Säpo för att vara “Islamofober”…? Samma kritik fick de också när de grep några terrorist misstänkta personer i Göteborg, som för ett år sedan sades befinna sig i Syrien och ha anslutit sig till IS – dock uppmärksammas inte detta, alls.
Tänkandet med hjärtat är en god egenskap, men inte alltid lösningen på alla problem. Precis som med egna barn, ibland måste även tänkandet med hjärnan vara det dominerande – av ingen annan orsak än för trygghet, kärlek och omsorg. Trots att tänkandet med hjärtat även är mer dominerande bland dagens föräldrageneration, så kallar ingen den som ibland tänker med hjärnan och “går emot” barnens vilja för att “hata” barn eller någonting annat! I sådana fall är det också mer talande om denne, i mina ögon.

Det är mer skrämmande om man skulle kräva att Säpo sökte efter jihadister i miljöer av Jehovas vittnen. Människor tänker inte på att familjer krossas, samhällen splittras och såväl föräldrar som syskon förlorar sina kära till en radikalisering som inte är vad de trodde. En hel släkt, bosatta i Sverige, ger sin tacksamhet till Österrike då de grep deras dotter och förhindrade henne till att ansluta sig, medan Sverige vill undersöka om Österrike har agerat fel gentemot flickan… Jag kan förstå hela hennes släkt känna sig otrygga i Sverige, men inte på grund av SD – utan den kontraproduktiva, naiva och farliga inställning vi har idag.

Vi lever -och är en del av en brinnande värld, i den världen ses Sverige från allas ögon. Europa, som tidigare skrattade med -och åt oss för våra extrema syner på könsneutralitet gråter nu över oss då vi både utgör en fristad och produktionsland för en ideologi som vill förgöra väst, för de som inte visste om det så är Sverige också en del av väst! Inte minst så nära stormens öga i det man bara kan komma, signaler efter signaler skriker om hur den växer – men vi ser det viktigaste ligga i genusdagis och könsneutrala frukter, i allt annat ses endast rädslan för -och en oerhört skev uppfattning kring vad som är – “rasism”. Förhoppningsvis kanske vi kan inse hur skev den uppfattningen är, och vad som faktiskt är vad, innan vi bryskt väcks ur vår naiva skönhetssömn av en levande mardröm! Precis som Belgien fick sitt, idag.

Må dess offer samt alla offer för terrorism – av öst som väst, i Europa som i Asien och Mellanöstern, vila i frid!

Dela & Diskutera: