“Alla andra, som inte gör…” behöver inte betyda att skillnader inte existerar!

En “etablerad” rödgrönsrosa identitet, nations – och könsneutral Allians, lutar sig direkt emot “alla andra, som inte gör” – så fort religiös terrorism, dess hot emot samhället eller kulturella, strukturella skillnader samt synsätt lyfts för diskussion. Skillnader och synsätt som ofta ligger till grund för – oavsett form av rasism eller ideologi -, framförallt när denna utförs av “icke svenskar” så konstaterar en ”etablerad”  politik liksom en ”etablerad” media samt debattörer att majoriteten, dvs – ”inte alla är så”. Utan de flesta är, vilket kan vara mycket riktigt, är ”en fredlig majoritet” och därav kan man inte ens tala om kulturella eller strukturella skillnader. Trots att man skall lära av historien, skall man alltså inte ta någon hänsyn till eller se motiv och syften, utan konstatera att det är ett “manligt/ mänskligt beteende”. I synnerhet om förövarna är av en annan religion än den kristna samt av annan bakgrund än Svensk – i min mening, troligen mer på grund av den ”etablerade” förvirrade uppfattningen kring vad ”rasism” är -och en rätt patetisk men vansinnigt kontraproduktiv rädsla för den.  Men inte minst för att precis samma sak – fast i omvänd ordning men då blir ett rättfärdigat konstaterande. Vilken historien har visat vara förödande.

Samma ”etablerade” har, långt före något ”gynnande av SD” och långt före SD fanns – betett sig som om hela världens befolkning ser Sveriges politisk överkorrekta synsätt -och samhällsklimat vara förebilden alla vill leva i, efter –och vara en del av. Trots, att både ”Sverige” och ”Svenskar” sedan så länge jag kan minnas, många gånger, inneburit mer av negativa skällsord än någonting positivt – av människor med både svenska som icke svenska bakgrunder.Men även nu när rädslan för detta “gynnande” existerar, så säger det sig själv hur man från en “etablerad” sida medvetet väljer vad som är vad -och när.

Sällan – för att inte säga aldrig – har jag hört ”etablerade” representanter i det offentliga rummet se det finnas skillnader i människosyner, grundvärderingar, kulturer, strukturer, –och levnadssätt lika mycket som i könsroller. Än mindre att det överhuvudtaget skulle kunna existera en skevare syn på kvinnan (och västerländska samhällen) i andra delar av världen än den som existerar i Sverige, inte minst hos den Svenska mannen som inte är “bättre” i någonting – vare sig gällande kvinnosyner som terrorism. Givetvis existerar skeva kvinnosyner i Sverige, kvinnojourer är fyllda till sista bedd med många Svenskor som levt med en Svensk man – men där i ligger också en stor skillnad. Man talar om “alla andra”, men glömmer snabbt bort att många kvinnor med utländsk bakgrund, från andra kulturer, inte vare sig anmäler eller söker sig till skyddade kvinnoboenden i samma utsträckning som Svenska. Inte minst när vi talar mörkertal…
Trots en del ”etablerades” egna erfarenheter blundas det ofta för kulturella, strukturella synsätt och olikheter offentligt, för att istället, inte allt för sällan, beklagas -och erkänna sig se existera mellan fyra ögon i det privata rummet. Där tongångarna ofta kan vara helt andra än den partipolitiskt korrekta. Även detta beteende kan förklaras med att “alla andra” också gör så, och att man skulle vara rökt om man vädrade en annan uppfattning utanför.

Den egna nationen, främst de egna medborgarna, som erbjuder de tjänsten, som de säger sig ”företräda” –och som utgör deras främsta uppdragsgivare – i alla skattefinansierade positioner i allmänhet – men politiken i synnerhet, kan det rent av blundas för om något går emot den egna (önskvärda) verklighetsuppfattningen -och världsbilden. Det är som att svenska medborgare inte alls kan utsättas på vidriga sätt – av vidriga, rasistiska agendor – endast utsätta! Idag, när motsatsen faktiskt uppdagades och när toppen av ett isberg uppmärksammades, kan man dock nästan tro att endast polisen tidigare såg till hudfärg, nationalitet bakgrund före handling, kunskap, uppmärksammande och konsekvenser. Efter en insikt om att en stor andel medborgare fullständigt rasade över sexuella massövergrepp utförda av en majoritet asylsökande, på flera platser i allmänhet – Stockholm i synnerhet, så används plötsligt meningen, ”oavsett bakgrund”, flitigt och är idag den kanske mest populära meningen bland ”etablerade” att pumpa ut.

För endast 6 månader var dock verkligheten en helt annan, där “etablerade” politiska partier inte ansåg “oavsett bakgrund” vara lika poppis! Vare sig gällande de sexuella massofredanden, samt när de, mer stolt än att skamligt, skrev att de helst såg sökande med annan bakgrund samt nationalitet än svensk… Det konstiga är att få anser detta vara något konstigt…
Vid en djupare kring kring vad rasism – per definition – faktiskt är och hur långt det har gått, så är alltså ett folk inte önskvärda att söka arbeten i sitt eget land  – eller ens får. Indirekt kan man förstå att de ansökningarna läggs åt sidan, för att bortprioriteras och tas fram i sista hand – om ingen med annan hudfärg ansöker… !? Givetvis var det fel att ens påtalade detta eller skriva om den exkluderande rasismen – där ”kompetensen” endast låg i hudfärg, etnicitet -och nationalitet. Den svenskfödda (unga) killen eller tjejen, som studerat i halva sitt liv, levt på nudlar och levt på studielån för att äntligen motiverat bege sig ut på arbetsmarknaden, fick aldrig ens chansen hos arbetsgivare som skall vara företrädande -och förebilder.
Det största problemet med denna rasism, liksom all “positiv särbehandling”, är att andra per automatik råkar ut för en negativ särbehandling. Men då ”alla andra” anser detta vara helt ok så ses det som en positiv rasism.  Hade “alla andra” även ansett detta om det stod, “annan bakgrund än Bosnisk”?
Jag har all förståelse för “viljan” av att integrera och skapa mångfald för att också dra nytta av dess effektivitet – men det måste göras på rätt sätt, på kompetens före hudfärg och på egna viljor samt intressen före särbehandling.

Det går inte att särbehandla sig till en mångfald, om de menar allvar med att de vill ha en sådan. Hittills har mångfalden och mångkulturen dock koncentrerats till egna områden, som fallit i utanförskap med kraftig segregation och parallella samhällen. På över 100 år har de “etablerade” inte lyckats med ett genuint engagemang i arbetet för mångfald, utan måste ta till rasism.
Viljan är obefintlig av att ens sätta upp en affisch – än mindre sin egen fot – i mångkulturella, segregerade utanförskapsområden – för att engagera dess medborgare på riktigt.
Så normaliserat har en form rasism alltså blivit! På samma sätt flyttas fokus lika snabbt från terroristers -och sexförbrytares handlingar, som inte är av svensk bakgrund till ”alla andra”, som inte är -eller gör som de… – Svårigheterna av att se var problematik för sig existerar inte alls, än mindre “oavsett bakgrund!”

Att indirekt försvara sexbrottslingar och lyfta fokus ifrån gärningsmännen och deras normer – som alltid annars är så viktigt att bryta – , motiv, grundläggande värderingar -och synsätt, för att de är av annan nationalitet eller religion än den egna är fegt, medskyldigt och medlöpande. Inte minst är det stora svek emot offren – de egna medborgarna.
Man kan omöjligen stoppa, ens förhindra, en problematik – ren och skär rasism – om dessa blundas för i en egen rädsla för att själva drabbas eller kallas “rasist”!
Extrema, generaliserande manshatande feministers annars rätt hysteriska, liksom många ”etablerades”, agenda faller skrämmande snabbt av bortförklaringen och skiftningen i fokus av att ”alla andra” män, förutom gärningsmännen är det fel på samt att deras motiv inte kan ses grunda sig i vare sig en galet skev kvinnosyn kombinerat med en inställning om att västerländska tjejer står lägre.

Skuld och fokus lyckas på det mest nonchalanta sätt lyftas ifrån dessa gärningsmän och varenda en av de utsatta flickorna, tjejerna samt kvinnorna i b.l.a. Köln, Stockholm, Kalmar och Malmö.
Hur många av de “etablerade” talar lika snabbt om motsatsen när svenskar begår (liknande) brott eller åkte till Ukraina för att kriga? Förvarades, indirekt, dessa med argument av antalet Muslimer som anslöt sig till IS? Trots att de sistnämnda är/ var betydligt fler och trots att ideologin inte är milslånga. Ingen “etablerad” sade att ”inte alla svenskar” var Ukraina sympatisörer.
Däremot att, mycket riktigt, “inte alla” Muslimer var IS-sympatisörer. I de fallen läggs alltså fokus som skuld där det hör hemma – hos förövarna själva -och deras agendor!
Men risken för att kallas “rasist” är då också betydligt lägre… Man blir lätt ”rasist” om man så endast påpekar denna verklighet av skillnader, motiv samt syften existera – endast pga hudfärg.
Men vad blir man då om man inte uppmärksammar problematiken? I mina ögon, en feg rasistisk medlöpare som accepterar sexualbrott…! Märkligt hur den “etablerade” politikens förståelse sträcker sig över Marxism och religiös extremism, men samtidigt ser “rasism” i precis allt annat.

Givetvis begås inte ”alla” gruppvåldtäkter eller sexuella trakasserier av asylsökande eller människor med annan bakgrund än den svenska!
Givetvis existerar även detta och sjukligt vidriga beteenden bland svenska män också! I landets fängelser är antalet intagna med invandrarbakgrund överrepresenterade, där står trots allt sexbrottslingar längst ner på näringskedjan och tvingas sitta isolerade i egna paviljonger/ anstalter.
Genom att ställa dessa asylsökandes handlingar av sexuella massförbrytelser mot vad ”svenska män” gör -och att ”inte alla” asylsökande/ invandrarbakgrund gör detsamma är en direkt förolämpning men också lika irrelevant för gärningsmännens handlingarna som det är omtänksamt gentemot dess offer. Dessa sexuella masstrakasserier -och ofredanden begicks – fortfarande – av asylsökande och s.k. “ensamkommande” ungdomar samt unga män, riktat emot en klar majoritet västerländska kvinnor! Handlingar som måste stå för sig själva, och är helt baserade på den kvinnosyn de besitter och har levt med utifrån sina hemländers kulturer, samhällsstrukturer samt normer.

Givetvis begås inte alla terrorhandlingar av samtliga följare av en religion eller ideologi. Men när det väl kommer till kritan så tar –och följer de allra flesta troende sin religions lagar före sekulära ”man made” lagar. Hinduiska fundamentalister – terrorister – bränner upp både Kristna och Muslimska hela familjer levande – i ”världens största demokrati”…  Vilken skillnad gjorde det för offren att ”alla andra”, en fredlig majoritet av ca en miljard Hinduer, ”inte gör det”? För offren, familjerna och hoten emot hela det sekulära samhället samt oliktänkande människorna är verkligheten fortfarande densamma -Hinduiska fundamentalister bränner upp oliktänkande människor levande, för deras tro och ideologi.

Frågar man dock alla dessa, ca en miljard, så kan jag garantera att där rent av finns en hel del som känner en outtalad trygghet av att inte vara en av de som i första hand utsätts för just dessa extremister, en hel del som känner rädsla för dem – en rädsla som blir till tystnad och passivitet, samt en hel del som rent av hyser mer förståelse för deras agenda. Även om de själva inte utför sådana handlingar, blir dessa ”alla andra” i den fredliga majoriteten än mer irrelevant!

Skall man, utan att dansa runt någon pipa så är det lag i fler än en religion, att apostasi skall straffas med döden eller få stränga straff! 1873 föreskrev även svensk lag att den som avföll från den evangelisk-lutherska läran skulle dömas till landsförvisning och förlust av egendom. Lagen tillämpades sista gången 1859. Det talas om ”extrema fundamentalister” som utför mord och avrättningar, ställda mot “alla andra, moderata” följare. Men de följer de facto, bokstavligen, sin religions lära. Frågan är snarare om den läran går hand i hand med ett modernt samhälle? Oavsett vad man anser, så går det inte hand i hand med Svensk lagstiftning och levnadssätt, vilket måste vara det primära i fler avseenden, åtminstone – i Sverige! Rätt många av de moderata ”fredliga alla andra” kan dock förstå tankesättet men ”inte alla” dödar för den sakens skull. Människan har trots allt egna val och ett eget ansvar – Oavsett nationalitet, religion –och/ eller bakgrund…Även i Sverige!

Även de ”fredliga alla andra” – vänder dock många gånger ryggen -och utesluter sina egna för samma sak – mor som dotter, son som fader – om de lämnar religionen.
De ”fredliga alla andra” betyder alltså inte att synsätt, värderingar och människosyner inte är rasistiska, fundamentalistiska, extrema, religiösa –och/ eller (klerikal)fascistiska!
Religionen, synsätten och ideologin i sig blir ett medel för – per definition – fascistiska tankesätt att motivera sin rätt till makt -och utrotning av andra trosuppfattningar eller oliktänkande. Flyktingkatastrofen, i skrivande stund, är b.la. pga ett sådant – där Sveriges ”etablerade” politiker ser sig själva spela en ”humanitär stormakt” genom att rädda folk ifrån dessa krig, blandat med människor som söker en bättre tillvaro, till en tillvaro i redan trångbodda segregerade utanförskapsområden. Dels, med samma “humanitära storhand”, fast bakvägen, dessutom belöna självaste orsaken till flykten -och därmed – återigen de emellan – riskera trevlig grannsämja. Som blir ”alla andra” i ett ögonblick…

Barn i lågstadiet tror möjligen att ”alla andra” – hela världen och alla i den – ser på kvinnor som män, samhällen som levnadssätt, normer som könsroller och har en människosyn med samma ögon. Att hela världen lever med -och tror på samma kulturer, strukturer, könsroller -och jämställdhet som i Sverige. Där vi f.ö. ligger i topp i utveckling!
Dock inser de även att människor ifrån nationer som ligger i botten av tabellen inte har samma ögon. Endast det faktum att en majoritet av männen från dessa länder ens kan lämna kvar sin egen kvinna och sina egna barn i krigsdrabbade länder och med allt det innebär, där de konstant riskerar att våldtas, mördas, förslavas samt säljas – mördas – talar ändå ett tydligt språk för olikheter i syner, strukturer -och könsroller. Då kan även sexuella organiserade massövergrepp, av grupper med likasinnade män som kommer ifrån delar av världen med helt andra normer och värderingar som grundar sig skevare kvinnosyner än som existerar i väst allmänhet – mot ljusa, västerländska, mer frigjorda kvinnor som lever utanför eller helt tvärtom de egna normerna strukturerna, religionerna samt kulturen – och samhällsrollen i synnerhet, ske.

Mina egna barn, exempelvis, föddes in till en släkt och omgivning, i Sverige – som endast detta exempel ger en (!) fingervisning på de skillnader som existerar och blir till rasism, som alltid har existerat och som även har föranlett många människors besvär, lidanden och utsatthet i skolor, på fester och vid hemmen – I Sverige! Det visar hur de fredliga ”alla andra som inte gör!”, ändå kan vara irrelevanta -och förstå samt sympatisera mer med andra synsätt som värderingar än de Svenska. Därmed inte heller kan hänvisas till att vara någon lösning, knappt ens motvikt, till problematiken. Skulle jag, exempelvis, inte leva utefter samma grundläggande syn och värderingar som Sverige och svenskar – i Sverige – så kan jag heller inte tillrättavisa någon med insikter om ”allas lika värde”, jämställdhet eller ens förståelse för andras. På samma sätt som jag inte kan leva utefter en Svensk grundsyn och livsstil i Förenade Arabemiraten eller ens i världens största demokrati, Indien. Rasismens agerande får knappt konsekvenser att tala om, eller som krävs om man kan förstå förövarens/ förövarnas tankesätt, mer än offrens lidanden.
Det är snarare regel än undantag att, exempelvis, Indier/ Indiskor inte vill, kan eller ens får gifta sig med en Svensk(a ). Utan endast med en landsman(inna) – som delar släktens och främst föräldrarnas synsätt, strukturella som kulturella skillnader, traditioner, språk, könsroller -och allmänna värderingar. Svenskar och alla andra med andra nationaliteter och kulturer anses – även av “alla andra” – den mest ”fredligaste majoritet” Indier – vara något som inte välkomnas, passar in eller accepteras. Endast pga etnicitet. Många som ändå gjort detta har både uteslutits -och vänds ryggen, i Sverige! Debatten om hedersmord existerar i Sverige, men ändå vägrar “etablerade” tala om rasismen 360 grader.
Hur hade tongångarna gått om en svensk(a) och dennes familj resonerade på samma vis…?

Däri ligger också svaret på vad som är vad, utan att något av fallen är ”kulturellt förståeligt”… Det är vad det är i samtliga fall – trots att annat också är!
Jag talar inte om människor som sexuellt trakasserar, slåss, mördar, eller som saknar vänner, arbetskollegor eller bekanta från andra nationaliteter, bakgrunder samt kulturer.
Utan om människor som många gånger är de trevliga grannarna, kollegorna eller vännerna som alltid ler, hälsar och kan ta en öl/ bit mat efter jobbet. Han och hon, som utgör ”alla andra” – den där fredliga majoriteten. Men som också många gånger kan besitta helt andra synsätt, värderingar, normer, köns –och klassroller och en helt annan jämställdhetssyn i egna hemmen, som sitter rätt djupt rotat. Sveriges “etablerade” är rätt unika på att se sig själva vara identitetslösa och formbara utefter var som är “politisk korrekt” att tycka för dagen, men i de flesta länder är stoltheten lika stor som stark för vart man kommer ifrån, ens rötter och ens identitet. Där normer, värderingar -och synsätt spelar en stor roll. Detta är inget fel, det är i mina ögon snarare fel av “etablerade” att inte känna samma stolthet gentemot sin hemnation – men det slår väldigt fel när synen på det svenska, många gånger, anses vara feg, lösaktig, egoistisk, ansvarslös och familjehatande, med en bristande kärlek -och lojalitet för sin egen nation och sitt eget folk. Precis som vi själva, anses egna grundvärderingar, kulturen och strukturen vara de korrekta som man fostrats till -och levt med under hela sina liv. Inte “alla andra” vare sig “byter” eller ens respekterar andra levnadssätt, kulturer eller samhällsnormer.

Det verkar på riktigt finnas en verklighetsfrånvarande tro om att samtliga, “alla andra”, förändras när de flyttar eller flyr till ett annat land. Inte minst till Sverige, efter en, mer dumförklarande än integrerande, kurs om hur dammsugare fungerar – istället för det svenska samhället, dess värderingar, synsätt -och livsstil. Det gör inte att ens många börjar leva utefter de jämställda, feministiska, liberala eller “etablerade” politisk korrekta lagarna före de egna strukturella, religiösa eller kulturella. Inte minst med tanke på hur den ”etablerade” politiken i decennier skapat ett mer segregerat än integrerat Sverige, med mångkulturella utanförskapsområden där få svenska grund –och samhällsvärderingar, influenser eller identitet finns – utan istället bildas parallella samhällen – gör den “etablerade” uppfattningen än mer skrämmande.

Att ens tro inga skillnader skulle existera är lika skrämmande som det är otroligt… Indien har en miljard medborgare, varav en stor majoritet är Hinduer – av denna fredliga majoritet räcker det om endast 10% är extrema fundamentalister, så har vi  100,000,000 terrorister som vill mörda oliktänkande –och troende världen över. Hur det i Sverige ens kan vara lagligt att ansluta sig eller sympatisera är en stor gåta, som inte sällan medborgarna får betala priset för. Endast i Sverige känner jag till 3 stycken som, i folkmun, skulle betraktas tillhöra ”alla andra” som förstår fundamentalisternas tankesätt och även vissa handlingar. Ur religionens lära –och hot emot densamma. Även fast de själva inte skulle handlat precis så. Likaså Islam har 1.2 miljarder följare, världen över och är världens snabbast växande religion, givetvis är en majoritet av dessa inte heller fundamentalistiska extremister, det uppskattas ”endast” mellan 15-25% vara.
Det utgör ändå ”endast” 180 – 300 miljoner människor, världen över, som vill se väst förgöras – Sverige är en del av väst -, ser sin religions lag -och lära dels vara den enda, sanna och bli världsdominerande. 180 – 300 miljoner plus Hinduismens som vill mörda oliktänkande… Trots “alla andra”, blir hoten reella. Hur många av ”alla andra” som dock kan förstå, sympatisera med –och/ eller själva är rädda för att gå emot dessa vet vi inte. Men blir irrelevanta i sammanhanget och hoten, hatet -och/ eller skadan blir inte mindre verklig– inte heller utgör den ett mindre hot för det. Om vi skall lära av historien… Det räcker oftast med en enda människa med en agenda som är rasistisk -och som skiljer sig i oavsett syner för att våldta, skada eller mörda betydligt fler.

De allra flesta Tyskar var fredliga och hatade, exempelvis, inte alla Judar. De tvingades dock till detta eller själva dö, pga man såg fann ursäkter i att ”alla andra” Tyskar, Svenskar samt Européer inte var som Hitler och hans nazistiska bödlar, som masstrakasserade Judar samt oliktänkande. Deras ideologis brott –och motiv ansågs vara obetydliga undantag, som inte alla stod bakom eller trodde på… Ändå mördades uppemot 8 miljoner människor och 14 miljoner sattes i koncentrationsläger. Den ”fredliga majoriteten” var irrelevant!
Ryssarna levde under Tsaren och majoriteten var ”fredlig majoritet”. Likt minoriteten av nazisterna i Tyskland misslyckades även minoriteten – våldsamma kommunisterna – i Ryssland en del gånger, innan de fick hela samhället ned på sina knän och sätta sin samhällssyn och agenda på hela samhället. De mördade över 60 miljoner oliktänkande –och troende, än fler i koncentrationsläger – Den fredliga majoriteten var irrelevant!

De allra flestaIsraeler samt Palestinier är fredliga, men ändå pågår en många års konflikt länderna emellan. Folk mördas -och kidnappas på båda sidor.
Den fredliga majoriteten är irrelevant!
Även i Kina var majoriteten av Kineserna fredliga, ändå mördades 70 miljoner människor – den fredliga majoriteten var irrelevant!
I Jugoslavien var de flesta människor fredliga, ändå skedde etniska rensningar, massmord –och flykt från hem och länder – den fredliga majoriteten var irrelevant! Likaså i Japan, Kambodja, Kongo… I Stockholm ville en enda person spränga sig själv med målet att – uppskattningsvis – ta med sig 40-50 svenska medborgare i döden. Vi står under ett hot vi inte vill tala om, då ”etablerade” är rädda för stämplas vara ”rasistiska”. Medborgarna får betala priset och trots att en fredlig majoritet inte gör så, så gjorde han ändå det för sina motiv och syften och bringade skada.

I Norge är de flesta Norrmän fredliga, ändå lyckades en enda terrorist med en lika rasistisk/ fascistisk agenda få hela samhället på sina knän -och mörda 77 människor! Den fredliga majoriteten var irrelevant! I Syrien och Irak levde de flesta fredliga liv, men ändå lyckades IS ta över stora delar av länderna, spränga gränserna och både mörda samt skicka mängder av människor på flykt. Den fredfulla majoriteten var irrelevant!
Vad spelar det för roll, överhuvudtaget, om ”inte alla är så” när skit fortfarande existerar och sker i den grad det gör och “alla andra” inte heller stoppar?
Det är verkligen hög tid att slänga det politisk korrekta vansinnet i papperskorgen. Den egna nationen – vilket de allra flesta gör – måste alltid se de egna medborgarna och samhället i främsta rummet, inte minst i alla avseenden stå upp för de egna värderingar, levnadssätten, identiteten som idealen. Men i detta sammanhang ser det ”etablerade” Sverige inte vad ”alla andra” av världens nationer och medborgare ser vara självklart!

Istället för att hänvisa till “alla andra” asylsökande som inte sexuellt trakasserar, tar livet av Svenska medborgare eller bortförklarar deras handlingar med vad andra, Svenska män, gör så kanske de “etablerade” snarare borde fråga sig varför “alla andra” inte heller stoppar i Sverige? Men då heter det att “alla andra” inte ska behöva stå till svars… Så, om inte “alla andra” följare av en religion eller nationalitet, som kan identifiera sig varandra – likt exempelvis en äldre kille ifrån ett visst område kan nå en yngre ifrån samma, och kan vägleda samt få de egna att förstå, vem står då som bäst lämpad? Feministiskt Initiativ?Det värsta är att det inte är omöjlig “etablerad” tanke…

Sverige är en egen nation, med ett eget språk, eget folk och en egen flagga. Med kulturella, strukturella som öppna och fria samhällen som inte existerar i alla delar av världen!
Det är inte det minsta “rasistiskt”, eller ens konstigt. Det konstiga i mina ögon är hur dessa frågor alltid har duckats för och inte diskuterats. De är knappast nya eller ovanliga, utan har grott rätt fritt och starkt i områden som de “etablerade” har koncentrerat invandrare, flyktingar som låginkomsttagare till i decennier. Det är en rätt viktig faktor att ha i åtanke när vi vare sig har en integrationspolitik att tala om, eller när/ om inte “alla andra” själva vill integreras till att bli en del av det Svenska samhället, utan får klara sig bäst de vill i ett helt nytt land, släpps vind för våg och fostrar varandra samt står helt för sig själva. Att någon “etablerad” ens kan tro att en – per automatik – integrerad kultur, struktur eller syn under sådan integrationspolitik växer fram är otroligt.
Att inte se detta, eller genom att bortförklara på något vis, är som att acceptera och inte se rasismens olikheter och skillnader 360 grader, oavsett vilket håll den än kommer ifrån – det är att låta den få växa! – Precis som alla andra, “etablerade”, verkar göra!

Dela & Diskutera: